Nybörjare - HJÄLP MIG!

[EmmaBovary]

Smart sagt att flera olika hästar kan ge större kunskap inför en särskilt häst längre fram. Tack!
Absolut ska man vara betänksam på det man gått igenom och se vilket ansvar man har möjlighet att bära. Har dock gjort stora förändringar i mitt liv för att hitta en livsstil som fungerar och där håller jag nu på att göra plats för häst också, men ett steg i taget

För min del så har jag många gånger hållit med flytande tack vare ridningen, så jag tror absolut att det är en god idé att göra plats för en häst i livet på sikt. Men skynda långsamt, det är en enorm omställning att gå från att vara medryttare någon gång i veckan till att äga och ta hand om en häst på heltid. Många skriver det till dig, men det verkar lite som att du väljer att bortse ifrån det. Försök att ta det till dig, om inte annat för ditt eget välmående

 

[stjarnhimmel]

Mitt tips är att leta fram facebookgrupper för ditt område. Sen tycker jag du lägger ut en annons. I annonsen tycker jag att du ska vara ödmjuk och ärlig. Dvs skriv att du är nybörjare men att du vill lära dig mer om hästar. Fråga om det är någon som har häst/ stall och om du får vara med och lära dig mer.
Dock ska du inte bli utnyttjad som gratis arbetskraft..men jag tror det finns många som kan vara villiga att hjälpa dig..

 

[Tilda S]

För min del så har jag många gånger hållit med flytande tack vare ridningen, så jag tror absolut att det är en god idé att göra plats för en häst i livet på sikt. Men skynda långsamt, det är en enorm omställning att gå från att vara medryttare någon gång i veckan till att äga och ta hand om en häst på heltid. Många skriver det till dig, men det verkar lite som att du väljer att bortse ifrån det. Försök att ta det till dig, om inte annat för ditt eget välmående

Jo, jag tar det till mig, men jag tog det till mig redan för många år sen första gången jag tänkte tanken på häst, så det är liksom ingen nyhet Är nog därför jag inte svarat så mycket på just det. Det är redan med i beräkningen. Och jag har då räknat med SVINJOBBIGT, ALL TID och att bli TOTALT PANK

 

[Tilda S]

Jag skulle jättegärna vilja höra vilken "typ" av hästmänniska alla ni som skriver är. Är det en hobby eller hela ert liv? Tävlar ni? Vilken gren? Vad använder ni annars hästen till? Gårdsarbete? Hur kom det sig att du fastnade för hästar och vad driver dig? Vore intressant att få höra

 

[EmmaBovary]

Jo, jag tar det till mig, men jag tog det till mig redan för många år sen första gången jag tänkte tanken på häst, så det är liksom ingen nyhet Är nog därför jag inte svarat så mycket på just det. Det är redan med i beräkningen. Och jag har då räknat med SVINJOBBIGT, ALL TID och att bli TOTALT PANK

Men om nu tanken på en egen häst inte är färsk, så tycker jag att det känns lite märkligt att kunskap i form av upplevda erfarenheter inte riktigt finns med i beräkningen? Jag förstår såklart att du vill skynda på det, men vissa saker måste man helt enkelt vara med om.

 

[Tilda S]

Men om nu tanken på en egen häst inte är färsk, så tycker jag att det känns lite märkligt att kunskap i form av upplevda erfarenheter inte riktigt finns med i beräkningen? Jag förstår såklart att du vill skynda på det, men vissa saker måste man helt enkelt vara med om.

