nu slutar jag rida!! *långt*

Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

Detta är till TS, kommer inte ihåg om det är du...

Varför inte byta disciplin, det behöver ju inte vara körning utan ett nytt ridsätt. Jag tyckte att jag kört fast och provade western för att se omd et var något för oss. Det var så skönt för tränarna var lugna och tog det i min takt, började med skritt och fortsatte. Jag provade efter ett tag att rida för en klassisk tränare igen. Hon ville bara att jag skulle galoppera runt runt...mitt självförtroende sjönk totalt. Bara en massa skrittande från mitten...
Distansträning är också väldigt kul och omväxlande för både häst och ryttare. Jag funderar lite på AR nu för att undersöka fältet:). För övrigt så känner jag mig värdelös ofta, särskilt i galoppen..hmm...kan ju också vara hästens utbildningsgrad som också påverkar. Allting blir så mycket lättare med en äldre läromästare.
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

usch, låter hemskt att du ska låta det få sluta så här :(

om jag var du skulle jag ta hjälp av någon som jag ser upp till, någon jag vet kan mer än jag själv.
Jag skulle be den här personen att ta allt från början, så att man är säker på att man får med alla grunderna för dom är ganska viktiga.
Därefter är det en sak i taget som gäller. Du måste skaffa tillbaka den där gnistan som du verkar ha tappat. Öppna ögonen och se det som faktiskt går framåt och det som börjar fungera allt eftersom. Kolla inte så mycket på det som inte fungerar, för det är bara att göra om tills det funkar. Lyssna och ta till dig om någon berömmer dig i det du gör. Det är viktigt att du känner att något börjar hända, vilken småsak det än gäller. Du måste känna att du kommer någonstans. Och ta det framför allt lugnt!
Går något fel eller inte som du tänkt dig, ja det är bara att ge sig på'att igen. Allt är saker man måste träna på, vissa saker mer, andra mindre.

Jag tycker inte att du ska ge dig på några hinder om du inte känner att du klarar av det. hur lågt det än gäller så måste du kunna ha styr på hästen och dig själv i första hand.

Jag vet hur det är att vara i den sitsen du är i. Det är rätt krävande av en själv att man ska behöva backa ända tillbaka tills början av något man jobbat med i flera år.
Min nuvarande häst, ett halvblodssto, fick jag av mina änglalika föräldrar för fyra år sedan. Hon hade vantrivts på en ridskola i tre långa år och var ett riktigt monster. Hon ville inte fram, hon ville inte göra någonting, hon ville helt enkelt inte vara med över huvudtaget. Hon litade inte på någon, hon hotade mig flera gånger med både det ena och det andra och jag flög av ganska många gånger.
Jag hade många sömnlösa nätter och grät ofta, för jag kunde ingenting i mina ögon. Jag var ju helt värdelös på det här med hästar, funderade allvarligt på att köpa mig ett par hamstrar istället. :smirk:

Istället bestämde jag mig för att börja om. jag började med att gå ut och gå med hästen i grimma och grimskaft. sen byggde jag på det efter hand. Sitta upp på rätt sätt, skritta med långa tyglar, sitsen, allt.
Idag fyra år senare tävlar jag aktivt i dressyr och hopptränar ca 1.30 , med en häst som numera älskar livet. Lite extra stolt blir man när man märker att hon BARA litar på mig. sitter någon annan upp, om det så är min dressyrtränare som är jätteduktig, så funkar ingenting. Vi byggde upp ett förtroende för varandra. Jag litar fullt på henne i alla situationer och jag får detsamma från henne. Helt underbart.

Det jag ville ha sagt med det här var att vi kan jämföra dig lite med min häst. Totalt uttråkad och negativ med allt som har med ridningen och hästarna att göra, eftersom ingenting verkar fungera.
Du måste hitta tillbaka. :bump:

Det bästa vore om du kunde få börja med att koncentrera dig på en häst ett tag. Börja med att lära känna den från marken och bygg på därifrån.

Något du också kan göra, som det verkar som att du skulle behöva enligt det du skriver, är att öva balans.

Kom hit till mig så ska vi ta allt från början och öva lite balans och sånt nödvändigt ;)

Jag lovar att det är jättekul när det väl börjar fungera. du kommer att ångra dig om du inte försöker en gång till.
Så lägg undan stoltheten ett tag och tillåt dig själv att backa ett par steg.
Ha det bra och Lycka till!:banana:
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

Sådär kan jag oxå känna att man är värdelös och sånt men man ska inte ge upp.
Du kankse kan börja träna eller rida på ridskola?
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

tack alla! :love::love::love::love:

Detta är till TS, kommer inte ihåg om det är du...

Varför inte byta disciplin, det behöver ju inte vara körning utan ett nytt ridsätt. Jag tyckte att jag kört fast och provade western för att se omd et var något för oss. Det var så skönt för tränarna var lugna och tog det i min takt, började med skritt och fortsatte. Jag provade efter ett tag att rida för en klassisk tränare igen. Hon ville bara att jag skulle galoppera runt runt...mitt självförtroende sjönk totalt. Bara en massa skrittande från mitten...
Distansträning är också väldigt kul och omväxlande för både häst och ryttare. Jag funderar lite på AR nu för att undersöka fältet. För övrigt så känner jag mig värdelös ofta, särskilt i galoppen..hmm...kan ju också vara hästens utbildningsgrad som också påverkar. Allting blir så mycket lättare med en äldre läromästare.
Jag är aktiv skogsmulleryttare, har aldrig varit annat egentligen, hoppning o dressyr har aldrig varit min grej...detta med AR har jag nosat lite på o gillat allt jag lärt mig hittills o jag hoppas att jag en dag kommer tillbaka till detta ridsätt utan att ha egen häst (då det inte finns möjlighet till det)
pållan jag rider/red nu är ett 30 årigt sto som fortfarande är 10 år i sinnet men stadig som få :love::love:
problemet är väl de andra i stallet, bara hoppdressyrtävla stressa o ha bråttom,
ska jag rida ut får jag göra det själv för att ingen vill ta det lugnt:(

Sådär kan jag oxå känna att man är värdelös och sånt men man ska inte ge upp.
Du kankse kan börja träna eller rida på ridskola?
hehe om det är nåt jag fått med mig från ridskolan så är det just att känna mig värdelös o uppgiven :angel: var alltid sämst på allt, fegast osv... visst skulle jag kunna börja träna om jag hittade en häst jag fick träna lugnt med o på rätt sätt, dvs inte för en tränare som bara bryr sig om vart dressyrhästen har sitt huvve eller en hopptränare som bara räknar antal hål på stöden...:(

ska ev prova rida en sväng nu ikväll o se hur det känns...
 
Senast ändrad:
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

Vi kan bilda klubb du och jag. Gick katastrof idag. Ska börja om och fokusera på att hon är en distanshäst. Styrka och gymnastik ska vi göra i skogen. Tänkte köra in henne också, ett nytt projekt.
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

hmm...jag känner ingen glädje av ridningen längre...det är kul o rida, visst men glädjen var helt borta:(
ska dock fortsätta promenadrida gammelpållan, hon behöver det o ingen annan vill:(
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

Snälla du, ge inte upp!!! hästar är ju det bästa som finns...! Jag vet så väl hur det är att vara fegast i gruppen och ha en knäpp ridlärare men för mig vände det när jag började hyra en snäll ponny. i början red vi bara i paddocken och i skritt och trav, men det var ett litet stall, jag fick vara ifred och ta det lugnt. Ibland skrittade jag bara i en halvtimme och travade ett varv, men även det lilla var en seger för mig då. Nu ett par år senare har jag världens finaste häst och kan hoppa 90cm:banana: och rida ett Lb program. inga jättebedrifter kanske, men jag är inte tävlingsintresserad. Jag vill bli duktigare men det är för min och hästens skull, för att jag ska kunna rida henne på ett bra och styrkande sätt.

Men om du är så less så tycker jag att du ska prova på att rida islandshäst. Alltså kanske inte lektioner i början, utan uteritter i grupp och be om en riktigt snäll häst. Och om du orkar, fortsätt med den gamla hästen. Jag tycker det är mysigt att rida ut själv, ut och skritta i flera timmar på mjuka skogsstigar. Inga krav, bara slappna av och njuta:) Lycka till, håller tummarna för att det ska ordna sig för dig!
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

jag börjar bli mer o mer säker nu...jag lägger av! har försökt rida men det går inte, jag kan inte :cry:
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

Jag har alldeles precis sadlat om och är numera shettisägare, inget jag ångrar ett dugg. :love:

Ska köra när tösen är gammal nog och nu myser vi och har börjat lite smått med ledarskapsövningar och agility.
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

Har du inte kommit längre på 15 år så har du helt enkelt inte haft någon vettig hjälp! Det är in DIG det är fel på, det är "HJÄLPEN".
Du skulle behöva få någon som kunde hjälpa dig från grunden, med balansövningar och dyl. Jag har själv sett skillnaden när en "halvhabil" ryttare som inte tror sig om något plötsligt får hjäp med grunderna och då visar sig rida så himla bra!:banana:
Men får man inte rätt hjälp så är det väldigt svårt att komma rätt.
Hr du inte råd med lektioner kanske du kan få någon gratislektion mot mockning eller skötsel. Kan du få låna en stabil häst till skogspromenader kanske det är möjligt att någon gång per vecka bli longerad med inspänningstyglar och då få hjälp med din grundsits.
Jag önskar dig all lycka med att hitta en vettig hjälp till att komma vidare med din ridning!
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

Inte ska du sluta rida! Visst kan det hända att man ramlar av en hel del, men det är ju tyvärr sådant man får räkna med ibland.
Ge inte upp hoppet!
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

du har nog rätt! :bow: med hjälpen jag hade i somras gick allt så mkt bättre, självförtroendet växte, sitsen blev bättre,balansen med, modet klättrade sakta men säkert uppåt! men nu känns det verkligen som att jag är nere på noll igen, för ja, jag har nog hamnat i "fel händer"
jag har fått massa tips som jag kan öva på ensam, vilket jag gjort på den gamla hästen jag red men sen sket det sig helt enkelt o jag känner verkligen ingen glädje längre:( jag har satt ut annonser nu om SKÖThäst som jag kan pyssla med o kanske rida nångång ibland sådär skogsmulle...nappar nån o det funkar så ger jag det en chans såklart... men annars...nej ridning är nog inte min grej:( iallafall inte detta med hopp o dressyr osv...

oops svaret var till sar mestadels men...tja:p
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

Varför inte helt enkelt pausa allt vad hästar heter ett par månader och se efter sedan vad du känner?

Kanske är det bara hästarna du saknar, kanske är det faktiskt ridningen. Eller så saknar du det inte alls och gör ett uppehåll/slutar med hästerierna.
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

jag skulle sakna hästarna enormt...vill gärna pyssla gosa o mysa, kanske promenera/skritta ut i skogen ibland...men that´s it...ingen mer ridning inte... :cry:
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

tack underbara ni för all peppning, kloka ord, stöd osv :love::love: kanske hjälper det mig att en dag komma tillbaka till ridningen med glädje igen...jag hoppas det innerst inne...:(

NI ÄR BÄST! :love::love::love::love:
 
Sv: nu slutar jag rida!! *långt*

Hur känner man skillnad på vänster och höger galopp?:confused:
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag har brutit armen på två ställen de gick av uppe vid armbågen lite längre ner. Det som hände Va jag skulle vara hos en kompis o rida...
Svar
10
· Visningar
2 867
Träning Jag har ett problem med min ena ponny... Har aldrig haft något problem att rida heta hästar. Min andra ponny är väldigt framåt och blir...
Svar
12
· Visningar
1 489
Senast: Lager
·
Ridning Det här blir ett långt inlägg men skulle vara jättetacksam om nån pallade läsa och ville hjälpa mig att fundera på vad som kan göras...
2
Svar
21
· Visningar
4 267
Hästmänniskan Hejsan, Jag letade efter min första egna häst för 1 år sedan och jag var och provred ett 8 årigt fullblod när jag råkade hitta hästen...
4 5 6
Svar
108
· Visningar
19 730
Senast: mackan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp