Ni som bor i typ Kiruna!

[bettysmatte]

Men njuter?! Dag ut och dag in? Mer då? Vad GÖR man?

Man går ut i det. Promenerar i det. Luktar på det (jadå...!). Tar en fika och sitter och tittar på det.
Sedan ändrar sig allt det vackra med årstiderna också, så vacker natur är ju inte likadan dag ut och dag in.

 

[bettysmatte]

Nja, jag var livrädd för öppet slättlandskap när vi funderade på Skåne, men nu bor jag i NÖ Skåne, nästan Blekinge och här har vi nästan allt. Väldigt kuperat, granskog, tall, bokskog, väldigt många olika typer av blommande träd, här finns gränslöst med körsbärsträd i princip överallt, även ute i skogen. Osv osv. Vårt hus ligger på gångavstånd mellan två fantastiskt vackra sjöar, den ena är vår simsjö, en smaragdgrön sjö som bara den får mig att vilja bo här för alltid. Jag har större valmöjligheter i trädgården, jag har jättestora Blåregn som aldrig skulle kunna överleva i Västerbotten. Till exempel.

Samtidigt saknar jag som sagt det där specifikt Norrländska. Blåbären är inte lika många och stora som i Västerbotten. Här finns inga Storspovar om våren. Inga Rödvingetrastar...... Ingen Skvattram i myrkanterna. Lingon har jag inte sett röken av, därhemma norrut kunde jag fyllt huset med lingon! Osv osv. Så, ja, alla platser har Sitt, så att säga! Och det är ju egentligen rätt underbart.....

Vi plockar ofta mycket lingon i skogarna här. Bor strax utanför den småländska IKEA-orten . I år har jag sett MASSOR med lingonblommor här i skogarna, så det känns riktigt lovande !

 

[prinsessfeminist]

Sedan ändrar sig allt det vackra med årstiderna också, så vacker natur är ju inte likadan dag ut och dag in.

Nä, men nästan likadant dag och dag in. Förändringarna går lite för långsamt för att hålla mig intresserad.

Vykort på fyra olika årstider är egentligen mer engagerande, för då SER man verkligen skillnaden!

 

[Petruska]

Sorry smileyn men det osar fördomar. I den landsbygd jag känner står knappt något still. (Du borde besöka en landsbygdsriksdag). Om det är någonstans det glöder och puttrar av aktivitet så är det på landsbygden runt mig och runt folk i bygderna runt omkring i landet.

Tvärtom så är det i städerna som det är totalt stilla. Människor engagerar sig inte det bittersta i det de har omkring sig. Det finns alltid nån annan att lassa ansvaret på. De landsbygdsbor jag känner, och ser omkring mig, är doers.

Ett exempel som håller än. På 80-talet bildade vi en ryttarförening här. Samtidigt fanns en annan ryttarförening nära samhället. Den andra föreningen gick ut i tidningen och ville att kommunen skulle fixa en ridbana åt dem.
Vi samlade istället folket här och delade ut arbetsuppgifter och anlade vår. Med ett underlag som kom att vara träaktens bästa i flera tiotals år. Vi invigde den med blåsorkester, fritidschefen som klippte band och stor fest.

Färre doers finns i stan. Det är min fördom. De flanerar runt i det som styrs av marknad och efterfrågan. De påverkar inte livet runt sig själva.

Jaha. Då har vi väl olika fördomar då.

Just nu hör jag hur min granne på landet (en avlägsen släkting), kör av och an med sin traktor. Troligen är han i färd med att antingen köra diverse jordbruksmaskinskrot till sin spontana soptipp, belägen ett par hundra meter bort, eller så kör han sten och vad det mer kan vara (som jag inte ens vågar tänka på) till en "väg" som han är i full färd med att anlägga uppe i skogen. Den vägen är såvitt jag kan bedöma en dold deponi, inget annat. Skogen i övrigt har inte gallrats under min livstid, så artrikedomen är begränsad. Urbana miljövänner blir inte glada när de ser den.