Nej, men det är något jag fått lära mig av er nu... Jag har snarare trott att så länge man är beredd att göra stora uppoffringar tidsmässigt och ekonomiskt, samt har möjlighet till regelbundna lektioner så kan man skaffa häst (en "bra" häst alltså). Jag har trott att man utvecklas IHOP med hästen, med hjälp av instruktör och människor att rådfråga. Jag har trott att man får sina erfarenheter genom hästen. Att det är svårt att få erfarenhet av att vara hästägare - utan att vara det. Att det är svårt att samla på sig massa kunskap - utan ha någon att utöva den på.
Men nu har ni här på forumet lärt mig att kunskapen och erfarenheten bör komma från ett flertal olika hästar med olika personligheter och problematik. Att en egen häst först bör skaffas när man redan har allt det. Att tid, pengar, engagemang och intresse inte är tillräckligt. Utan att utbildning och upplevelser är viktigast.
Och det var ju bra att jag fick veta det idag. Även om jag kanske hade önskat lite fler positiva hejarop. Jag känner mig mest bara avskräckt och som att det inte är någon idé att satsa på detta över huvud taget. Som att det är bättre jag nöjer mig med andra djur eller något annat intresse och en annan träningsform.
Känner mig ganska nere efter i dag. Jag förstår alla argument och tar det till mig. Det är bara synd att det inte var fler som sa något i stil med "Wow, vad roligt att du har som mål att skaffa egen häst!! Jag ska hjälpa dig och berätta hur jag gjorde för att det skulle bli lyckat!". Det skulle göra mig mycket mer motiverad än alla kommentarer som börjar med "......men har du tänkt på det här??!".
Men vi fungerar olika allihop och jag är tacksam att ni alla tagit er tid att svara över huvud taget

 

[Speedway]

det kan bli enormt påfrestande för psyket att stå med hela ansvaret om något blir fel, och den där terapeutiska glädjen som kommer med hästhanteringen och ridningen kan bli en enorm press (sagt av någon som själv har problem med just psykisk ohälsa).

Det här kan jag skriva under på och då är jag ändå psykiskt frisk. Det är skittufft när hästen först får en ryggdiagnos med osäker prognos och sedan när det visar sig vara ok så springer hästen omkull i hagen och håller på att slå ihjäl sig. När vi väl hade överlevt det så visar det sig att hästen har PPID.
Nu är hästen under konstant medicinering och pigg och fräsch som en nyponros trots alla diagnoser men min plånbok kommer nog aldrig återhämta sig. Och jag vill inte byta ut henne.......förutom när hon bockar av mig på terrängbanan.

 

[villhöver]

Nej, men det är något jag fått lära mig av er nu... Jag har snarare trott att så länge man är beredd att göra stora uppoffringar tidsmässigt och ekonomiskt, samt har möjlighet till regelbundna lektioner så kan man skaffa häst (en "bra" häst alltså). Jag har trott att man utvecklas IHOP med hästen, med hjälp av instruktör och människor att rådfråga. Jag har trott att man får sina erfarenheter genom hästen. Att det är svårt att få erfarenhet av att vara hästägare - utan att vara det. Att det är svårt att samla på sig massa kunskap - utan ha någon att utöva den på.
Men nu har ni här på forumet lärt mig att kunskapen och erfarenheten bör komma från ett flertal olika hästar med olika personligheter och problematik.


Att en egen häst först bör skaffas när man redan har allt det. Att tid, pengar, engagemang och intresse inte är tillräckligt. Utan att utbildning och upplevelser är viktigast.
Och det var ju bra att jag fick veta det idag. Även om jag kanske hade önskat lite fler positiva hejarop. Jag känner mig mest bara avskräckt och som att det inte är någon idé att satsa på detta över huvud taget. Som att det är bättre jag nöjer mig med andra djur eller något annat intresse och en annan träningsform.
Känner mig ganska nere efter i dag. Jag förstår alla argument och tar det till mig. Det är bara synd att det inte var fler som sa något i stil med "Wow, vad roligt att du har som mål att skaffa egen häst!! Jag ska hjälpa dig och berätta hur jag gjorde för att det skulle bli lyckat!". Det skulle göra mig mycket mer motiverad än alla kommentarer som börjar med "......men har du tänkt på det här??!".
Men vi fungerar olika allihop och jag är tacksam att ni alla tagit er tid att svara över huvud taget

Första stycket (jag som delat dem) är jätteviktiga bitar.
Det räcker ofta inte BARA med att vara beredd att göra stora uppoffringar, köpa rätt häst och sen har tillgång till hjälp. Det KAN funka, men för att ge sig själv och den egna hästen så bra förutsättningar som möjligt så är det bra att öva sig ännu mer före. Som någon skrev tidigare, det här att erfarenheterna du får från olika hästar och stall, slår du sedan ihop och lagrar i din kunskapsbank till när du skaffar egen. Hur mycket teori man än har så behövs praktik med, hästarna tenderar att inte följa böckerna så noga.

