När började era små att tykännas

skogersson

Trådstartare
Min lilla plutta är nu 18v och har redan börjat att bli mammig och pappig. När mormor och morfar kommer nära så blir det illvrål....inte så kul, visst det går ju över. Snart hoppas jag.
Ni?
 
Sv: När började era små att tykännas

Nikki har aldrig varit så. Hon har vi kunnat lämna hos mostrar/fastrar och alla möjliga människor och hon är precis lika nöjd som om hon är med oss föräldrar. (Hon är 10 mån)

Men så har vi aldrig burit runt på henne heller. Ibland tycker jag att det verkar som om barn som kånkas runt på jämt och ständigt verkar bli mer mammiga/pappiga. (Men det är ju min åsikt baserad på mina vänner och bekantas barn, det behöver ju absolut inte vara så)

Det går säkert över. Barn brukar väl ha perioder lite nu och då, då dom kan bli mer mammiga/pappiga och bli blyga/rädda för andra människor.
 
Sv: När började era små att tykännas

Isak är väldigt mammig och pappig.
Men farmor, mormor osv går bra det också.
Han är 9½mån
 
Sv: När började era små att tykännas

Jag har heller inte burit omkring på lillan. Har det som regel att man inte ska vänja dom vid att alltid bli buren.
 
Sv: När började era små att tykännas

Min skrutt är 3 1/2 månad och älskar (nästan) alla.. För utom svärmor :crazy: ! Jag har lite svårt för henne och jag tror han känner av det. Så fort hon tar i honom gallskriker han och vill inte vara kvar. Alla andra är aldrig några problem med! Trots att jag bär runt på honom så fort han vill! :D
 
Sv: När började era små att tykännas

Men så har vi aldrig burit runt på henne heller. Ibland tycker jag att det verkar som om barn som kånkas runt på jämt och ständigt verkar bli mer mammiga/pappiga. (Men det är ju min åsikt baserad på mina vänner och bekantas barn, det behöver ju absolut inte vara så)

Har samma erfarenhet , att barn som bärs i tid och otid blir klängiga barn.

Sonen på 4 år har alltid tyckt om att vara hos andra människor och att bli bortlämnad har aldrig varit några problem. :D
 
Sv: När började era små att tykännas

Här är mamma bäst och det är bara jag som kan trösta om han är riktigt ledsen, men är jag borta går det ändå, samma sak om han är hos någon barnvakt.
Jag bar jämt runt på Rasmus, enda gångerna han inte var hos mig var när han träna i babygymmet eller sov i sin säng för jag skulle kunan göra annat under tiden ;)
 
Sv: När började era små att tykännas

Men så har vi aldrig burit runt på henne heller. Ibland tycker jag att det verkar som om barn som kånkas runt på jämt och ständigt verkar bli mer mammiga/pappiga. (Men det är ju min åsikt baserad på mina vänner och bekantas barn, det behöver ju absolut inte vara så)

Ligger något i det du skriver. Bästa kompisens barn som är 12 mån och blivit buren konstant är klängig och mammig.
Jag håller på att försöka vänja av min dotter vid att bli buren.
 
Sv: När började era små att tykännas

Vad är det jag läser :eek:

Barn går igenom flera olika språng när de är små (http://www.teskedsmamma.se/index.php?option=com_content&view=article&id=130&Itemid=125) och är då extremt super mammiga (kan även bli pappiga) och jobbigt klängiga i perioder. Varför inte njuta av att ha en "jobbig" klängande bebis/små barn. Om några år är det de sista de vill att sitta hos morsan i flera timmar.

Det är jätte jobbigt att bli stor, varför ska man då mitt i allt få dem att klara sig själv?
 
Sv: När började era små att tykännas

Men så har vi aldrig burit runt på henne heller. Ibland tycker jag att det verkar som om barn som kånkas runt på jämt och ständigt verkar bli mer mammiga/pappiga. (Men det är ju min åsikt baserad på mina vänner och bekantas barn, det behöver ju absolut inte vara så)QUOTE]

Håller inte med alls här, mina barn bärs ständigt i sjal eller selen, och den stora pojken är en av de mest trygga barn jag vet. Han har inga problem att umgås med andra människor eller att vara ensam med andra heller.


Däremot har han ibland perioder där han blygs andra, och det är helt naturligt. Det går över om han får några minuter på sig att se den han blygs. Det har inget att göra med hur mycket eller lite man bär dem.
 
