Normalt?

[Monkie]

Dåligt samvete. Sambo sedan tre år och nöjd, just nu dock lite trist stämning oss. Jag har blivit småkär I en annan! Inget har hänt mellan oss och han vet inte hur jag känner. Men jag märker, eller tror mig märka, att det typ sprakar mellan oss.

Min sambo hade blivit ledsen om han visste. Förmodligen gjort slut. Jag har försökt fundera på vad jag hade velat om min sambo kände så för någon annan. Jag hade inte velat veta. Jag vill inte förlora min sambo och tänker undvika den andra.

Jag har aldrig varit med om det här tidigare. Aldrig blivit så hänförd av "fel" man. Eller av någon! Aldrig känt att det suger till I hela kroppen av att någon tittar på mig, och bara av att tänka! att han tittar på mig.

Är det såhär det känns eller ska kännas att vara kär? Känner ni så för era partners?

 

[Amha]

Sånt är lätt hänt när man har en svacka i relationen. Jag har ibland tänkt på vissa personer som i en relation och ärligt talat, att byta bort min partner vore väldigt korkat av mig. Jag har insett att hur frustrerad jag än kan bli på min stackars partner är det honom jag behöver just för att jag har svårt att leva under samma tak som andra. Gräset är sällan grönare på andra sidan. Min make är den jag lever med hemma. Vill jag någon gång göra något där han inte räcker till får jag väl ta med en annan. Han är inte särskilt social och det är nog tack vare det jag kan leva med honom men behöver komplettera när jag ska göra vissa aktiviteter.

Jag hade avvaktat och sett var min nuvarande relation går åt för håll och sedan funderat på om jag ska agera på känslorna till den andra.

 

[Brandgul]

Min tanke är att man kan vara kär i flera samtidigt. Eller älska eller vad man nu gör. Precis som man kan älska alla sina barn kan man ha känslor för flera vuxna samtidigt.

Inget konstigt med det. Det är vad man sen gör med det som har betydelse. Sitta och vara lite förälskad på jobbet men samtidigt vilja ha och uppskatta sin partner tycker inte jag är så farligt. Försök att utnyttja dynamiken mellan er istället till en arbetskraft! Sådana jag gillar och gillar att jobba ihop med gör ju att vi jobbar dubbelt så mycket :-)

 

[lilstar]

Alltså jag tänker att man kan vara monogam eller polygam men att det vanligaste är att man är lite poly men väljer att leva monogamt. Så med andra ord, det är normalt att ha en crush på någon annan den du har en relation med, sen är det ditt val om du väljer att agera på det. Min personliga åsikt är att sveket är först när man faktiskt har svikit en överenskommelse, t ex att du och din sambo lever i en helt monogam relation. De flesta av mina kompisar har åtminstone någon gång haft en crush på någon annan än sin partner, det är mänskligt.
Jag hade inte velat veta som partner.

 

[Monkie]

Sånt är lätt hänt när man har en svacka i relationen. Jag har ibland tänkt på vissa personer som i en relation och ärligt talat, att byta bort min partner vore väldigt korkat av mig. Jag har insett att hur frustrerad jag än kan bli på min stackars partner är det honom jag behöver just för att jag har svårt att leva under samma tak som andra. Gräset är sällan grönare på andra sidan. Min make är den jag lever med hemma. Vill jag någon gång göra något där han inte räcker till får jag väl ta med en annan. Han är inte särskilt social och det är nog tack vare det jag kan leva med honom men behöver komplettera när jag ska göra vissa aktiviteter.

Jag hade avvaktat och sett var min nuvarande relation går åt för håll och sedan funderat på om jag ska agera på känslorna till den andra.

Jag vet egentligen också att min sambo är bra för mig. Dock brister det lite i vår kommunikation ibland och jag saknar bekräftelse. Jag vill vara nära. Han vill hålla avstånd och gillar inte att kela. Jag har inte direkt någon brinnande lust till honom, han är inte särskilt bra på att tillfredsställa mig trots att jag visat och berättat hur jag vill ha det.

Jag vill inte göra något nu, är alldeles för rädd för att förlora sambon och otrogen kommer jag inte vara. Mest fascinerad över hur någons blick kan kännas i mig. Han flirtar inte, säger inget "olämpligt", men jag gissar att även han blir påverkad.

Kan det handla om att jag känner mig lite ensam och vill ha bekräftelse? Fast får det en att KÄNNA så? Här snackar vi om mig som aldrig haft ett one night stand (heter det ens så? )

 

[Monkie]

Min tanke är att man kan vara kär i flera samtidigt. Eller älska eller vad man nu gör. Precis som man kan älska alla sina barn kan man ha känslor för flera vuxna samtidigt.