Klart du kan köpa egen häst, men ha inte för bråttom även om man blir skitpepp när man börjar sikta in sig på något Utan se att en del i planen är att samla på dig så mycket olika erfarenheter som möjligt innan - du kommer utvecklas ihop med din egen häst också, och få en massa erfarenheter från den som du inte fått från de du träffat innan, så förutom att du läser på och planerar för fullt nu - försök lugna dig litegrann och lägg till praktikbiten i planen.

 

[Tilda S]

Första stycket (jag som delat dem) är jätteviktiga bitar.
Det räcker ofta inte BARA med att vara beredd att göra stora uppoffringar, köpa rätt häst och sen har tillgång till hjälp. Det KAN funka, men för att ge sig själv och den egna hästen så bra förutsättningar som möjligt så är det bra att öva sig ännu mer före. Som någon skrev tidigare, det här att erfarenheterna du får från olika hästar och stall, slår du sedan ihop och lagrar i din kunskapsbank till när du skaffar egen. Hur mycket teori man än har så behövs praktik med, hästarna tenderar att inte följa böckerna så noga.

Klart du kan köpa egen häst, men ha inte för bråttom även om man blir skitpepp när man börjar sikta in sig på något Utan se att en del i planen är att samla på dig så mycket olika erfarenheter som möjligt innan - du kommer utvecklas ihop med din egen häst också, och få en massa erfarenheter från den som du inte fått från de du träffat innan, så förutom att du läser på och planerar för fullt nu - försök lugna dig litegrann och lägg till praktikbiten i planen.

Tack för kommentaren!
Tänkte bara kolla.. det är nästan ingen som skriver något om hyrhäst eller foderhäst, utan bara som om jag ska köpa.
Tycker du/ni att det är en lika dålig idé som att köpa eller skulle det vara en möjlighet?

 

[Tilda S]

Det här kan jag skriva under på och då är jag ändå psykiskt frisk. Det är skittufft när hästen först får en ryggdiagnos med osäker prognos och sedan när det visar sig vara ok så springer hästen omkull i hagen och håller på att slå ihjäl sig. När vi väl hade överlevt det så visar det sig att hästen har PPID.
Nu är hästen under konstant medicinering och pigg och fräsch som en nyponros trots alla diagnoser men min plånbok kommer nog aldrig återhämta sig. Och jag vill inte byta ut henne.......förutom när hon bockar av mig på terrängbanan.

När du säger det på det sättet..................så låter det ju verkligen inte alls dumt att låna in sig på någon annans häst........

 

[azagh]