Sv: När började era små att tykännas

Här kommer undantaget

Jag har burit oändligt mycket på Sam, ja precis när han velat! Han tycker om att vara hos mig men kommer det nån ny så är det mycket roligare och mer spännande. Inte några problem ens med morföräldrar som han inte sett på jättelänge.

Jag tror stenhårt på närhet och kärlek i oändliga mängder för att göra honom stark och säker på sig själv. Ibland önskar jag att han vore lite mammigare för min egen skull :D men å andra sidan är det rätt skönt så här också!
 
Sv: När började era små att tykännas

Menar du allvar:crazy:

Min dotter "bodde" i bärselen och var alltid lika glad vem hon än satt hos, även de som för henne var totala främlingar.

Min son bar jag så mycket han önskade och han var otroligt mammig och de enda som dög att vara hos var hos mej, hans pappa och en nära vän till mig. Mor-farföräldrarna gallskrek han hos om de försökte ta honom.

Dottern är fortfarande lika oblyg som hon var när hon var liten medans sonens blyghet är något vi har jobbat hårt med så att den idag inte märks alls.

Jag tror inte en sekund på att bärande gör barn mammiga eller pappiga, det är redan små personligheter med all vad det betyder.

Ett barn som inte får den trygghet och närhet det behöver blir en otrygg vuxen.
 
Sv: När började era små att tykännas

Vad är det jag läser :eek:

Barn går igenom flera olika språng när de är små (http://www.teskedsmamma.se/index.php?option=com_content&view=article&id=130&Itemid=125) och är då extremt super mammiga (kan även bli pappiga) och jobbigt klängiga i perioder. Varför inte njuta av att ha en "jobbig" klängande bebis/små barn. Om några år är det de sista de vill att sitta hos morsan i flera timmar.

Det är jätte jobbigt att bli stor, varför ska man då mitt i allt få dem att klara sig själv?

Jag håller helt med dej.
Jag lovar att det var länge sedan mina barn ville sitta i mitt knä, idag är jag glad för de kramar jag hinner snika till mej den lilla tid de är hemma.
 
Sv: När började era små att tykännas

*kl*

Blir lite "ledsen" när jag läser att folk fortfarande tror att om man bär barnet ofta så blir barnet bortskämd/klängig :(

Bortskämd på vad ?

Kärlek?

Låter mer som någon myt som stiftades på 50-60 talet ...
 
Sv: När började era små att tykännas

Jag tror att det beror på mamman hur det blir (givetvis även barnets sinnelag) många mammor klarar inte av att andra tar hand om deras bebis. Då lär man bebisen att det är mamman som gäller.
Hur många mammor har man inte sett som så fort bebis kinkar går och hämtar den ur famnen på den som håller i den, ibland t o m från pappan ...
 
Sv: När började era små att tykännas

Jag har heller inte burit omkring på lillan. Har det som regel att man inte ska vänja dom vid att alltid bli buren.

Kanske är det därför du har problem?

Ofta brukar det räcka om de får sitta i mammas trygga knä ett par minuter för att de själv ska vilja ta kontakt med nya människor. Vänta på det så går det säkert bra.
 
Sv: När började era små att tykännas

Nu tror jag att det blivit ett missförstånd här. Jag borde förklarat mer. Absolut tror jag på närhet och kärlek!
Men, såfort min tjej gnytt eller visat lite missnöje har jag lyft upp henne och burit på henne vilket nu senaste månaden lett till att jag haft en bebis som varit konstant missnöjd och gnällig. Jag började dra mig för att åka hemifrån för dte alltid slutade med att jag fick gå runt och bära på henne.
När jag var på träff på BVC och det bara var hon som var gnällig och det bara var jag som fick gå runt så fick jag direktiv om att "låt henne ligga och gnälla lite". Alltså om jag tex diskar och hon börjar gnälla ska jag diska klart innan jag tar upp henne. Då hinner hon oftast sluta och hitta något nnat att pilla lite på.

Jag låter henne givetvis INTE bara ligga på en filt och bara ta upp henne när det är nödvändigt. Nono!
Hon får massa kärlek och närhet från oss.
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Sonen blev 5 veckor i lördags, och har sen ett par dagar tillbaka börjat med något när han sover eller håller på att somna. Armarna åker...
Svar
1
· Visningar
653
Senast: Bufera
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 652
Senast: Anonymisten
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
50
· Visningar
6 602
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
12 993
Senast: lizzie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp