Ni som bor i typ Kiruna!

[Derivata]

Det måste vara något med grundämnena i Kiruna. Det senaste åren har jag vid olika tidpunkter, oberoende av varandra kommit i kontakt med en bunt mycket kompetenta, drivna och ödmjuka tjejer. Trots att vi träffats i en annan landsända har de visat sig att samtliga dessa tjejer varit från Kiruna!

 

[mandalaki]

Det där med det vackra har jag funderat över. Man ser det ofta här på buke, folk skriver om hur vacker natur och vacker utsikt de har. Och man ser det ju på facebook.

Förutom att jag inte är särskilt lättflörtad när det kommer till grönskan, så fattar jag inte det där med det vackra. Vad ska man ha det till? Det är ju bara där! Helt stillastående, liksom!

(Tittar belåtet ut på betongväggen utanför köksfönstret. Innanför den bor människor, som tillsammans med alla oss andra skapar den stad jag bor i.)

Just att det bara är där, stillastående, tycker jag är själva grejen med utsikter. Jag älskar utsikter. När är allt annat är rörligt och tempo är utsikten ett sätt att bromsa. Man sjunker in i den och känner hur tempot minskar. Utsikten blir ett sätt att stanna upp och starta om.

Jag har en fb-vän som bor på en liten knalle vid havet. Jag dör över hennes bilder hemifrån. Gräsmatta, träd, havsvik där bakom. Otroligt vackert.

Att jag själv bor i stan är av ohejdad vana och för att det är praktiskt. Jag har gångstånd till allt inklusive jobbet men har ändå storstadens anonymitet. Passar mig perfekt.

Utanför köksfönstret ser jag också en fasad. Den får mig dock inte att falla i högtravande tankar om pensionären med kulmage och vit undertröja som brukar stå i sitt fönster mittöver gatan och kika ut. Jag är glad att han fortfarande hänger med, damen på våningen under försvann däremot. Men att vi skapar den här stan tillsammans är inget jag lägger nån större tankemöda på.

Och om jag hade en likadan fasad på baksidan istället för det här, då hade jag känt mig som köttet i en torr hamburgare. Jag har mycket roligare på baksidan än på framsidan.

 

[Petruska]

Som sagt. Det ser väldigt olika ut i olika delar av landet.....

Av de som är aktiva i den organisation vi har i länet för lokala producenter, är den absoluta majoriteten infödda i bygden.

Jag tror inte att det jag ser nära mig är standard. Jag tror inte heller att det du ser nära dig är standard.

Lite mer än så klarar vi nog av ändå. Även du, då.

I övrigt har jag varit i Dalsland idag. Fan vad det är jobbigt när man blir hungrig på resande fot och det finns stängda ställen som bäst! Jag tänker mig att fik o dyl är fritidssektorn och att söndagar ofta är fritid. Men i Dalsland tycks det inte förhålla sig så.

 

[Petruska]

Och jag bor i en förort där det finns noll bra restauranger. Så man behöver knappast bo nånstans runt Kiruna för att bo där utbudet är deprimerande.

I förorterna är vi många som bor och överlever fastän vi inte har råd att bo där det kryllar fantastiska restauranger.

Jag gillade mycket att bo i förorten (och har inte råd med innerstadslägenhet, har bara turen att bo i hyresrätt från den tid då ordet bostadspolitik hade något innehåll). Det jag saknar mest från Angered är utbudet på grönsaker. Jag tänker mig att bo där igen som pensionär. Avstånden mellan förort och centrum i Göteborg är väldigt korta.

 

[Petruska]

Just att det bara är där, stillastående, tycker jag är själva grejen med utsikter. Jag älskar utsikter. När är allt annat är rörligt och tempo är utsikten ett sätt att bromsa. Man sjunker in i den och känner hur tempot minskar. Utsikten blir ett sätt att stanna upp och starta om.

Jag har en fb-vän som bor på en liten knalle vid havet. Jag dör över hennes bilder hemifrån. Gräsmatta, träd, havsvik där bakom. Otroligt vackert.

Att jag själv bor i stan är av ohejdad vana och för att det är praktiskt. Jag har gångstånd till allt inklusive jobbet men har ändå storstadens anonymitet. Passar mig perfekt.

Utanför köksfönstret ser jag också en fasad. Den får mig dock inte att falla i högtravande tankar om pensionären med kulmage och vit undertröja som brukar stå i sitt fönster mittöver gatan och kika ut. Jag är glad att han fortfarande hänger med, damen på våningen under försvann däremot. Men att vi skapar den här stan tillsammans är inget jag lägger nån större tankemöda på.

Och om jag hade en likadan fasad på baksidan istället för det här, då hade jag känt mig som köttet i en torr hamburgare. Jag har mycket roligare på baksidan än på framsidan.

Hos min kompis på Styrsö ser jag bara hur opraktiskt det är att bo på en liten ö när jag tittar ut. Hon tycker att jag saknar något hormon!

 

[Petruska]

Det handlar mer om efterfrågan och mindre om att det är landsbygd, finns ingen efterfrågan så tar handlarna inte hem varor som de sedan får kasta när försäljningen inte går som tänkt. Jag hade som sagt tillgång till frukt i norra inlandet som många i Sthlm inte ens vet vad det är idag. Noll intresse och nyfikenhet hos många storstadsbor med andra ord, men inte dömer jag ut alla för det.

Fast det handlar ju om landsbygd. Färre bor där och färre typer av produkter efterfrågas. Det är för min del just sånt som gör att, som i trådstarten, bo i typ Kiruna känns omöjligt.

 

[Petruska]

Det är ju inte så konstigt? Färre människor - mindre efterfrågan. Även när jag handlade i Uppsala i butiker med bra utbud var det tydligt att "ovanliga" produkter sålde mindre, det fanns få av dessa jämfört med typ havet av morötter. Min gulliga lilla ICA tar hem en produkt till mig som jag är den enda som köper . I den större ICA är utbudet helt okej, de är lite galna i lokalproducerat och det som är lokalproducerat här är främst animalier, så det hjälper ju inte mig. Restauranger finns en del bra och ett par mil bort finns en känd som man måste boka ett halvår i förväg. Även i byarna runt omkring uppfattar jag folk som ganska matintresserade.

Jag ser i princip inget lokalproducerat i min trakt, utom, möjligen en del av jordgubbarna just nu. Inte ens grödor som i Sverige endast odlas där, säljs där. Motsvarande importeras.

Jag bor nästgårds med en konventionell grisfabrik. Sådana grisar mår ju inte bättre av att vara närproducerade, och köttet säljs inte heller som sådant kött.

 

[cirkus]

Jag har en fb-vän som bor på en liten knalle vid havet. Jag dör över hennes bilder hemifrån. Gräsmatta, träd, havsvik där bakom. Otroligt vackert.

Vi är ju inte vänner på fb

Fast det är inte hav utan Mälaren mellan trädstammarna