Nej, men det är något jag fått lära mig av er nu... Jag har snarare trott att så länge man är beredd att göra stora uppoffringar tidsmässigt och ekonomiskt, samt har möjlighet till regelbundna lektioner så kan man skaffa häst (en "bra" häst alltså). Jag har trott att man utvecklas IHOP med hästen, med hjälp av instruktör och människor att rådfråga. Jag har trott att man får sina erfarenheter genom hästen. Att det är svårt att få erfarenhet av att vara hästägare - utan att vara det. Att det är svårt att samla på sig massa kunskap - utan ha någon att utöva den på.
Men nu har ni här på forumet lärt mig att kunskapen och erfarenheten bör komma från ett flertal olika hästar med olika personligheter och problematik. Att en egen häst först bör skaffas när man redan har allt det. Att tid, pengar, engagemang och intresse inte är tillräckligt. Utan att utbildning och upplevelser är viktigast.
Och det var ju bra att jag fick veta det idag. Även om jag kanske hade önskat lite fler positiva hejarop. Jag känner mig mest bara avskräckt och som att det inte är någon idé att satsa på detta över huvud taget. Som att det är bättre jag nöjer mig med andra djur eller något annat intresse och en annan träningsform.
Känner mig ganska nere efter i dag. Jag förstår alla argument och tar det till mig. Det är bara synd att det inte var fler som sa något i stil med "Wow, vad roligt att du har som mål att skaffa egen häst!! Jag ska hjälpa dig och berätta hur jag gjorde för att det skulle bli lyckat!". Det skulle göra mig mycket mer motiverad än alla kommentarer som börjar med "......men har du tänkt på det här??!".
Men vi fungerar olika allihop och jag är tacksam att ni alla tagit er tid att svara över huvud taget

Jag tänker att du i början av tråden nämnde att eget stall var ett av alternativen är en stor orsak till svaren i tråden.
Många hästmänniskor får sin första häst som litet barn, eller tonåring, eller köper som vuxen nybörjare. Den gemensamma faktorn för att lyckas är att ha kunnigt folk omkring sig. Både instruktör och erfarna hästmänniskor. Då går det absolut!
Man lär sig i raketfart när man äger och ansvarar för ett djur. Det måste man då.
Men att tänka att man ska ha ett eget stall som nybörjare? Nej.
Har själv backat ett gårdsinköp just pga anledningen att stå själv med hästarna vid eventuell sjukdom (alltså om jag blir liggandes- vem ska jag tvinga sköta om mina hästar). Och då är jag en 43 år gammal hästmänniska sen 5 års ålder...
Angående frågan varför man har häst trots kostnad, tid och besvär? Det är min livsstil. Vet inte hur jag skulle leva annars? Min vardag, min anledning till att stiga upp varje morgon... Typ så.

 

[Tilda S]

Jag tänker att du i början av tråden nämnde att eget stall var ett av alternativen är en stor orsak till svaren i tråden.
Många hästmänniskor får sin första häst som litet barn, eller tonåring, eller köper som vuxen nybörjare. Den gemensamma faktorn för att lyckas är att ha kunnigt folk omkring sig. Både instruktör och erfarna hästmänniskor. Då går det absolut!
Man lär sig i raketfart när man äger och ansvarar för ett djur. Det måste man då.
Men att tänka att man ska ha ett eget stall som nybörjare? Nej.
Har själv backat ett gårdsinköp just pga anledningen att stå själv med hästarna vid eventuell sjukdom (alltså om jag blir liggandes- vem ska jag tvinga sköta om mina hästar). Och då är jag en 43 år gammal hästmänniska sen 5 års ålder...
Angående frågan varför man har häst trots kostnad, tid och besvär? Det är min livsstil. Vet inte hur jag skulle leva annars? Min vardag, min anledning till att stiga upp varje morgon... Typ så.

Vad glad jag blir över lite positiv feedback med möjligheter istället för problem

 

[villhöver]

Tack för kommentaren!
Tänkte bara kolla.. det är nästan ingen som skriver något om hyrhäst eller foderhäst, utan bara som om jag ska köpa.
Tycker du/ni att det är en lika dålig idé som att köpa eller skulle det vara en möjlighet?

Jag kan tycka att hyrhäst/delfoder eller liknande på en anläggning där det finns någon form av ansvarig person som man kan ta hjälp av (vissa ridskolor kan ha sådana upplägg - min hemmaklubb har så t ex, hästarna har delfodervärdar som har dem de dagar de inte går lektion) skulle kunna vara något.
Att vara full-fodervärd är som att ha egen häst, bara att du slipper kostnaden med inköp och tex försäkring.

