Sv: nu slutar jag rida!! *långt*
Ge inte upp nu. Jag var själv på väg att ge upp ridningen. Började rida för tre år sedan. Hamnade ien grupp där jagi nte lärde mig något och ridläraren hackade på mig. Till slut tröttnade jag och lyckades byta grupp. Det gick en termin, sen fick den ridläraren barn och vips hade jag tillbaka min gamla ridlärare. Tillbaka till den gamla visan, jag lärde mig inget och hon hackade bara på mig. Sa massa fel jag gjorde, men aldrig hur jag skulle ändra på det. Efte en lektion, när hon hade sagt till mig att jag förstörde för alla andra, då jag red en häst som vägrar väldigt mycket i hoppning, fick jag nog igen. Jag bytte ridgrupp en tredje gång. Den gången hamnade jag i en grupp jag verkligen ÄLSKADE! Men efter ne halvtermin kom sommaren och vips, där försvann den ridläraren. Hon hade fått nog av den ridskolan jag red på.
Just då, i just det ögonblicket. Var jag på väg att lägga allt som hade med hästar att göra på hyllan. Alla hästar jag älskade försvann och ridlärare som jag gillade försvann också. Men jag hittade ne häst, Inca Gold, på blocket. Vi åkte och tittade på henne för skojskull. Hade inga planer alls att ta på foder, allra minst att köpa. Men efter tre månader som medryttare och många långa turer med bara skrittande stod hon helt plöstligt hemma. Hon var då min foderhäst. Jag var livrädd första gången jag skulle ut på henne. Jag, som inte kunde något. Inte skulle väl det gå. Men efter en hemsk sadling och tränsing var vi iväg. Hon gick lugnt, hon förstod hur rädd jag var.
Jag gjorde ett fel då, jag red henne för hårt då. Lärde henne att det var Ok att dra iväg i galoppen. Jagå ngrar det idag, nu tre månader senare. Men gör som jag har gjort nu då.
Börja om från marken. Lär känna en häst från baken. Rykta, mysa, bara vara med den. Du kommer få ut så mycket på det. Det kommer bli en helt annan sammanhållning mellan dig och hästen. Tro mig, ni kommer bli bästa vänner. När du väl sitter upp sen, tänk då på att det är bara din bästa vän och ni kan klara det tillsammans.
Ta små små steg åt gången. Du behöver inte lära dig rätt sittben på en gång. Rid ut i skogen, då gör det inget om du inte rider på "rätt" sittben. Jag kan inte känna rätt sittben och verkligen INTE känna vilken galopp det är.
Men leta runt efter en häst att vara medryttare på, eller varför inte bara skötare och sen senare, när ni känner varann ordentligt bli medryttare