Jag tillbringar ungefär en fjärdedel till en tredjedel av året på landsbygden, i den trakt där jag har mina rötter på min pappas sida. När jag handlade idag, fick jag hjälpa tjejen i kassan med namnen på aubergine, fänkål och kronärtskocka, så att hon kunde ta betalt av mig för mina livsmedelsinköp. Men butiken för ju i alla fall dessa exotiska grödor!

Det är nog mitt största problem, de så trist sorterade livsmedelsbutikerna.

 

[Petruska]

Om jag bodde på landsbygden så skulle det definitivt vara ett av mina starkaste argument till att bo där, det var det när jag bodde lantligt för några år sedan. Tystnaden och landskapet helt enkelt. Men med naturfoto som största hobby så kanske det inte är så konstigt.

Att andra människor inte håller med och har andra preferenser förstår jag, men tycker att det är lite underligt att en vacker utsikt inte skulle vara ett tillräckligt argument för var eller hur man vill bo. Storslagna vyer och vackra omgivningar säljer ju även i städer, så att utsikten från ens hem/närområde känns viktig är knappast förbehållet landsbygden.

Nej, absolut inte. Jag skulle väldigt gärna ha en tjusig utsikt över stadens tak eller något liknande som man typ ser på film. Det är mest det att jag helt enkelt inte har råd att prioritera det, och därför struntar i att önska mig det aktivt.

Det som händer vid de där lantliga utsikterna är liksom att mitt inre stannar, en sorts tomhet. Det gäller även utsikten över jordbrukslandskapet som jag har på landet, där jag är nu. Väldigt stillastående, även om givetvis årets växlingar är väldigt synliga eftersom det är just ett odlingslandskap åt det håll jag oftast tittar.

 

[Petruska]

Haha! Alltså, jag jobbar med kulturella ekosystemtjänster bitvis! Det är typ ett av mina största intressen!

 

[Petruska]

Själv skulle jag ju bli både tom invärtes och hålögd av att behöva stirra in i en betongvägg dagarna i ända.

Fast det gör jag ju givetvis inte. Däremot förvånar det mig hur bra jag fördrar den där väggen, och jag antar att det är just för att väggen berättar för mig att jag är mitt i stan.

Min förra lägenhet låg lite off, så då hade jag ett litet berg med typ rådjur och blåbärsris utanför fönstret, trots att det låg rätt så centralt i Göteborg.

 

[Petruska]

Nä, men nästan likadant dag och dag in. Förändringarna går lite för långsamt för att hålla mig intresserad.

Vykort på fyra olika årstider är egentligen mer engagerande, för då SER man verkligen skillnaden!

Målarfärg torkar faktiskt fortare än årstiderna byts ut, och ändå är ju att se målarfärg torka en symbol för leda!

 

[stjarnhimmel]

Den här tråden är underhållning.....
På flera sätt...

 

[prallan]

Haha! Alltså, jag jobbar med kulturella ekosystemtjänster bitvis! Det är typ ett av mina största intressen!

Hm, då kanske jag har missförstått dina tidigare inlägg? Tolkade det som att du inte förstod vad endel uppskattade naturen för.

 

[Petruska]

Hm, då kanske jag har missförstått dina tidigare inlägg? Tolkade det som att du inte förstod vad endel uppskattade naturen för.

Alltså, nu handlade ju tråden om att bo i typ Kiruna. Och folk har uttryckt lite olika känslor kring den typen av bostadsort. Sverige är ju ett land som är förhållandevis grönt även långt in i de (få och internationellt sett små) större städerna, så kulturella ekosystemtjänster är ju inte på något vis en fråga som exklusivt rör glesbygdsbefolkningen. Det är ju enkelt i Sverige att leva så att man har tillgång både till kulturella ekosystemtjänster och andra aspekter av kulturen.

 

[Niyama]

När jag handlade idag, fick jag hjälpa tjejen i kassan med namnen på aubergine, fänkål och kronärtskocka, så att hon kunde ta betalt av mig för mina livsmedelsinköp. Men butiken för ju i alla fall dessa exotiska grödor!