Som sagt, känn dig inte avskräckt eller nedslagen - råden som givits handlar mest om att ha inte för bråttom utan passa på att öva dig så mycket som möjligt i olika situationer, gärna med kunnigt folk intill innan du skaffar egen. Det är väldigt jobbigt när man går på olika nitar och man är "on your own" med en egen häst och inte har så mycket erfarenhet att ta av, även om man har hjälp runt omkring så är det din häst liksom.
Ridskola, medryttare, delfodervärd på anläggning med andra - där det ändå finns någon som har grundansvaret även om du har det för dagen, det är mitt tips för att just få träna dig INFÖR att du skaffar egen.

 

[azagh]

Vad glad jag blir över lite positiv feedback med möjligheter istället för problem

Problemen kommer alltid, oavsett om det handlar om hästar, yrkesval eller äkta hälft I slutendan är det viljan och ditt eget ansvar att ta hand om problemen som räknas. I hästlivet innebär dock problem oftast ett ordentligt sparkapital.

 

[tuaphua]

Jag fick min ponny i tonåren. Då hade jag mamma som ridit och hade varit medryttare på ponnyn och haft honom som min egen. Jag stod kvar i samma stall som ponnyn stått med förra ägaren. Allt sköttes av en kvinna som haft stall och häst hela livet. Hon höll koll på oss och hjälpte mig lära mig mer.
Då hade jag också ridit på ridskola i många år och jobbat extra i stall.
Jag hängde i ett travstall, hade prao där och jobbade sen extra där. Jag lärde mig väldigt mycket om hantering av unghästar/hingstar/etc och sjukvård i travstallet. Jag red ju hästarna också. Och även om jag inte fick lära mig mer om hopp/dressyr/etc så fick jag mycket sadeltimmar och vana av att rida unghästar etc. Det var jättenyttigt.
Sen gick jag vidare från det till annat. Trav var inte vad jag ville hålla på med riktigt. Men det var en väldigt bra skola iom att jag råkat hamna hos en mkt duktig tränare.
Så om du vill lära dig mer om häst öht kan även travstall vara toppen. De har mycket att göra och ser nog gärna att de får lite hjälp mot att utbilda dig.
Jag tror det är väldigt smart att själv kontakta stall med någon form av professionell inriktning och fråga om de behöver hjälp mot att man får lära sig. Alt ta ett extrajobb i såna stall och hoppas på att stallslitet kan leda till att man sen får göra mer.
Jag hjälpte till med många hästar i tonåren. Sen i takt med att jag lärde mig mer gick det gradvis från att mocka/göra mat till att få rida.

 

[Kilauea]

Jag är vuxen (30+) och har köpt min första egna häst i höstas.
Det är en fd medryttarponny, så jag kände hästen hyfsat (han är i stort sett samma som när jag red honom för 8 år sen, då jag hade honom som min egen (4-5 dagar i veckan)). Hade det inte varit han hade jag inte köpt häst än. Hade i så fall sett till att börja på ridskola för att få kontinuerliga lektioner och så hade jag satsat på att hitta en medryttarhäst att ha 2-3 gånger i veckan.
Trots att han står relativt billigt (1500 i månaden inklusive allt) så har han i nuläget kostat mig minst 4000+ i månaden, om jag räknar ut det månadsvis. Detta med köp av diverse saker, vaccin, hovslagare mm.

En av mina bästa vänner är min mentor i hästägarskapet, hon har ägt häst i över 20 år. Stallägaren vet dessutom att det här är min första häst, så jag kan fråga henne också om jag behöver. Dock har hon egna idéer ibland, så det gäller att sålla.

Köp inte häst än, är mitt råd till dig. Försök få rida oftare som medryttare, då har hästägaren koll på sin häst fortfarande. Ta lektioner, antingen på medryttarhästen om du får, eller på ridskola. Och framförallt, lär känna kunnigt folk, så du kan få hjälp om/när du skaffar egen häst.

 

[EmmaBovary]

Nej, men det är något jag fått lära mig av er nu... Jag har snarare trott att så länge man är beredd att göra stora uppoffringar tidsmässigt och ekonomiskt, samt har möjlighet till regelbundna lektioner så kan man skaffa häst (en "bra" häst alltså). Jag har trott att man utvecklas IHOP med hästen, med hjälp av instruktör och människor att rådfråga. Jag har trott att man får sina erfarenheter genom hästen. Att det är svårt att få erfarenhet av att vara hästägare - utan att vara det. Att det är svårt att samla på sig massa kunskap - utan ha någon att utöva den på.
Men nu har ni här på forumet lärt mig att kunskapen och erfarenheten bör komma från ett flertal olika hästar med olika personligheter och problematik. Att en egen häst först bör skaffas när man redan har allt det. Att tid, pengar, engagemang och intresse inte är tillräckligt. Utan att utbildning och upplevelser är viktigast.
Och det var ju bra att jag fick veta det idag. Även om jag kanske hade önskat lite fler positiva hejarop. Jag känner mig mest bara avskräckt och som att det inte är någon idé att satsa på detta över huvud taget. Som att det är bättre jag nöjer mig med andra djur eller något annat intresse och en annan träningsform.
Känner mig ganska nere efter i dag. Jag förstår alla argument och tar det till mig. Det är bara synd att det inte var fler som sa något i stil med "Wow, vad roligt att du har som mål att skaffa egen häst!! Jag ska hjälpa dig och berätta hur jag gjorde för att det skulle bli lyckat!". Det skulle göra mig mycket mer motiverad än alla kommentarer som börjar med "......men har du tänkt på det här??!".
Men vi fungerar olika allihop och jag är tacksam att ni alla tagit er tid att svara över huvud taget

Mitt svar var inte menat som lika nedslående som du verkar ha tolkat det, så ber om ursäkt för det! Jag tycker som sagt att det låter som ett bra mål att skaffa en häst, men vidhåller att det här med att gå långsamt fram är en bra grej. Även om det kanske inte är gjort i en handvändning så vore det kanske positivt med några fler dagar hos en medryttarhäst i veckan, eller att kanske bli halvfodervärd till en häst? Sedan är ju pengar och tillgång till en bra tränare något som kan snabba på processen. Kanske någon som du kan sammanställa en plan med och få hjälp av kontinuerligt

 

[the_connemara]

Hej alla underbara hästmänniskor!

Jag är vuxen nybörjare och vill så gärna ha alla era tips och erfarenheter! Snälla, dela allt med mig!

Att jag började intressera mig för hästar från början berodde på att jag hade haft en lång tids utmattning med ångestsyndrom. Jag läste om häst-terapi och det ledde till att jag hörde av mig till en gård med islandshästar och berättade om min situation. Jag fick jättefint bemötande och var sedan där på ca. 8 privatlektioner där vi tog det väldigt försiktigt och gick riktigt lugnt fram.

Sedan fick jag erbjudande om en sköthäst på en annan gård och att då ta lektioner för en annan instruktör. Tyvärr blev detta inte alls bra, hästägaren bestämde sig ganska snart för att sälja vilket gjorde att jag inte hade någon häst att sköta och den nya instruktören var väldigt hård och framfusig i sin attityd. Hon hade ingen förståelse för att jag var nybörjare eller för den situation med psykisk ohälsa som jag kom från. Jag blev väldigt sårad och kände mig urdålig på allt som hade med hästar att göra.
Det gjorde att jag slutade helt.

Nu, några år senare, har jag av en slump blivit medryttare till en ponny en gång i veckan. Det är fantastiskt roligt och hon jag rider tillsammans med har full förståelse för att jag är i början och vill utvecklas sakta. Vi har det kanontrevligt ute i skogen

Min kärlek till hästar växer och växer och växer och jag har kommit till en fas nu där jag känner att jag vill ha "min egen" häst. Jag har börjat undersöka om det finns stallplats att hyra i närheten och sitter klistrad framför alla häst-annonser. Men det är NU jag behöver ER hjälp!!

Vad ska jag tänka på? Vad är viktigast när det gäller ras, ålder, kön, storlek? Finns det något som underlättar för mig som nybörjare, så att jag inte sätter mig i en för svår situation?

Jag har inga tävlingsambitioner, utan vill ha en häst som kan bli min trogne vän på skogsturer och dessutom vill jag gärna utvecklas med hjälp av någon instruktör ibland. Men skogen, sällskapet och pysslandet är viktigast!

Just nu har jag dessa alternativ jag funderar kring:

1. Hyra en häst från en ridskola/verksamhet under vinterhalvåret för att prova på hur det är. Fördel: Tidsbegränsat. Nackdel: Det bli inte min egen häst, kanske tar det bort lite av motivationen att utvecklas ihop?

2. Hyra häst på plats på en verksamhet. Samma för- och nackdelar som ovan.

3. Bli fodervärd. Fördel: Lite mindre ansvar och ekonomisk börda. Nackdel: Känner prestationsångest gentemot ägaren och en oro över att lämna tillbaka hästen om jag fäster mig vid den.

4. Köpa egen häst. Jag kommer förmodligen kunna ha hästen i större kollektivstall ett par mil bort, eller i ett litet eget stall i närheten (då måste jag dock ha två såklart). Fördel: Det blir min egen häst! Nackdel: Jag blir väldigt ensam med allt ansvar och oroar mig för om jag har tillräcklig kunskap.


Såå..... Nu är det bara att ösa på med alla era rekommendationer, tips, råd och hejarop! TACK på förhand!!

Ps. Jag är 160 cm lång och väger ca. 75 kg. Kanske kan vara bra att veta om ni vill tipsa om särskilda raser osv

Vilket fint och ödmjukt inlägg!!

Hoppar in här från din andra tråd, hoppas hinna läsa igenom denna senare men ville svara på ursprungsinlägget direkt.

Jag tänker skjut på att köpa egen häst så länge som möjligt! Först absolut nr 2. av dina val. Gärna på flera ställen med tiden, kombinera med att praktisera i andra stall/ha andra medryttarhästar. Så att du kan bilda dig en uppfattning baserad på mer och mer faktiskt kunskap om vad som är vettiga sätt att hålla häst på och möta olika typer av hästar.

Utifrån detta testa nr 1. Sedan nr. 2. När du känner att du är i ett läge att du har ett bra nätverk och bra koll (veterinär, hovslagare, tränare, stallplats, möjlighet att lasta/släp/bil, övriga kunniga människor du känner du kan lita på kompetensen hos) och de ekonomiska förutsättningar, då hade jag börjat leta häst, med hjälp av tränare/annan kunnig och sett till att hela hanteringsbiten får en viktig del i valet av häst.

Var inte rädd för att fästa dig osv och var inställd på faktumet från början. Såklart det är jobbigt men i mina ögon så hade så många tråkiga situationer med problem mellan ägare och häst kunnat förebyggas om man inte "köpte häst på känsla" så mycket. Det ramlar ALLTID över en en massa hästar man kan få billigt/akut/den behöver bara lite tid och trygghet osv osv. Ha is magen för en trevlig och trygg vardag för framförallt din blivande häst!

 

[Stereo]

Jag tror inte folk menar att göra dig nedslagen, men det är så mycket som kan gå fel med en häst om man har otur eller saknar kunskap. I allra värsta fall handlar det om dödsfall, hästens eller DITT. Hästar är underbara men...

Min stallägare köpte häst som relativt ovan (långt innan hon blev min stallägare), men till och med hon hade några fler års erfarenhet. Det gick bra för henne, hon hittade en fantastisk liten häst, tog mycket hjälp och sög i sig kunskap som en svamp. I dag föder hon upp ridponnyer.

Ge inte upp, men lyssna på råden i tråden!

 

[Tilda S]

Hej allihop! Tack för att ni delar era tankar! Har inte hunnit svara på alla inlägg, men har såklart läst allt!