Ok, nu vill jag verkligen veta.....

:rofl: :rofl: :rofl: :rofl: :rofl: :rofl:

Martha, du har rätt, som vanligt! :love:

Det står ju inte i din början att du var med på kursen, det står att du vet hur det går till. :o :o :o


... från vanligtvis välunderättat håll har jag hört att ...... :angel: :angel:
 
Jag tycker att den (de?) här som brukar hålla på med "kast med liten häst" ska berätta varför de gör det. Kan ju vara intressant att höra. För ni står väl för det ni gör? Eller är det jobbigt att försvara? :angel:
 
..en hästkastare memoarer...

När jag var ung (’96) var min unghäst inackorderat i ett stort stall (30 hästar). Han var glad och pigg som all normala unghästar och så råkade han vara arab. Han betedde som många araber och i morgonens glädjestund började han att slänga med huvudet (ni som har araber vet vad jag menar). Personalen tyckte det var obehagligt och började sätta kedja runt mulen på honom vilket resulterade att hans glädjeuttryck fick en smärtsam respons. Han reagerade med att ställa sig på bakbenen. Kedjan drogs genom munnen :mad: och hästen ställde sig högre på bakbenen och började slå med frambenen. Då meddelade man till matte att han var ohanterlig!
Matte blev väldigt förvånad eftersom hon gick regelbundet med sin tvååring i grimma och grimskaft utan att den gav ifrån sig några som helst livstecken.
Matte pratade med personalen och var med några gånger vid utsläpp och upptäckte ”kedjebehandlingen”.
Eftersom det inte gick att få bort kedjan ur bilden var lillen tvungen att acceptera det med kompromissen att den ej skulle dras genom munnen.
Matte försökte att leda totton i kedja men så fort den skramlade ljudet från metall nådde hans öron stod lille man på bakfötterna och muckade gräl.
Det var på vintern och matte ställde arabisen på en isfläck och skramlade med kedjan. Hästen gick omkull två gånger och bestämde sig att det inte var någon idé att försöka fler gånger.
Matte kunde nu leda med kedjan utan bråk och utan ryck.
Efter några veckor hade lillen förstått när det är läge att slänga med huvudet och när man bör undvika det och man kunde återgå till ledning med vanlig grimskaft.
Även om hästens stegring var ett försvar innebar det en risk för alla som var tvungna att hantera hästen.
Jag är varken stolt eller skäms över det som hände men jag gör allt i min makt för att förebygga att hamna där igen...
 
En spännande följetong.
Med så mycket tyckanden hit och dit. Och som vanligt, mest utan substans.
Hobbling kan rädda liv på hästar. Hobbling rekomenderas i national parker så hästarna inte vandrar omkring och trampar sönder osv.
Men hobbling ses som tortyr av dom som inte vet vad det är. Och används i tortyrform av okunniga.
Alla är väl överens om att skola hästen till allt, sadel, transport, mm. Där råder väl ingen större tveksamhet. Men träna hästen att stå stilla med hobbels, då skriker några????
Uppbindning, alla vill väl ha en häst som står kvar. Sen uppfinns det ena raffinerade metoden efter den andra för att lära hästen det. När det inte behövs om hästen är korrekt hanterad från födsel. Så felet är helt erat eget om hästen inte klarar det. Och märkligt nog så tycker nästan alla att det är ok med metoder där hästen kan lätt skada halskotpelaren. Bara att binda den i grimman så kommer det. Men en metod med rep runt magen väcker avsky, mycket märkligt????
Lägga hästen. Behövs inte heller. Dom som lägger hästar gör det ofta för att showa. Många blir impade över det. Men är egentligen bara en kränkning av hästen. Se finns det hästar som bara går att få till genom att läggas. Dom hästarna är få. Dom hästarna har andra problem också. Dom hästarna ska bort. Då är behovet av läggnings metoden borta.
http://w1.472.telia.com/~u47202999/boken10.html
 
Re: ..en hästkastare memoarer...