Inget konstigt med det. Det är vad man sen gör med det som har betydelse. Sitta och vara lite förälskad på jobbet men samtidigt vilja ha och uppskatta sin partner tycker inte jag är så farligt. Försök att utnyttja dynamiken mellan er istället till en arbetskraft! Sådana jag gillar och gillar att jobba ihop med gör ju att vi jobbar dubbelt så mycket :-)

Låter bra ☺. Men ovant. Tycker du det är okej att inget säga till sin partner? Han hade med största sannolikhet lämnat mig.

 

[Monkie]

Alltså jag tänker att man kan vara monogam eller polygam men att det vanligaste är att man är lite poly men väljer att leva monogamt. Så med andra ord, det är normalt att ha en crush på någon annan den du har en relation med, sen är det ditt val om du väljer att agera på det. Min personliga åsikt är att sveket är först när man faktiskt har svikit en överenskommelse, t ex att du och din sambo lever i en helt monogam relation. De flesta av mina kompisar har åtminstone någon gång haft en crush på någon annan än sin partner, det är mänskligt.
Jag hade inte velat veta som partner.

Vi har ingen uttalad överenskommelse men jag har nog trot att vi har en tyst ☺. Har inte tänkt på det.

Själv hade jag heller inte velat veta.

Skönt att det verkar vara normalt. Jag är väldigt ovan vid att ha en crush på nån, känns både bra och dåligt! Skrämmande också och startar tankar om varför jag inte känner lika mycket för sambon, och om jag borde det.

 

[Trani]

Tycker du det är okej att inget säga till sin partner? Han hade med största sannolikhet lämnat mig.

Om du vill vara med honom låter det ju som en jäkligt dum idé att säga något. Självbevarelsedrift, hallå?

 

[Amha]

Jag vet egentligen också att min sambo är bra för mig. Dock brister det lite i vår kommunikation ibland och jag saknar bekräftelse. Jag vill vara nära. Han vill hålla avstånd och gillar inte att kela. Jag har inte direkt någon brinnande lust till honom, han är inte särskilt bra på att tillfredsställa mig trots att jag visat och berättat hur jag vill ha det.

Jag vill inte göra något nu, är alldeles för rädd för att förlora sambon och otrogen kommer jag inte vara. Mest fascinerad över hur någons blick kan kännas i mig. Han flirtar inte, säger inget "olämpligt", men jag gissar att även han blir påverkad.

Kan det handla om att jag känner mig lite ensam och vill ha bekräftelse? Fast får det en att KÄNNA så? Här snackar vi om mig som aldrig haft ett one night stand (heter det ens så? )

Visst kan det vara så att du söker bekräftelse. Tiden mellan att jag lärde känna min partner och att vi faktiskt blev tillsammans träffade jag ganska många. Det var One night och det var riktiga dejter. Efter ett ligg eller en middag ville jag mest sparka ut dem och gled alltid tillbaka till han som nu är min make.

Anledningen till att jag provade annat är att han är svår att få med på aktiviteter och sånt. Väldigt hemkär och är det inte så att vi båda har intresse av aktiviteten känns det ju inte jätteroligt. Det har vi diskuterat nu och som han säger att så länge jag är nöjd är det lugnt. Han skulle inte vara okej om jag hade sex med någon annan men är det på kompis/nära vän-nivå tycker han att det är bra och även om han skulle bli sotis skulle det vara värt det om jag är glad.

Saknar du något specifikt kan det säkert vara bra att ta upp det med din partner. Kanske finns en lösning som funkar för er båda. Du behöver ju inte säga direkt att du har blivit kär utan vilka behov du vill få tillfredsställda och hur ni kan göra det.

 

[Red_Chili]

Jag vet egentligen också att min sambo är bra för mig. Dock brister det lite i vår kommunikation ibland och jag saknar bekräftelse. Jag vill vara nära. Han vill hålla avstånd och gillar inte att kela. Jag har inte direkt någon brinnande lust till honom, han är inte särskilt bra på att tillfredsställa mig trots att jag visat och berättat hur jag vill ha det.

Är det alltid så/har alltid varit så? Att ni inte har speciellt bra kommunikation osv alltså. I mina öron låter det bara så otroligt märkligt att välja att ha en relation med en sådan person, när det mest troligt går att hitta en fungerande relation med någon där kommunikationen fungerar klockrent. Om det alltid är så, då tycker jag alltså att ni borde försöka jobba på att få det bättre, notera "ni", inte "du", ni båda måste ju vilja för att något ska kunna ske där.

