Om... lixom utifall att....

[Lady_Morgaine]

Sv: Om... lixom utifall att....

Fast om han är borta 3 mån efter att babyn har fötts kommer dom månaderna nog kännas som ÅR.:smirk:
Speciellt för pappan.

Ja det är ju sant, vem vet.. det kanske leder till karriärsbyte??
*hoppas i hemlighet*

 

[Lydia]

Sv: Om... lixom utifall att....

Jag skulle välja att han är hemma (runt och) efter förlossningen

 

[Lady_Morgaine]

Sv: Om... lixom utifall att....

Funderar på en annan sak också.... har alltid tänkt att pappan ska vara med under förlossningen... men ibland tänker jag att det kanske är lättare att koncentrera mig på det jag gör om inte han är med, svimmfärdig och orolig... jag kanske hellre har honom oroligt vankandes i korridoren..?? Så tänker jag säkert inte då, men jag funderar lite.. var era "pappor" med?

När jag pratat med honom om det säger han bara att "jo, jag tror jag vill vara med, men ÖVER midjan !"

 

[Timsetim]

Sv: Om... lixom utifall att....

Vad skulle ni välja...? Att pappan till ert kommande barn är borta de 6 sista månaderna av graviditeten och sedan hemma 6 månader runt förlossning och efter...

Jag hade valt detta alternativet. Det är ju under och efter förlossningen som det viktiga händer, inte innan. Visst missar han att magen växer, ultraljud osv, men det är ändå småsaker om man jämför.

/Timsetim

 

[Timsetim]

Sv: Om... lixom utifall att....

Funderar på en annan sak också.... har alltid tänkt att pappan ska vara med under förlossningen... men ibland tänker jag att det kanske är lättare att koncentrera mig på det jag gör om inte han är med, svimmfärdig och orolig... jag kanske hellre har honom oroligt vankandes i korridoren..?? Så tänker jag säkert inte då, men jag funderar lite.. var era "pappor" med?

När jag pratat med honom om det säger han bara att "jo, jag tror jag vill vara med, men ÖVER midjan !"

Helt ärligt så kan jag säga att jag inte tänkte så mycket på min sambo under förlossningen. När krystvärkarna började så ömsom drack han kaffe och åt ostmacka och ömsom höll han mig i handen och hjälpte mig krysta.

Vid ett tillfälle så kallade barnmorskan honom till sig och han fick se när huvudet på ettan var på väg ut. Men han var snabbt tillbaka och höll mig i handen. Han hade ansvaret för att det togs kort. Inte under men efter förlossningen, men det var tur att bm påminde honom, annars hade han nog glömt bort det!

Min sambo var ett bra stöd under förlossningen och han har efteråt sagt att han inte velat missa det för något i hela världen!

/Timsetim

 

[Blixtra]

Sv: Om... lixom utifall att....

Ja det är det ju.. du skulle inte känna dig väldigt ensam innan då? Själv på alla ultraljud mm.....?

Det känns som att det nog blir bra hur det än blir, själv byter jag åsikt hela tiden än så länge

Här gör man bara ett UL. mina svägerskor hade inte med sig sina män på det, då de arbetade (jobb som är svåra att vara borta från), man får ju en liten bild den kan du ju visa . UL är över på ett kick, och sedan är det inte mer, en du och din mage. Pappan är ju inte MED förens efter förlossning men då behövs han!!! Guud vad jag minns när de tio pappadagarna gått och sambon började arbeta igen, jag trodde att jag skulle DÖ!

 

[Blixtra]

Sv: Om... lixom utifall att....

Funderar på en annan sak också.... har alltid tänkt att pappan ska vara med under förlossningen... men ibland tänker jag att det kanske är lättare att koncentrera mig på det jag gör om inte han är med, svimmfärdig och orolig... jag kanske hellre har honom oroligt vankandes i korridoren..?? Så tänker jag säkert inte då, men jag funderar lite.. var era "pappor" med?

När jag pratat med honom om det säger han bara att "jo, jag tror jag vill vara med, men ÖVER midjan !"

Hjääälp, jag skulle aldrig vilja vara utan min man under förlossningen. Han själv har många ggr. berättat att han inte skulle vilja vara utan det ögonblicket sonen föddes. tala om att verkligen bli pappa att få vara med när barnet föds in till världen. Det var som en kickstart för ett helt nytt liv. Ståäng absolut inte ut honom från det!

Min sambo fick stränga "mellan benen förbud", tror inte han hade velat se just det endå!

 

[Naggur]

Sv: Om... lixom utifall att....

Det hade aldrig hänt, för jag skulle inte vara tillsammans med någon som va borta så mycket. Jag behöver mer närhet å kärlek än så.

Men jag hade valt att han va hema runt förlossningen och efter. det hade han nog själv velat åxå. men de e ju tråkigt att han skulle missa graviditeten...

Och ja. Min sambo ska vara med på förlossningen. och över midjan=) Va fan ska han där nere å göra lixom? det finns personal för den biten. Han är där för att stötta mig=)

 

[Sar]

Sv: Om... lixom utifall att....

Min sambo var inte heller intresserad av några "närbilder" nedanför midjan under förlossningsarbetet men det var ett sådant stöd för mig att få hålla hans hand och känna hans närhet. Han var en kort sväng på toaletten och det hann gå två värkar utan handhållande. Det gjorde så in i bängen ont men när jag fick hålla hans hand igen så lättade smärtan. Helt otroligt hur ens kropp och hjärna kan reagera!
Jag hade säkert klarat mig ensam men det var betydligt bättre att vara två.

 

[Lady_Morgaine]

Sv: Om... lixom utifall att....

Och ja. Min sambo ska vara med på förlossningen. och över midjan=) Va fan ska han där nere å göra lixom? det finns personal för den biten. Han är där för att stötta mig=)

Ha ha ha.. ja, det är väl kanske mer nu man "bryr sig" visserligen huruvida han är över eller under midjan Fast han har ju redan sagt att DÄR vill han inte vara.. fast hålla handen vill han nog och jag tror att när den dagen närmar sig vill jag nog absolut ha honom där

 

[Marie_C]

Sv: Om... lixom utifall att....

Hade helst velat ha honom hemma runt förlossningen och efter i så fall tror jag.
Hade nog inte klarat av att min sambo var borta så mycket vi hade distansförhållande innan vi flyttade ihop och det var tillräckligt jobbigt tyckte jag. Han ska absolut vara med på förlossningen, vill absolut inte vara där ensam