Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Ja, de somnar fortare faktiskt, när de vet vad som gäller i vår familj.
Innan sambon dog var jag också ensam vissa kvällar och vi hade lite mer flytande kvällsordningar då. Men nu är jag ensam alla kvällar, 24/7 och då måste jag ha det så här. Skulle gärna ha det mer flytande, om jag visste att jag hade avlastning några kvällar i veckan. Eller en stund dagen efter kanske
Mina barn har ju inte heller sa stort somnbehov, och de brukade vakna 04.30 varje morgon nar de var yngre...sadar lagom kul ..
Så de somnar fortare med rutiner, då, eller blir de bara enklare att natta?
Jag är också själv med barnen vissa kvällar, och vi har inga rutiner i den meningen att vi gör saker ett visst klockslag, eller gör på ett visst sätt. Vår regel har alltid varit att man bestämmer själv när man vill sova, inom vissa gränser (kl 23 är det sova som gäller, oavsett, men det är också väldigt sent för en tvååring som stigit upp klockan sju, och så länge har han aldrig varit vaken och leksugen). Det kan diffa på en timme eller mer från kväll till kväll när vi nattar, beroende på hur trötta barnen är just den kvällen. Men jag har inte märkt att barn blir tröttare utan rutiner, tvärtom verkar ju våra rutinlösa barn ha förhållandevis litet sömnbehov?
Här är det inga konflikter, det är bara mysiga rutiner.
Jag tror inte att det behöver vara så svart eller vitt som det ser ut i din text. Det behöver inte alls bli konflikt för att man har fasta, och mycket hårda rutiner (för det är det här, det finns inga undantag). Men för att slippa ta en massa bråk mellan oss, har jag och barnen skapat myskväll varje kväll. Laga mat ihop, äta, se på tv en stund, tända lite ljus, värma vetekuddarna, läsa varsin saga. Bädda med mysiga täcken och miljoner mjukdjur, kramas massor, pussa godnatt och mysa en stund. De uppskattar det och protesterar sällan.
När det väl är läggdags brukade jag ligga kvar hos dem (de sover i samma rum), men det har vi lagt ner nu, då jag ofta somnade och vaknade helt ledbruten efter att ha legat i en smal säng med två galopphästföl.....
Det finns undantag kom jag på, aftnarna under året är uppesittarkväll hos oss, då går vi och lägger oss när, och där, vi blir trötta.
Jag tror den stora skillnaden är vad som passar de vuxna, barn är ju rätt anpassningsbara. Jag hade fasta läggtider som liten och tyckte inte om det, men det innebar ju inte att jag annars inte var en glad och nöjd unge. Och inte bråkade jag kring läggdags heller, jag visste ju vad som gällde även fast jag inte alls gillade det.
Eftersom jag själv minns hur tråkigt det var att behöva lägga sig när man inte ville, så tycker jag det är fruktansvärt påfrestande att tvinga eller bråka barn i säng, för mig är det mycket mer slitsamt att tvinga en unge i säng klockan åtta, än att låta barnet bestämma själv och ha ett barn som somnar tio. För någon annan förälder är det säkert tvärtom, det är värt lite konflikter för att få egentid några timmar sen.
Och för vissa barn verkar det inte ens handla om konflikter att ha fasta rutiner, de har liksom aldrig upplevt något annat o är trötta vid den tiden som de lägger sig. Men sen är ju folk olika kvällspigga också, både mina o dina (eller mitt o ditt, de små är ju så små än ) barn är ju av den kvällspigga sorten, medan jag har en kompis vars fyraåring verkligen vill ha välling och säng vid halv sju. En sådan unge är ju lätt att få at vara nöjd med en fast tidig läggtid, till exempel.
En jobbarkompis sa till mig: Du måste LÄRA ditt barn att sova tolv timmar per natt.
Vad svarar man på något sådant?
Är den personen anhängare av 5minuters med?
HUR ska man kunna lära dem sova 12 timmar, ska man klubba dem med gummiklubba om de vaknar tidigt då eller?
Mina sover ca 10-11 timmar per natt, samma tid varje morgon, jämt. Det skulle inte gå att få dem att sova till halv nio liksom.....