Okej, dags att erkänna

[Ferrari]

Idag så gick jag in i åttonde veckan av min graviditet. Det är inget jag nämnt här innan men behöver skriva av mig då allt känns pissjobbigt nu.

- Jag är trött jämt. Jag vill sova hela tiden.
- Jag mår illa, har svårt att äta, men mår sämre när jag inte äter.
- Hela kroppen känns tung (och jag har inte gått upp ett hekto)

Natten till idag hade jag feber, slocknade på sängen och fick veta det i morse av mannen min att jag hade varit ruskigt varm inatt. Jag vågar inte ta värktabletter. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag stressar över skolan & praktiken samtidigt som jag försöker tvinga mig själv att ta det lugnt. Jag får ett sånt dåligt samvete över att vara borta från min älskade praktikplats, där bara handledaren vet om att jag plussat. Vill inte att de andra ska veta. Vill ju få jobba där i sommar. De kan vara så pjoskiga med mig bara för att jag är ung.

Det enda som jag verkligen mår bra av är morgonpromenaderna med den nya hunden. Det är väl den enda tiden på dygnet jag mår bra i princip.

Hur ska jag stå ut i 7 månader till? Totalt 32 veckor . Kan inte jag få vara en av de gravida som bara mår bra? Får väl hoppas på att det blir bättre när man kommit ur den första delen av graviditeten. Ska införskaffa järntabletter då jag misstänker att mitt blodvärde behöver höjas (har behövt extra tillskott som ung vid menstruation bland annat).

Lite av en skriva av mig tråd. Men uppskattar även grattis då detta är något av det bästa som hänt mig

 

[nevin]

Sv: Okej, dags att erkänna

Usch då, jag har inget vettigt att bidra med, men ett jättegrattis kommer ändå

 

[vindvissla]

Sv: Okej, dags att erkänna

Grattis från oss också!!! Jag var också SJUKT trött i början, åhhh vad det var jobbigt! Satt jag ner så var det enda jag ville att lägga mig ner och somna. Sen hade jag foglossningar redan då så om jag hade "trillat ihop" i soffan så kom jag knappt upp igen!!!! Mådde illa också, inte kräkilla utan bara lite "jag mår nog lite illa"-illa. Det enda som funkade var att äta hela tiden.

När jag kom fram till vecka 12 sa det POFF så var allt bortblåst! Ingen mer trötthet! (lite andra krämpor hade jag nog nu när jag tänker efter, men inget direkt jättejobbigt.)

Hoppas det blir likadant för dig! Och kom ihåg, graviditeten är inget man måste älska, man är gravid för att få ett barn och det är det som är själva poängen! Jag gör det gärna om och om igen, fast inte för att få vara gravid, utan för att få ett barn!

Lycka till!

 

[ameo]

Sv: Okej, dags att erkänna

Grattis till graviditeten!

Det ÄR vanligt att man är trött och känner sig som en bättre begagnad urvriden skurtrasa i början av graviditeten. En tröst är att det går över! Håll ut i några veckor till så kommer du över i den fas av graviditeten då de flesta mår som bäst - illamående och trötthet är bortblåst och man har inte hunnit bli tung och klumpig än...

vad gäller ätandet, så försök äta lite och ofta och hitta något som känns okej att äta.

 

[Calazirya]

Sv: Okej, dags att erkänna

Stort grattis


Värktabletter du kan ta när du är gravid är: Paracetamol ( alvedon, panodil )

 

[vindvissla]

Sv: Okej, dags att erkänna

Grattis på födelsedagen Calazirya (antar att tårtan betyder så?)

 

[Calazirya]

Sv: Okej, dags att erkänna

Tack så mycket

 

[saltahajen]

Sv: Okej, dags att erkänna

Grattis!!!

Jag mådde också så där illa, försvann bock runt v. 14 men tidien dit var plågam!

Har du provat åksjuketabletter? Postafen tex? Hjälpte iaf lite för min del! Annars fick jag tipset att ha ett paket kex brevid sängen så direkt man vaknade på morgonen så åt man något innan man klev upp... funkade också lite för min del

 

[Freyja_bus]

Sv: Okej, dags att erkänna

Grattis!

Jag hade det också grymt jobbigt i början. Först var jag jättetrött, kändes som om jag kunde somna ståendes varsomhelst. I v 6 började jag må illa, och sedan kräktes jag dygnet runt i nio veckor och kunde inte göra något annat än att ligga på soffan eller möjligtvis masa mig ut och lägga mig på gräset i skuggan. Det var helt vidrigt! MEN, rätt som det var i v 15 ungefär så sa det poff och så var allt det jobbiga borta! Plötsligt mådde jag inte alls illa längre (från att ha spytt dygnet runt) och kände mig istället jättepigg! Magen började växa och vara fin och jag kände mig hur bra och vacker som helst

Så, misströsta inte, snart kanske du mår superduper bra istället och livet blir helt underbart!

//Julia

 

[caballus]

Sv: Okej, dags att erkänna

Jadu, Att bli gravid låter så himla trevligt när alla nyblivna mödrar berättar att allt gick sååååå komplikationsfritt från insemination till förlossning... men när man kommer in på detaljerna börjar man inse att vi alla är mänskliga, och graviditet är ingen dans på rosor, fastän den som väntar på något gott...

Hade illamående, kräkningar och grym trötthet från v. 8, vilket gav med sig efter ca 3-3,5 mån. Detta är väldigt vanligt och brukar i de allra flesta fall gå över. Sen in i andra trimestern brukar det faktiskt börja kännas lite som en dans på rosor, man börjar bli lite rund om magen men har såväl ork som ett bra humör.

Har du kraftiga problem med kräkningar så boka en till hos en barnmorska så kan de hjälpa dig med både bra tips och mediciner. De flesta piller mot illamående kan man bli seg och sömnig av men det kan fungera väl. Akupunktur, ingefära och att alltid ha kex i fickan är andra tips som kan ge effekt.

Även fast min graviditet av andra orsaker varit en av de mindre trevliga så som jag upplevt den, och att jag fasar inför kommande förlossning, så är det egentligen de kommande 18 åren som är läskigast av allt - tänk om man får en unge som är lika bäng som man var själv?

Grattis!

 

[vindvissla]

Sv: Okej, dags att erkänna

Visst ja, seabands funkade mot mitt illamående, fast jag vet ju inte hur mycket som var placebo Men skit samma bara det funkar!

 

[Freyja_bus]

Sv: Okej, dags att erkänna

På mig fungerade varken seabands, åksjuktabletter av olika styrka eller att äta ofta/innan jag gick upp. Det var ett helvete rent ut sagt! Det enda jag kunde äta var kokt potatis =) Men det gick ju över och nu när jag tänker tillbaka på min graviditet känns det som att jag hade världens bästa graviditet! Vådå illamående? Vadå skitont i njuren på slutet? Jag hde det ju jättebra och var skitsnygg!

//Julia

 

[vindvissla]

Sv: Okej, dags att erkänna

Hihi ja eller hur glommer man! Jag tror mest jag gnallde i tio mander men nu nar jag tanker efter sa var det ju ljuvligt! Väl....

 

[roosa]

Sv: Okej, dags att erkänna

Grattis!

Jag var otroligt trött i början! Orkade ingenting, både gymmet och hästen fick ta en paus. Dagarna gick hyfsat men på kvällarna bara slockande jag.

Men nu, ca v 17 har det börjat vända! Jag känner mig mkt piggare, orkar mer och det känns riktigt bra.
Nu är det ju mkt individuellt antar jag, men jag ville bara ge dig lite hopp

Annars har jag inte kännt av ngt annat, förutom att jag varit fruktansvärt hungrig! Men inget illamående eller andra krämpor. Ska nog känna lmig lyckligt lottad och ta lite i trä också, det är några månader kvar

 

[skogersson]

Sv: Okej, dags att erkänna

Du kan äta alvedon. Kämpa på den första tiden ca 3mån är inte så roliga. massa hormoner ikroppen som man inte haft innan, illamående, trött.
det går över...lovar
Lycka till

 

[vansinnet]

Sv: Okej, dags att erkänna

kl

GRATTIS TILL PLUSSET!

Jag förstår hur du känner dig. När jag blev gravid jobbade jag på Sågverk. Otroligt tungt jobb där jaggick skift. Alltså ena veckan jobbade jag mellan 6-15 och nästa vecka mellan 15-24.
Däremellan skulle jag hinna ta hand om en häst och rida också.
Det var så himla jobbigt att hålla det hemligt eftersom jag var så trött att jag ibland var tvungen att ställa mig upp när jag körde en av maskinerna för att annars skulle jag somna.

Men som andra redan har sagt så går det oftast över på ett par veckor. Men det är tufft i början. Speciellt om man mår illa också.

Hoppas du snart mår bättre.

 

[Tillit]

Sv: Okej, dags att erkänna

Grattis till plusset, kul med ännu en buke-bebis på bakning!

 

[Nisse]

Sv: Okej, dags att erkänna

Grattis!

Precis sådär hade jag det i början också. Låg i sängen i flera veckor och livnärde mig endast på nyponsoppa. Allting var sjuk jobbigt.
Förhoppningsvis mår du kanske bättre om några veckor.

I vecka 15 ungefär, blev jag av med illamåendet, tröttheten har jag kvar fortfarande men inte i samma omfattning vissa dagar ligger jag i sängen ända tills på eftermiddagen, men det är då jag jobbat mycket.

Det kommer säkert att lösa sig med ditt framtida sommarjobb också.
Jag sa som det var på jobbet, att jag helst bara vill jobba 75% då jag vill orka med mig själv på fritiden också.

Hästen Kan jag inte vara lika engagerad i nu, men jag rider tre dagar i veckan och är där ofta. Jag har haft en sån otrolig tur att hitta en tjej som tycker om honom och som ska tävla honom också.

Så det mesta löser sig nog för dig också. Och om de daltar med dig på jobbet eller inte tror att du ska orka så säga som jag: "Jag är gravid, inte Invalid".

Lycka till och jättegrattis!

 

[wtf]

Sv: Okej, dags att erkänna

grattis till graviditeten!

jag kan inte låta bli att bli avundsjuk på dina besvär.. jag skulle göra vad som helst för att själv få vara där!
/wtf som är ganska så bitter efter 2½ år i barnverkstaden

 

[caballus]

Sv: Okej, dags att erkänna

Precis sådär hade jag det i början också. Låg i sängen i flera veckor och livnärde mig endast på nyponsoppa.

Nyponsoppa och vaniljglass är verkligen en livräddare när ingenting annat vill slinka ned