Det händer mig jämt. Lika ofta här i Jämtland som i Uppsala. Även att jag frågar om de har en specifik produkt och får " vadå sa du?" till svar.

 

[Mia_R]

Det händer mig jämt. Lika ofta här i Jämtland som i Uppsala. Även att jag frågar om de har en specifik produkt och får " vadå sa du?" till svar.

Samma händer mig i Sthlm, även centrala delarna. Okunnig butikspersonal är verkligen inget "lantisfenomen"! Exotiska frukter som vi ätit sedan 70-talet i norr får jag förklara både för kollegor och butikspersonal vad det är för något jag handlar.

 

[Petruska]

Det händer mig jämt. Lika ofta här i Jämtland som i Uppsala. Även att jag frågar om de har en specifik produkt och får " vadå sa du?" till svar.

Hemma händer det mig rätt sällan, men det händer förstås. Tre helt ordinära grönsaker på en gång är nog mitt personliga rekord på området. Och då ingår ju att småstadsbutiken öht inte för de saker som jag tycker är lite ovanliga eller roliga. (Att de tex kallar svenska äpplen för just svenska äpplen, de skriver inte ut om det är tex Katja, Alice eller Discocery. Jag tror inte att det är för att det anses självklart att kunderna vet det själva.)

 

[Petruska]

Samma händer mig i Sthlm, även centrala delarna. Okunnig butikspersonal är verkligen inget "lantisfenomen"! Exotiska frukter som vi ätit sedan 70-talet i norr får jag förklara både för kollegor och butikspersonal vad det är för något jag handlar.

Nej, bristande sortiment är det större landsbygdsproblemet. Trots att jag just nu befinner mig mitt i den svenska livsmedelsproduktionen, dvs jordbrukslandskapet. Det slår verkligen inte igenom i form av synligt intresse för mat i butiker eller på olika restauranger, tvärtom.

 

[Sleepy]

Själv växte jag upp i Småland, under det att mina föräldrar i stort sett avskydde Småland. Nu vet jag ju inte hur det hade påverkat mig att flytta, men jag vet att det inte är entydigt positivt att ha föräldrar som avskyr den trakt som samtidigt är den miljö de erbjuder sina barn. Det gav mig inte heller särskilt användbara redskap för att hantera omgivningen.

Deras synpunkter var ungefär som dina, att smålänningarna var lite lagom obildade och ägnade orimligt mycket tid och energi åt att bygga om sina hus, plocka svamp och fiska och dessutom var de frireligiösa nykterister, till stor nackdel för restaurang- och kulturlivet.

Jag tog inte skada, men det var heller ingen fördel för mig att de förhöll sig så distanserat till den verklighet jag hade att hantera.

Har dina föräldrars syn på de "obildade smålänningarna" gått i arv till dig eller känner du att du hittat ett eget förhållningssätt till de här människorna och deras livsstil?

 

[Ray]

Frukt och grönsaker i mun hemkommun är absolut ett mer sparsmakat utbud. Och det är ju inte konstigt med tanke på den begränsade folkmängden och de långa transporterna. Maten är dyrare också.

Men vill man ha något så beställer man efter och då fixar butiken in varan!
Jag älskar hjälpsamheten som finns där.

Att bo i "lappland" är absolut annorlunda jämfört med mellan Sverige . Just om man ska åka någon annan stans så har man längre avstånd och färre alternativ på bussar etc.
Minns en jul när vi tog flyget till Umeå och sen kom för att köpa bussbiljett till hemkommunen. Men det var lördag och den enda bussen hade redan gått för flera timmar sedan.
Vi lyckades hitta en annan buss som då först åkte 20 mil sydväst och sen hoppa på inlandsbussen och vända 20 mil norrut. 7 timmar tog den missen . Flyget från Skåne till Umeå centrum tog 2.5 timme.
Skillnad på Norrland och Norrland...

 

[Tassetass]

Frukt och grönsaker i mun hemkommun är absolut ett mer sparsmakat utbud. Och det är ju inte konstigt med tanke på den begränsade folkmängden och de långa transporterna. Maten är dyrare också.

Men vill man ha något så beställer man efter och då fixar butiken in varan!
Jag älskar hjälpsamheten som finns där.

Att bo i "lappland" är absolut annorlunda jämfört med mellan Sverige . Just om man ska åka någon annan stans så har man längre avstånd och färre alternativ på bussar etc.
Minns en jul när vi tog flyget till Umeå och sen kom för att köpa bussbiljett till hemkommunen. Men det var lördag och den enda bussen hade redan gått för flera timmar sedan.
Vi lyckades hitta en annan buss som då först åkte 20 mil sydväst och sen hoppa på inlandsbussen och vända 20 mil norrut. 7 timmar tog den missen . Flyget från Skåne till Umeå centrum tog 2.5 timme.
Skillnad på Norrland och Norrland...

Apropå bussar och Norrland så minns jag när jag för en massa år sedan hamnade på samma buss som en känd svensk politiker på turné. Tänkte att det var kul att hen åkte buss så hen får se vilket mörker det kan vara med kollektivtrafiken. Såg eller läste senare att hen inte förstod hur det kunde klagas så mycket på kollektivtrafiken för det hade ju gått så bra så. Tror jag det när man inte lämnar Norrlandskusten mer än för något enstaka instick mot inlandet (som dessutom säkerligen var väl planerat utifrån de få bussar som finns så fort man lämnat E4:an).

 

[Lena Furberg]

Jag tycker den här tråden är underbar och väldigt intressant!
Samtidigt är det väl helt enkelt en fråga om tycke och smak - lite som att argumentera kring om det är roligare att rida Islandshäst jämfört med svår dressyr på halvblodshäst jämfört med Western jämfört med trav. Ungefär.

Men jag tycker det är himla intressant hur olika människor resonerar och så olika vi är när det gäller var vi vill leva och bo. Och det är ju en HIMLA tur att inte alla vill bo på samma ställe!!

(Min man -igen- när t.ex. en dröm om att bo i ett airplane fusilage (flygplanskropp?) mitt i öknen. Lite grönt precis runtom, men i övrigt öken. Jag brukar säga att jag kan komma och hälsa på - ibland...)

 

[hoppsann]

Nej, bristande sortiment är det större landsbygdsproblemet. Trots att jag just nu befinner mig mitt i den svenska livsmedelsproduktionen, dvs jordbrukslandskapet. Det slår verkligen inte igenom i form av synligt intresse för mat i butiker eller på olika restauranger, tvärtom.

Jag upplever precis tvärtom! Utanför storstadsregionen är det nörderi på hög nivå! Det är finare ju närmare väg man har till maten. Importerade grönsaker är inte så poppis.

Jag är inflyttad i området och man blir verkligen idiotförklarad om man inte kan minst 15 potatissorter. Man kan inte köpa fast eller mjölig potatis, man köper efter namn.
Nu står det t.ex. Minerva på handlingslistan, och man förväntas veta att man köper en god färskpotatis som är tidig.
Jag är urkass på det skall erkännas. Grönsaker är lika illa, jag är gräsligt mycket sämre på sorter och egenskaper. Jag vet nu att jag föredrar King blomkål t.ex. Hade ingen aning om hur mycket olika sorter som fanns av alla grönsaker, innan jag flyttade på mig. Tidigare räckte det med svenskt för mig.
Närodlat här innebär max 40 km. Men det är väl 40 mil som räknas som närodlat?

Samma sak när det gäller kött. Man ska veta vilken ras/korsning man ska äta.
När jag är i mataffärer i den storstaden som ligger en timme bort, är det väldigt dåligt med grönsakerna (och köttet) tycker jag. Mycket import.
På krogarna vet personalen inte var råvarorna kommer ifrån. Ringer man runt är det svårt att hitta krogar som serverar svenskt kött t.ex.
På favoritkrogen i en småstad nära mig, står det på menyn vilken gård köttet kommer ifrån t.ex.
Det gillar jag!