Sv: nu slutar jag rida!! *långt*
Hej!!
Jag var eller är nog fortfarande en fegis när jag hoppar.:smirk:
När jag började rida när jag var 6 år red jag på en liten ridskola som bara hade lugna trygga fjordingar, man lärde sig att vara trygg på hästryggen och kunna lita på hästarna!
Men efter nårra år tycket jag att jag ville lära mig mer än att kunna skritta,trava å knappt galoppera.Då började jag att rida på en till ridskola där dom hade fler hästar. När första lektionen kom va jag jätte nervös!!
Vi skulle ju galoppera!! Det gick bra men jag va alltid rädd i början, särkillt vid hoppning... Vi hade en sträng men ganska
så snäll ridlärare.. Om man inte ville hoppa så blev man tvingad.. Efter ett tag ville jag sluta rida, men fortsatte ändå. Tillslut blev man van och blev inte nervös längre inför hoppningen. Jag var alltid ridgruppens fegis men det gjorde inget!
Alltefter som slutade alla mina kompisar med ridningen. Men jag fortsatte. Hoppningen började bli det roligaste!! Jag hoppade inte högt ca 50 men det va roligt.
Sedan fick jag en egen ponny!!
En väldigt gammalt russ. Han är är världens sötaste
Han är tjock , sur och lat men pigg när han själv orkar!!
Han har världens bästa personlighet!!
Honom vågar jag göra ALLT på!! Även om jag inte rider så bra!
Sluta INTE rida!!
Lär dig sakta i stället! Börja om från början
Ha det bra!!