Denna tråden ger mig också hemlängtan. Sen förvånas jag över hur vissa enligt min uppfattning öppensinnade människor helt plötsligt förändras när någon säger landsbygd. Då kan man plötsligt inte alls förstå att människor är olika, finner nöjen i olika saker, och att alla inte tänker exakt som dem.
Om jag tar den här listan som exempel (bara som ett exempel, inte menat personligt mot Pazuzu)
Liten och högst subjektiv sammanfattning av Norrland
+ Korta, svalare somrar
+ Mindre med fästingar
- Mycket snö/is
- Massor av mygg
- Mörkt i princip dygnet runt på vintern och tvärt om på sommaren (hur kan man sova ordentligt på sommaren?)
- Bara gran/tall och inga fina varierande skogar/landskap med lövträd (ekarna
) som här i sydöstra Småland
- Tråkigare bebyggelse. Inga herrgårdar (har väl med avsaknaden av adel i Norrland att göra), och allmänt sämre med gamla fina gårdar
För mig (född och uppvuxen i södra Norrland men boende i Göteborg) hade svalare somrar varit ett plus, men det blir i princip lika varmt hemma som här. Dock kortare somrar, möjligen positivt för en gräsallergiker.
Mindre fästingar är ett stort plus! Färre mygg? Inne i stan ja, i övrigt finns det ju tyvärr diverse flygfä här också. Snö är helt klart något jag saknar! Skoterspår att gå på vintertid är guld värt. Många sörlänningar frågar om vintern, hur man klarar den och svaret måste bli att jag tusen gånger hellre tar snö än regn och rusk. Upplever det mycket mörkare (och smutsigare) i Göteborg under vintern än jag upplever det hemma, snön gör det ljust på ett helt annat sätt. Ljust dygnet runt på sommaren dessutom, att kunna ta en promenad när börjar svalna på kvällen.
Tycker att lövskog är väldigt fint men det är dåligt med skog överhuvudtaget inom Göteborg så föredrar ändå den befintliga skogen hemma.
Herrgårdar är mig helt oväsentligt. Har ett större konsertutbud här såklart, det hade jag saknat om jag flyttade hem. Sen finns här, inser jag, ett större klädutbud vilket för min del innebär att jag oftast köper kläder hemma i Norrland. Får panik av alla butiker, alla människor, alla val.
Bättre veterinärvård i Göteborg också! Inte att förglömma.
Annars är jag inne i stan några gånger i månaden, jag promenerar mina hundar flera gånger per dag. Det verkar vettigare att ha nära till naturen än nära till flera köpcenter. Det är väl vad jag gör med den vackra omgivningen, jag promenerar hellre i den än inne i stan bland alla hus, sätter min hellre på en stubbe och lyssnar på porlet av älven än på en bänk i en park, tar hellre en kanottur längst älven än en båttur inne i Göteborg. När det gäller avstånden så tar det 20 min in till stan (är 2.5 mil). Ska jag hälsa på min vän på andra sidan stan tar det längre tid med spårvagn och hur lång tid med bil beror alldeles på trafiken. Vilket påminner mig om att jag gillar bristen på köer hemma.
Saknar stillheten. Att gå och lägga sig ute på altanen i solen utan 100-tals lägenhetsfönster riktade mot en. Saknar skogsbilvägar, att inte träffa en människa. Men att utgå från att alla människor man träffar känner man på något sätt så bäst att heja. Jag saknar människorna. Att inte behöva låsa min cykel, inte behöva bära in den på kvällen. Saknar de spontana besöken, att veta var grannen har sin nyckel om något skulle hända (eller man behöver ägg). Saknar att plocka svamp eller hallon, blåbär, hjortron och lingon (och inte behöva oroa mig att någon annan hunnit före). Att bada på en strand alldeles ensam.
Och nej, jag är medveten om att allt jag räknat upp inte är saker som inte finns på något ställe i södra Sverige. Jämför bara mina personliga upplevelser mellan nu och då.