Sedan kanske det också kan vara en bra idé att prata igenom vad ni faktiskt ska ha för "regler" i ert förhållande. OM du fortsätter känna att du verkligen vill vara sambo med din nuvarande sambo, men att han inte heller i framtiden kan tillfredsställa dig, kan det då vara ok att du söker viss tillfredsställelse hos andra? Det behöver ju verkligen inte göra att förhållandet blir sämre, vissa som gör så kan istället få det till något som får förhållandet till mycket bättre än vad det varit tidigare. Men ja, då är ju kommunikationen otroligt viktig.

 

[Raderad medlem 6459]

Dock brister det lite i vår kommunikation ibland och jag saknar bekräftelse. Jag vill vara nära. Han vill hålla avstånd och gillar inte att kela. Jag har inte direkt någon brinnande lust till honom, han är inte särskilt bra på att tillfredsställa mig trots att jag visat och berättat hur jag vill ha det.

Det här låter ju otroligt tråkigt. Oavsett hur det går med crushen - se över din relation och hur ni fungerar tillsammans.

Att han skulle lämna dig på grund av att du blivit attraherad av en kollega låter också otroligt oroväckande tycker jag.

 

[honung]

Attraktion till annan är en sak, att agera på den en annan. Jag hör nog till den skara av människor som skattar ärlighet och respekt för alla inblandade högt och jag skulle väl kanske säga som så att den attraktionen du beskriver är ett symptom på en brist i det förhållande som finns och att det finns saker att jobba på där innan en kliver över staketet för en ogödslad grästuva i torrt dike.

 

[Vallmo]

.........."kliver över staketet för en ogödslad grästuva i torrt dike."
Snygg metafor!

Riktigt bra, faktiskt!

 

[Monkie]

Visst kan det vara så att du söker bekräftelse. Tiden mellan att jag lärde känna min partner och att vi faktiskt blev tillsammans träffade jag ganska många. Det var One night och det var riktiga dejter. Efter ett ligg eller en middag ville jag mest sparka ut dem och gled alltid tillbaka till han som nu är min make.

Anledningen till att jag provade annat är att han är svår att få med på aktiviteter och sånt. Väldigt hemkär och är det inte så att vi båda har intresse av aktiviteten känns det ju inte jätteroligt. Det har vi diskuterat nu och som han säger att så länge jag är nöjd är det lugnt. Han skulle inte vara okej om jag hade sex med någon annan men är det på kompis/nära vän-nivå tycker han att det är bra och även om han skulle bli sotis skulle det vara värt det om jag är glad.

Saknar du något specifikt kan det säkert vara bra att ta upp det med din partner. Kanske finns en lösning som funkar för er båda. Du behöver ju inte säga direkt att du har blivit kär utan vilka behov du vill få tillfredsställda och hur ni kan göra det.

Det låter som att ni fått till det bra, trots era olikheter, kul att höra!

När det gäller aktiviteter så gör jag saker själv eller med en vän. Jag är inte särskilt social, men behöver närhet, men han gillar inte att exempelvis pilla mig i hårbotten, smeka mig över ryggen osv så då låter han bli. Den biten saknar jag något enormt!

 

[tanten]

Dåligt samvete. Sambo sedan tre år och nöjd, just nu dock lite trist stämning oss. Jag har blivit småkär I en annan! Inget har hänt mellan oss och han vet inte hur jag känner. Men jag märker, eller tror mig märka, att det typ sprakar mellan oss.

Min sambo hade blivit ledsen om han visste. Förmodligen gjort slut. Jag har försökt fundera på vad jag hade velat om min sambo kände så för någon annan. Jag hade inte velat veta. Jag vill inte förlora min sambo och tänker undvika den andra.

Jag har aldrig varit med om det här tidigare. Aldrig blivit så hänförd av "fel" man. Eller av någon! Aldrig känt att det suger till I hela kroppen av att någon tittar på mig, och bara av att tänka! att han tittar på mig.

Är det såhär det känns eller ska kännas att vara kär? Känner ni så för era partners?

Först - det är inlägget skrivs av en av de mest monogama personer man kan tänka sig

Men - för mig är det fullständigt normalt att bli attraherad av andra. Man blundar ju inte i sin väg genom livet.

Man klickar med andra personer, både kvinnor och män. Man kan titta på någon/något och gilla det man ser. Man blir inte avtrubbad av att vara i en relation. man kan fortfarande gilla vackra hästar, imponerande prestationer, vackra kroppar, trevliga kollegor. Annars är man väl i stort sett död?