Ibland behöver man göra det man behöver göra. Nöden har ingen lag och av två onda ting så gjorde du det som var mest rätt. Fast sen kan man ju tycka att kärringarna du hade hästen hos kanske borde skaffa sig marsvin istället för hästar. :smirk:
 
Men om jag lyckas få Kokopelli att lägga sig på kommando med hjälp av några kilo morötter och lång och varaktig träning (det är ju lite showigt :o)
Då kan han väl inte bli kränkt?

Han verkar inte kränkt när vi tränar utan istället mycket ivrig att försöka lista ut vad jag är ute efter.

Hur går förresten en korrekt hobbling till enligt dig och i vilka fall anser du räddar det liv? Jag skulle gärna vilja ha exempel- Jag vet väldig lite om det här men vill gärna veta från flera källor för att bilda mig en egen uppfattning.

Jag vet heller inget om det där att binda runt magen och rent spontant skulle jag kunna tänka mig att om man nu har en häst som direkt panikar vid uppbindning (det har inte jag tack och lov) och man nu vill att den ska klara av det av något skäl så låter det som en säkrare metod?

Var gärna lite tydligare. Har du några bilder?

Frid Kokopelli Mana
 
Både ja och nej. Men för mig så är det otänkbart att utnyttja en hästs benägenhet att vilja ha godis till att lägga sig för att jag ska visa omgivningen vad jag kan lura hästen att göra.
Många hästar har fastnat i grenar, liggande gamla stängsel och slitit sönder benen. Dom som har varit tränade står stilla och låter sig tas lös. Och det händer mindre saker också, tex. att hästen kliver över grimmskaftet och är dom tränade för det så står dom lungt kvar så man kan fixa till det.
Repet är en säkrare metod, dels så får hästen inte samma panik som när den är låst i endast huvudet.
Sen har många bytesdjur den egenskapen att när den läggs så upphör deras överlevnads strid. Finns exempel på hästar som fallit i diken och genast gett upp livet utan att försöka ta sig upp. En Zebra som dras omkull av en krokodill slutar kämpa. Så läggande ska användas endast i påkallade fall och endast av dom som vet vad dom pysslar med. Att lägga varje häst som metod är förkastligt.
 
Både ja och nej. Men för mig så är det otänkbart att utnyttja en hästs benägenhet att vilja ha godis till att lägga sig för att jag ska visa omgivningen vad jag kan lura hästen att göra.

Tack! Ja, det är ju också en syn på saken. Jag förstår vad du menar och kan hålla med dig. Fast att rida på hästen och stoppa och hoppa målade hinder (fast man kan gå runt) eller vad det kan vara är ju också en slags konst och lurendrejeri? Anledningen till att vi tränar konster är i första hand för att de ska aktiveras. Jag jobbar heltid/dagtid och bor mitt ute i skogen och det blir lite si och så med ridningen nov-feb. När man kommer hem sent och det är mörkt nästan jämt :( Det är motigt att ta sig ut i skogen då. Isiga hårda vägar och vi måste hitta på nån problemlösning känns det som..... Då blir det spansk skritt, bugning, inkallning, kast med liten boll och annat pyssel och prazzel.

Att ligga på kommando skulle kanske kunna vara till nytta i vissa sammanhang? Handikappridning :idea:

Repet är en säkrare metod, dels så får hästen inte samma panik som när den är låst i endast huvudet.

Funkar det att binda dom som vanligt sen?

Kokopelli Mana
 
Jo det brukar gå att binda upp dom sen :)
Där ett litet problem, att hästen är en leksak för ägare. Att man ska roa sig med den. Ge hästen vinter ledigt och använd den på sommaren istället.
 
Att behöva träna läggning o hobbling för att hästen skall kunna vara "trygg o medgörlig" i en del akuta situationer köper jag inte rakt av heller
Jag har varit med om många såna situationer då hästar "borde" fått panik, men snällt väntat på hjälpen.. tex när dom hoppat över bommen i trp, fastnat med täckesgjordar i träd i hagen, t om när man (jag) kört av vägen med hästsläp och släpet vält ner i diket...
Då är det utav mycket större vikt att "träna" människan att hålla sig lugn och inte göra förhastade saker, eller ställa sig o gallskrika...Hästar(iallafall alla dom jag mött isåna situationer) VET att vi hjälper dom..OM dom sen kan lita på att det vi gör är rätt så behöver man varken hälla eller lägga i förebyggande syfte...det är mina erfarenheter.
 
Re: Leksaker, javisst vad annars?

Men Kokopelli-hästen gillar inte att vara ledig. Han tycker livet blir pisstrist då och hittar bara på sattyg som att äta på hus och stolpar. Han har inga beteendestörningar (som vävning eller sånt) men skulle säkert kunna få om man inte såg till att hålla honom någorlunda stimulerad ...(Jasmine (stoet) kan möjligen tänka sig lite freetime bara det inte blir FÖR mycket) Kokopelli VILL ha något att göra. Han är lite knäpp i knoppen :confused: (själv vill jag vara ledig nästan jämt)


Han kommer rännande så fort jag visar mig och när jag håller på med stoet håller han på att ta ned oss i sin iver att vara med i löslongering eller andra konster. Jasmine kör en volt och det har hänt att han hakat på i yttervolten för att han ska vara med. Även om jag inte ägnar honom en blick stajlar han omkring vid sidan av oss.... Har inte du några såna hästar?


Det kanske beror på att jag bara har två hästar och det inte blir nån riktig flock? Fast nu är det som det är och jag vill ha häst ändå ÄVEN om jag inte har nån flock. Allt kan inte vara optimalt även om det är önskvärt. Livet är fullt av kompromisser....

Men visst det är klart som fan att det är leksaker! Vad trodde du? Det ger varken kött (mer än undantagsvis), mjölk och de värper inte.

Dyra, krävande leksaker! Inga i Sverige idag kan väl hävda att det är nåt annat? Är det inte leksaker är det möjligen inkomstkälla och det är väl sak samma?

Det finns massor av jobb inom vården och på fabrik. Det finns även traktorer, cyklar och bilar som alternativ i dagens moderna samhälle...

Vad har du dina hästar till om jag får fråga?

Kokopelli Mana
 
Jag har främst sett två olika NH-tränare och hittills inte sett någon av dem använda sig av vare sig hobbling, hällning eller nedläggning. Jag kan förstås inte veta vilka metoder de använder när de jobbar med problemhästar utan publik.

Jag har ingen erfarenhet av det själv, har aldrig använt nåt sånt, inte sett någon göra det.

Om nedläggning har jag läst följande, som Antti och kanske nån annan också var inne på, och som jag också har skrivit om i en annan tråd för ganska länge sen:

När ett vilt djur fälls av ett rovdjur och känner att nu är det kört, lär det "frysa" och bli alldeles stilla. Det är en av tre reaktioner vid fara: flykt, kamp eller "frysning". En teori är att djuret går in ett medvetandetillstånd där det inte längre känner skräcken och smärtan av att bli uppätet. Om djuret av någon anledning överlever kan det ha mycket svårt att komma ur det här tillståndet, det blir en zombie.

Ett sätt att komma ur tillståndet är att rusa iväg och skaka hejdlöst - det tycks frigöra den energi som frusit inne när djuret låg nere. Det har till och med iakttagits hos rovdjur, t.ex björnar som fångats och märkts, vaccinerats eller dylikt.

När man lägger ner en häst och tvingar den att bli liggande kan den alltså gå in i det här tillståndet - naturligtvis beroende på hur länge man tvingar den att ligga stilla. Om hästen sedan inte får någon möjlighet att frigöra den "frusna energin" genom att rusa iväg och skaka ur sig detta, så blir den kvar i zombietillståndet. En levande död häst som fogar sig och "lyder".

Man har studerat det här beteendet hos djur när man har studerat posttraumatiskt stressyndrom hos människor och funnit att tillstånden tycks vara besläktade. (Böcker: Waking the Tiger: Healing Trauma av Peter A. Levine, The Tao of Equus av Linda Kohanov))

En häst som tränas att lägga sig ner går naturligtvis inte in i det här tillståndet, inte heller en unghäst som läggs ner tillräckligt länge för att sadeln ska hinna kastas på och en cowboy hoppa upp - den unghästen får dessutom rusa iväg med cowboyen på ryggen och får utlopp för energin. Jag är dock ingen anhängare av sån inridning :crazy:

Jag vill inte ha en knäckt häst och kan inte tänka mig långvarig hällning eller nedläggning i det syftet. Utöver det är jag för dåligt insatt och har för lite erfarenhet för att uttala mig.

Tycker det är intressant och lärorikt att höra om olika erfarenheter här på tråden!
 
En sak till, man har iakttagit hästar som är inne i zombietillståndet och hur de faktiskt stöts ut av flocken eller förlorar sin plats i rangordningen. En teori är att zombiehästen faktiskt inte bryr sig om vad som händer med den och därför är den farlig för flocken.
 
I o f s är det ju en slags leksak.... men det var ändå lite långsökt :D

Koko
 
Hej igen, Bebbe.
Jag har kollat lite mer noga på våra senaste mail, och ser att Martha har rätt. Tyvärr läste jag slarvigt förut, så jag skall förtydliga mig nu.

Det du kallar för "skampåle-metoden", dvs att binda fast en häst och låta den slita och dra tills den lessnar, och inser att den inte kan komma loss, kan användas på hästar som är "mogna" för den.

Den gäller INTE föl och inte unga hästar heller. Den gäller för hästar som VET vad som gäller, som VET varför vi bundit den, som VET vad det vill säga att vara fastbunden, som använder "slit och dra" MEDVETET för att komma loss, som LÄRT SIG att man kan slita sig loss och som INTE blir stressade av att sitta fast.

Arbetsstressade kan de nog bli, men inte mentalt stressade. Dom vet alltså fuller väl vad det är fråga om. Det gör INTE en ung häst! Därför kan man inte behandla en ung häst på det viset.

Att lära en häst vad vi vill med att binda fast den, gör vi inte på det sättet. Långt ifrån. Där går vi helt andra vägar, som jag också varit inne på tidigare. En ung häst, eller en häst som är ovan vid grimma/grimskaft, vänjer man steg för steg. Först vid att ha grimma på sig, sedan att vara kopplad till grimskaft och känna rörelsebegränsningen och att bli ledd, sedan till att "sitta fast" iom att vi håller i den, sedan till att sitta fast när vi är där och lagt grimskaftet runt boxgallret t ex, osv. FÖRST DÄREFTER binder man fast hästen och går utom synhåll, men inte längre än att man bums kan ingripa, om hästen blir orolig. Allt det här tar olika lång tid för olika hästar. Man kan också få gå med olika korta steg. Har man gjort rätt, så skall det inte behöva bli några "uppbindningproblem" i framtiden. Hästen skall stå lugnt och stilla oberoende av var vi bundit den. Den hästen kommer inte att vilja slita sig loss.

Vi måste skilja på, vid vilket tillfälle och för vilken häst vi kan/skall använda olika metoder. Det är nödvändigt att göra rätt och inte fel!

Hoppas du förstår hur jag menar och att vi är överens om ovanstående.

LIA

Vi menar samma. Svårt att förstå varann utan att vi pratar bara.
/Bebbe
 

Liknande trådar

Träning Eftersom jag har allmänt tråkigt så tänkte jag se till att få igång en liten diskussion :devil: Lite nyfiken på hur ni skulle lösa...
3 4 5
Svar
83
· Visningar
8 916
Senast: Sonic76
·
B
Träning Jag har under många år iaktagit olika sätt att hantera hästar på. Jag har haft turen att träffa många duktiga människor som lärt mig...
2 3 4
Svar
71
· Visningar
6 886

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp