Oberättigad åsikt eller?

[Fiorano]

Idag har det kommit ett förslag om att föräldraledigheten ska delas upp om fem månader till vardera förälder och fem månader som får fördelas hur föräldrarna än vill. En "vän" i mitt facebookflöde delade artikeln och hen tycker att det är ett dåligt förslag. Jag håller inte med då jag tycker att det är ett helt rimligt förslag att papporna får egna månader. Nu har dock diskussionen mynnat ut i att jag inte får ha någon åsikt alls i frågan eftersom jag inte har barn själv. Jag tycker förstås inte att det är rimligt eftersom jag har en hel del åsikter (såklart, vem har inte det?) där jag inte har en personlig anknytning till frågan.

Hur bemöter en sånt här, eller är det verkligen så att jag inte skulle vara åsiktsberättigad för att jag inte har personlig erfarenhet?

 

[Hedinn]

Man är väl alltid berättigad till en åsikt, dock är det väl alltid rimligt att lyssna lite mer på de med erfarenhet eller som är i situationen det gäller. I fråga om barn så är det ju så att många som inte av barn ändå kan komma att skaffa barn, så där är det väl rimligt att ha en åsikt. Är man dock förbi ett eventuellt barnskaffarstadium så är det väl rimligt att vara mer ödmjuk inför andras åsikter.

Jämför med kvinnofrågor. Hur skulle du känna om en man satt och sa att han inte tycker kvinnor ska ha samma lön som män (eller nåt annat, som kanske inte är lika "tydligt ojämställt")?

Korta svaret på din fråga är såklart ja, alla är berättigade till en åsikt. Men det finns ju nyanser och i många fall är det ju rimligt att "lämna företräde" till de med erfarenhet. Sen måste man såklart inte tycka likadant ändå.

 

[ameo]

I min värld är det självklart att man får ha åsikter även om barnrelaterade frågor, även om man inte har några egna barn. Särskilt när det gäller större politiska frågor. (och i ärlighetens namn, jag hade inte förväntat mig nån annan åsikt från dig )

Det finns vissa saker gällande barn och föräldraskap som är väldigt svårt att sätta sig in i innan man själv blivit förälder och ja, jag kan ibland bli lite småirriterad när ickeföräldrar (utan någon större praktisk erfarenhet av barnuppfostran osv) försöker tala om för föräldrar hur de ska göra med sina barn. På samma sätt som jag kan bli trött på läktarryttare som alltid vet bättre än ryttaren som sitter på hästen och liknande scenarion.
Men därifrån till att förbjuda dig att ha en åsikt om föräldraledighetens uppdelning för att du själv inte är förälder, det steget är gigantiskt!

 

[Fiorano]

Det finns vissa saker gällande barn och föräldraskap som är väldigt svårt att sätta sig in i innan man själv blivit förälder och ja, jag kan ibland bli lite småirriterad när ickeföräldrar (utan någon större praktisk erfarenhet av barnuppfostran osv) försöker tala om för föräldrar hur de ska göra med sina barn. På samma sätt som jag kan bli trött på läktarryttare som alltid vet bättre än ryttaren som sitter på hästen och liknande scenarion.
Men därifrån till att förbjuda dig att ha en åsikt om föräldraledighetens uppdelning för att du själv inte är förälder, det steget är gigantiskt!

Ja herregud, att ha åsikter om uppfostran osv håller jag mig verkligen ifrån ! Men att se strukturer och har ideologiska åsikter känns som ett annat perspektiv. Jag blev som lite förvånad av attityden jag bemöttes av eftersom jag jag på inget sätt kritiserat någons val hur de delat upp sin föräldraledighet. Har bara så svårt att förstå den revolutionerande hemskheten att pappan skulle få fem egna månader från de nuvarande tre.

 

[Ullmerkott]

Om föräldraledighetens uppdelande var något som enbart rörde den enskilda familjen utan att ha någon som helst påverkan på mans- och kvinnorollen i ett samhällsperspektiv vore det rimligt att ingen utanför familjen hade rätt till en åsikt. Nu är det ju inte så, och då är det lika rimligt att alla som berörs av könsroller har rätt att tycka saker.

 

[MiniLi]

Jag möter också sånt ibland, helt galet. Självklart får och ska du ha en åsikt oavsett om du har egna barn eller ej!

I den här frågan är det dessutom lätt att hänvisa till forskning som väger betydligt tyngre än enskilda människors åsikter.

 

[MiniLi]

Ja herregud, att ha åsikter om uppfostran osv håller jag mig verkligen ifrån ! Men att se strukturer och har ideologiska åsikter känns som ett annat perspektiv. Jag blev som lite förvånad av attityden jag bemöttes av eftersom jag jag på inget sätt kritiserat någons val hur de delat upp sin föräldraledighet. Har bara så svårt att förstå den revolutionerande hemskheten att pappan skulle få fem egna månader från de nuvarande tre.

Vissa människor tycks helt sakna förmåga att ta in andra perspektiv. Föräldraledighet är en het potatis.. Så het att all hjärnfunktion ibland verkar vara bortbränd hos vissa

 

[athena_arabians]

@Fiorano: Så läge mina skattepengar (delvis) går till finansieringen av föräldraledighet får de med barn leva med att jag har en åsikt om det hela...

Men barnuppfostran lägger jag mig inte i så länge det inte är något som är barnmisshandel eller uppenbarligen olämpligt.

 

[Björk]

Klart du har rätt till en åsikt, speciellt om en samhällsfråga gällande allas vårt samhälle o allas gemensamma resurser!

De flesta åsikter om barn o föräldraskap som jag hade innan jag blev förälder har jag även nu två barn senare. Det är mer på detaljnivå som jag väl kanske insett ett o annat.

Har mött samma argument när jag var utan barn som du möter. Jag är av samma åsikt fortfarande, två barn o två lika delade föräldraledigheter senare.

 

[Efwa]

Självklart får man ha en åsikt i vad som helst.

En jag känner försökte med den när vi satt och diskuterade om man skulle ha 12 eller 10 som bas i räkning och sa, på allvar, att den enda som fick ha åsikt i den frågan var den som var duktigast i matte (personen som sa detta i detta fall).
Nu är det ju sådan tur att just den personen har lite självdistans och humor så när man kom med lite motargument som att vi varje gång vi träffas listar vilka som kan mest om alla saker så är det bara de som får ha en åsikt, så började personen garva och sa ”nä, det går ju inte”.

En åsikt går ju dessutom att ändra, så den kan ju ha ”bäst-före-datum”, liksom.

 

[tanten]

Idag har det kommit ett förslag om att föräldraledigheten ska delas upp om fem månader till vardera förälder och fem månader som får fördelas hur föräldrarna än vill. En "vän" i mitt facebookflöde delade artikeln och hen tycker att det är ett dåligt förslag. Jag håller inte med då jag tycker att det är ett helt rimligt förslag att papporna får egna månader. Nu har dock diskussionen mynnat ut i att jag inte får ha någon åsikt alls i frågan eftersom jag inte har barn själv. Jag tycker förstås inte att det är rimligt eftersom jag har en hel del åsikter (såklart, vem har inte det?) där jag inte har en personlig anknytning till frågan.

Hur bemöter en sånt här, eller är det verkligen så att jag inte skulle vara åsiktsberättigad för att jag inte har personlig erfarenhet?

För mig är detta något man kan dela upp i två delar.

Dels vad det innebär för den enskilda familjen. Och vad det innebär i stort för hela samhället.

Jag kan bergripa att vissa par tycker att et är orättvist mot just dem.

Men samtidigt tycker jag att så länge samhällsstrukturer och könsnormer ser ut som de gör - då finns det goda argument för att dela föräldraförsäkringen rakt av. 50/50.

Och det tycker jag inte alls hänger samman med huruvida jag har personlig erfarenhet eller inte.

 

[TinyWiny]

Idag har det kommit ett förslag om att föräldraledigheten ska delas upp om fem månader till vardera förälder och fem månader som får fördelas hur föräldrarna än vill. En "vän" i mitt facebookflöde delade artikeln och hen tycker att det är ett dåligt förslag. Jag håller inte med då jag tycker att det är ett helt rimligt förslag att papporna får egna månader. Nu har dock diskussionen mynnat ut i att jag inte får ha någon åsikt alls i frågan eftersom jag inte har barn själv. Jag tycker förstås inte att det är rimligt eftersom jag har en hel del åsikter (såklart, vem har inte det?) där jag inte har en personlig anknytning till frågan.

Hur bemöter en sånt här, eller är det verkligen så att jag inte skulle vara åsiktsberättigad för att jag inte har personlig erfarenhet?

Föräldraledighetens uppdelning har alla och en var i allra högsta grad rätt att ha en åsikt om. Sålänge kvinnor missgynnas i arbetslivet "för att de ändå snart kommer vara mammalediga" så har de som aldrig tänkt skaffa barn, som har skolbarn, tonåringar, vuxna barn, barnbarn och de som har barn i ålder där föräldraledighet är aktuellt verkligen rätt till en åsikt. Föräldraledighet påverkar inte bara familjen utan hela samhällets struktur och vi alla är samhället, alltså har alla rätt till en åsikt i frågan.

Jag hoppas att de slopar duttandet med månader och delar dagarna rakt av på en gång. Så är det klart sedan. De som av märkliga anledningar planerar att gå in i föräldraskapet men inte tänker ta hand om sina barn behöver ju inte heller skaffa några. Det är inget tvång att skaffa barn. Jag är spyless på alla som kommer dragandes med gamla unkna 1800-tals argument för att pappan inte kan vara hemma med sitt/sina barn medans mammor som är i exakt samma sits kan vara hemma. Som skriker att varje familj har rätt att göra som de vill. Javisst! Ingen tvingar dig att skaffa barn och ingen tvingar dig att ta emot några förmåner men vill du ha dem så gäller reglerna oavsett vem du är.

 

[Fille]

Jag funderar på en sak på det här med dela dagar och dela lika. Vi kommer att dela antal månader hemma lika, men dagarna kommer inte bli lika så därför kommer vi att räknas som ”ojämnställda” (förut när man fick jämställdhetsbonusen kollade dom om man delat de betalda dagarna lika inte antal månader). Jag tycker det blir lite problematiskt eftersom man efter ett års ålder bör ta ut fem dagar för att behålla sgi, ska man införskaffa en regel där man får fem månader eller tex 50% tycker jag man bör slopa sgi-regeln. Vet familjer där mamman knappt tar ut några dagar alls första året för att pappan också ska kunna vara hemma ett år. Tanken är god, man bör dela mer lika för att alla gynnas av det, men då måste man nog kolla på reglerna runt i kring också!

 

[Jeffery]

En jag känner försökte med den när vi satt och diskuterade om man skulle ha 12 eller 10 som bas i räkning och sa, på allvar, att den enda som fick ha åsikt i den frågan var den som var duktigast i matte (personen som sa detta i detta fall).

Det korrekta svaret är naturligtvis att bara den med tolv fingrar får bestämma en talbas på 12.

 

[Petruska]

Idag har det kommit ett förslag om att föräldraledigheten ska delas upp om fem månader till vardera förälder och fem månader som får fördelas hur föräldrarna än vill. En "vän" i mitt facebookflöde delade artikeln och hen tycker att det är ett dåligt förslag. Jag håller inte med då jag tycker att det är ett helt rimligt förslag att papporna får egna månader. Nu har dock diskussionen mynnat ut i att jag inte får ha någon åsikt alls i frågan eftersom jag inte har barn själv. Jag tycker förstås inte att det är rimligt eftersom jag har en hel del åsikter (såklart, vem har inte det?) där jag inte har en personlig anknytning till frågan.

Hur bemöter en sånt här, eller är det verkligen så att jag inte skulle vara åsiktsberättigad för att jag inte har personlig erfarenhet?

Du är (vad jag vet) svensk medborgare, du betalar skatt i Sverige och du röstar i Sverige. Naturligtvis har du rätt till vilka åsikter du vill om hur skattemedlen används. Det här är absolut inte en fråga där man behöver ha egen erfarenhet av egna barn för att kunna tycka något genomtänkt.

 

[Jeffery]

Nu har dock diskussionen mynnat ut i att jag inte får ha någon åsikt alls i frågan eftersom jag inte har barn själv.

Diskussioner i allmänhet hade blivit väldigt tråkiga och enahanda, om man hade avkrävts erfarenhet i varje givet diskussionsämne.
Min favorittråd om Trump hade t.ex fallit ned som en uppvärmd sufflé, om alla utan erfarenhet av Donald Trump hade modererats bort.

 

[Hedinn]

En åsikt går ju dessutom att ändra, så den kan ju ha ”bäst-före-datum”, liksom.

Ja, ibland tar det bara några minuter, som när man skriver första svaret med sin åsikt baserad på individnivå och efter några fler inlägg inser att det mycket väl är ett ämne på samhällsnivå. Krävs inte alltid mer än så.

 

[Manji]

Idag har det kommit ett förslag om att föräldraledigheten ska delas upp om fem månader till vardera förälder och fem månader som får fördelas hur föräldrarna än vill. En "vän" i mitt facebookflöde delade artikeln och hen tycker att det är ett dåligt förslag. Jag håller inte med då jag tycker att det är ett helt rimligt förslag att papporna får egna månader. Nu har dock diskussionen mynnat ut i att jag inte får ha någon åsikt alls i frågan eftersom jag inte har barn själv. Jag tycker förstås inte att det är rimligt eftersom jag har en hel del åsikter (såklart, vem har inte det?) där jag inte har en personlig anknytning till frågan.

Hur bemöter en sånt här, eller är det verkligen så att jag inte skulle vara åsiktsberättigad för att jag inte har personlig erfarenhet?

Klart man har rätt till en åsikt. Men man bör nog ställa sig ödmjuk inför att det kan vara ganska "lätt" att ha åsikt utan någon faktiskt erfarenhet i frågan. För mig och min man är det här inga problem och jag tycker man gör en alldeles för stor grej av de kvoterade dagarna, när förslaget även innehöll förändringar som 30 färre föräldradagar och där alla förutom 70 dagar måste tas ut innan barnet fyller tre. Samt att de resterande 70 dagarna portioneras ut 10 dagar/år mellan 3-10 år.

Men jag befinner mig inte heller i en situation där min man tjänar 150 000 kr mer än mig om året och slår i taket på ersättningen. Eller en situation där min man timjobbar som vikarie 50-75% och har svårt att få ett heltidsjobb.

Vi jobbar likadant och har hyfsat lika lön. Och eftersom den ekonomiska biten är bra så önskar vi båda att få vara hemma så mycket som möjligt, och då räknar man istället på vem som bör plocka ut flest höga dagar av oss två istället på vem som överhuvudtaget ska ta ledig

En intressant parentes är dock att oerhört få i våran omgivning anser att våran relation är jämställd. Ändå tänker vi dela lika och ser fram emot ett par år med deltidsjobbande. Så jag vet inte... Kanske fungerar kvotering för att få vissa familjer att dela lika på packandet av gympapåsen, vi kommer dock fortsätta på det sätt som passa oss bäst och så får samhället kalla det för vad samhället vill.

 

[Imogen]

Klart man har rätt till en åsikt. Men man bör nog ställa sig ödmjuk inför att det kan vara ganska "lätt" att ha åsikt utan någon faktiskt erfarenhet i frågan. För mig och min man är det här inga problem och jag tycker man gör en alldeles för stor grej av de kvoterade dagarna, när förslaget även innehöll förändringar som 30 färre föräldradagar och där alla förutom 70 dagar måste tas ut innan barnet fyller tre. Samt att de resterande 70 dagarna portioneras ut 10 dagar/år mellan 3-10 år.

Exakt, de fem månaderna var ju inte direkt det som var sämst med det här förslaget

 

[Tora]

Exakt, de fem månaderna var ju inte direkt det som var sämst med det här förslaget

Exakt fanns precis som @Manji skrev andra saker som var verkliga försämringar. Framför allt hur man skall få fördela föräldradagarna efter tre års ålder.