För mig är relation och attraktion på skilda planhalvor. Bara för att man har en attraktion till en annan person så innebär det inget alls för min relation (i alla fall var det så när jag var i relation)

Njut av att det finns ett pirr och att ni klickar. Men se på det skilt från relationen.
Det skulle väl inte vara ett "hot mot relationen*" om du hittade en kvinnlig kollega som du klickade totalt med, som skrattade åt samma saker, som förstod vad du menade utan många ord. Nästan lite flörtigt utan att det var mer än totalt samförstånd.

Bara för att man (som hetero) är av skilda kön så behöver inte attraktion innebära att man gör något av den

Detta är inte sista gången du klickar med en annan man. Eller kvinna. Det händer igen, jag kan lova det.
Vill du leva i din relation. Gör det. Lev i relationen.

 

[Bison]

Jag vet egentligen också att min sambo är bra för mig. Dock brister det lite i vår kommunikation ibland och jag saknar bekräftelse. Jag vill vara nära. Han vill hålla avstånd och gillar inte att kela. Jag har inte direkt någon brinnande lust till honom, han är inte särskilt bra på att tillfredsställa mig trots att jag visat och berättat hur jag vill ha det.

Jag vill inte göra något nu, är alldeles för rädd för att förlora sambon och otrogen kommer jag inte vara. Mest fascinerad över hur någons blick kan kännas i mig. Han flirtar inte, säger inget "olämpligt", men jag gissar att även han blir påverkad.

Kan det handla om att jag känner mig lite ensam och vill ha bekräftelse? Fast får det en att KÄNNA så? Här snackar vi om mig som aldrig haft ett one night stand (heter det ens så? )

Alltså på riktigt låter det där som ett ruttet förhållande.
Dålig kommunikation, dålig attraktion och dålig tillfredsställelse.
Jag hade sagt tack och hej, livet är för kort för att lägga på dåliga relationer.

 

[Bison]

Dubbelt

 

[Monkie]

Är det alltid så/har alltid varit så? Att ni inte har speciellt bra kommunikation osv alltså. I mina öron låter det bara så otroligt märkligt att välja att ha en relation med en sådan person, när det mest troligt går att hitta en fungerande relation med någon där kommunikationen fungerar klockrent. Om det alltid är så, då tycker jag alltså att ni borde försöka jobba på att få det bättre, notera "ni", inte "du", ni båda måste ju vilja för att något ska kunna ske där.

Sedan kanske det också kan vara en bra idé att prata igenom vad ni faktiskt ska ha för "regler" i ert förhållande. OM du fortsätter känna att du verkligen vill vara sambo med din nuvarande sambo, men att han inte heller i framtiden kan tillfredsställa dig, kan det då vara ok att du söker viss tillfredsställelse hos andra? Det behöver ju verkligen inte göra att förhållandet blir sämre, vissa som gör så kan istället få det till något som får förhållandet till mycket bättre än vad det varit tidigare. Men ja, då är ju kommunikationen otroligt viktig.

Min sambo hör till de fåordig skala ☺. Vi pratar om andra saker, men vad gäller känslor är det stopp. Lite tråkigt men det har funkat..

Även fast jag inte är riktigt nöjd och tillfredsställd skulle jag nog inte vilja vara med någon annan och det skulle han inte gå med på heller.

Med min sambo rullar det liksom på. Vi har haft det bra, liten svacka just nu som sagt. Inga svallande känslor utan tryggt och lugnt...... och nu blir jag helt mjuk i knän av att en annan man bara finns. Även om jag är lite svältfödd på bekräftelse så har jag liksom inte gått runt och sökt det av andra. Förvirrad!

 

[Monkie]

Det här låter ju otroligt tråkigt. Oavsett hur det går med crushen - se över din relation och hur ni fungerar tillsammans.

Att han skulle lämna dig på grund av att du blivit attraherad av en kollega låter också otroligt oroväckande tycker jag.

Ja kanske det är i den änden jag måste börja.

 

[Monkie]

Attraktion till annan är en sak, att agera på den en annan. Jag hör nog till den skara av människor som skattar ärlighet och respekt för alla inblandade högt och jag skulle väl kanske säga som så att den attraktionen du beskriver är ett symptom på en brist i det förhållande som finns och att det finns saker att jobba på där innan en kliver över staketet för en ogödslad grästuva i torrt dike.

Jag vill inte agera på mina känslor, skulle inte vara otrogen. Önskar dock att jag kände samma sak när sambon tittar på mig, det är en jäkligt häftig känsla!