När böjningen inte går igenom

@fio Förmodligen är det jag som är helt inne på "overthinking it", men visst, svaret kan mycket väl vara "rakrikta" men för mig är ju det ett gigantiskt arbete som man inte bara gör i en handvändning, det är ju snarare resultatet av allt arbete man gör - så för mig säger "jag rakriktar" allena typ ingenting.

Har man problem med att rida hästen ställd i insidan och formad runt innerskänkel på en volt, som det ursprungliga spörsmålet gällde, är det ju mycket arbete att klara av innan man kommer till rakriktning tänker jag ;)
 
@PrinceFair Vi tänker nog ganska olika på rakriktning då. För mig är rakriktning något som ständigt pågår och inte något som man börjar med "efter ett tag". Det går ju ut på att hästen ska bli lika stark i båda sidorna så att den tex kan spåra i en volt. Det krävs ju egentligen bara att den ska ta stödet hyfsat lika i båda tyglarna och inte skjuter på ojämnt som i Ts fall. Det kräver jag faktiskt av min 4 åring och jag skulle aldrig komma på tanken att rida volter mindre än 20m innan dess.

Jag förstår hur du tänker angående rakriktningen i utbildningsskalan men jag anser att det är en grav missuppfattning angående hur man arbetar inom skalan. Översättningen betyder ju " att räta ut" och när det har skett kan man fortsätta med samlingen, men det innebär ju inte att man inte arbetar med rakriktningen under tiden. Det är ju för sjutton grundläggande arbete. Samma sak med att stödet kommer efter lösgjordheten i skalan, men det är ju rätt svårt att arbeta med lösgjordheten om du inte har kontakt/stöd. Samma egentligen med schwung vilket kommer före rakriktning i skalan, men det innebär ju inte att man arbetar med hästens schwung innan rakriktningen.

Men jag vet inte varför vi ens har denna diskussionen? Det här vet du ju redan. Men du är nog mer kategorisk än mig verkar det som ;)


@the_connemara eftersom jag vet att du är intresserad och verkligen vill lära dig så finns här en väldigt bra sida som förklarar hela utbildningsskalan och hur man arbetar i den.
Visst man kan förklara att man gör si och man gör så, men det bästa är att sätta sig in i skalan och dess betydelse på riktigt för annars förstår man iallafall inget när det väl kommer till kritan.


http://dressyr.ifokus.se/articles/4d713309b9cb46222d04a71a-tyska-utbildningsskalan

Tex

"Moment ett vid utveckling av bärigheten, är rakriktningen. Här ligger vikten i att ryttaren förstår, att arbete med rakriktning påbörjas redan vid inridningen av unghästen. Rakriktning är en grundläggande sten, för all ridning. Vid utveckling av bärigheten, syftas arbete med rakriktning däremot på en målinriktad rakriktning, vilket kräver att hästen arbetar med ett gott påskjut och schvung. Rakriktning är även viktigt för hästens fysiologiska hälsa. En häst som inte kan rakriktas korrekt, kommer i det långsiktiga skedet att ådra sig hälsobesvär."
 
Du verkar vara lite inne på ar, tränar du något från marken? Hur går det att ställa där? Och har du kapson och/eller bett?
Inner indirekt tygel kan ju hjälpa dig att få ut bogen och skak i kapsontygeln kan hjälpa dig med ställningen. Se till så du sitter på inner sittben och att magen på hästen tillåts gunga ut så hjälper du till att undvika kontraställningen. Eller vad säger tränaren åt dig att göra?
 
Jag rider engelskt normalt sett men har hittat en AR-tränare nu i somras. Rider med bett och vi har bara varit på marken en gång, blir mer framöver när tid finnes, det var kul :)

Är intresserad av kommentarer från båda håller men det är väl främst det "engelska" sättet jag är van vid och kan utvärdera min ridning. För AR-tränaren får vi igenom betydligt mer böjning (vi böjer inte mycket alltså men den blir jämnare genom kroppen som bla mackan var inne på) och jag har fått en del aha-upplevelser.

Svara gärna på mina extrafrågor:
Kanske en ännu mera grundläggande fråga: om ni skrittar på halv lång tygel och tar lite i ena tygeln. Vad gör er häst då? Vad vill ni att den ska göra? Gör den likadant åt båda hållen? Om den inte gör det, vad tänker ni att det beror på och vad gör ni åt det?

Har nämligen en känsla av att vi hamnat fel redan där, vad som ska hända om man tar i tygeln (och såklart i kombo med skänkeln när man sitter på). Tror jag genom min snedhet och bristande insikt om det ni diskuterar ovan omedvetet lärt hästarna att svara tvärtemot vad jag önskar. Och sedan får jag sitta och korrigera/stötta bara för att varken jag eller hästen vet vad den grundläggande hjälpen är och vad den innebär, typ. Hmm!

Ska svara mer vettigt när jag har mer tid i veckan, uppskattar alla era svar jättemycket!!
 
Men jag vet inte varför vi ens har denna diskussionen? Det här vet du ju redan. Men du är nog mer kategorisk än mig verkar det som ;)

Inte jag heller :D (gissa varför jag nästan aldrig ger mig in i diskussioner här :o)
Det är ganska svårt att hålla detta på ett allmänt plan och inte utgå från en bestämd häst/situation tycker jag - givetvis stämmer det som du säger, att man arbetar mot rakriktning ständigt och att allt i den där skalan snarare går i cirklar, ibland små ibland stora, snarare än tydliga steg.
Men att hästen verkligen ÄR helt lika i sidorna (well, så nära som man nu kommer), det är ju resultatet av arbete :D
 
Kanske en ännu mera grundläggande fråga: om ni skrittar på halv lång tygel och tar lite i ena tygeln. Vad gör er häst då? Vad vill ni att den ska göra? Gör den likadant åt båda hållen? Om den inte gör det, vad tänker ni att det beror på och vad gör ni åt det?

Varför hästen inte böjer genom kroppen jämt kan ju bero på fler saker: svaghet, stelhet, balansproblem etc.
Så jag börjar kolla genom det. Först och främst måste jag ha ett signalsystem där jag kan prata med hästen korrekt. Så hästen måste svara på vissa hjälper. Så det måste läras in alt checkas av/finstämmas.
Men sen måste man felsöka varför man tror hästen gör som den gör. Det tycker jag man bör ha lite rutin alt en person på plats för.
Man kan med fördel jämföra hur man gör och vad som känns annorlunda om man byter varv när man laborerar själv.
Med rutin lär man sig vad som brukar ge vilket resultat i olika övningar och kan använda dem för att få hästarna mer liksidiga. Innan det behöver man ofta ha tränarhjälp på plats. En bra tränare bör kunna förklara så att även de sämsta förstår vad de ska göra, när och hur.

Ang dina andra frågor så tänker jag:

Tar i tygeln? Hur, dvs vilken vinkel och i jämt tryck eller om jag vibrerar eller om jag tar och lättar etc etc? Vad gör jag med resten av kroppen?

Det blir alltså för förenklat för mig.

Om jag bara tar i ena tygeln i ett mjukt tygeltag med handen i normalposition kommer min häst böja sig enligt hur mycket den tygeln kortar. Han kommer också lägga vikten ut mot den andra tygeln(som tyvärr inte möter upp..) och om jag fortsätter hålla kommer han flytta inner fram ut. Iaf så länge han vågar lita på mig. Till slut kommer han sluta flytta sig ut, spänna sig och själv ta över beslutet i hur hans balans bör vara.
Han kommer till en början runda sig och släppa spänning i underhalsen.

Han är alltså tränad att både ge efter för tygeln, runda sig och flytta sig undan tygeln i sidled genom frambenen vänder.
Ska han sluta vända måste man ge efter alt möta upp på yttertygeln och genom den säga "tack, hit men inte längre" och få hästen mellan tyglarna i sidled. Så man kan påverka balansen i manken genom det. Och genom det hjälpa hästen att tex inte luta inåt och den KAN då slappna av och bli loss i kroppen.
Sen får man rida bakdelen med givetvis.
Om jag tar korrekt i ena tygeln med feeling och böjningen sas går igenom utan att jag "hejdar" halvvägs och ber om mindre ska hästen gå i sluta, dvs ytter bak ska påverkas och böjningen gå från inner hand till ytter bak som ska positioner sig för sluta. Höften ska i stillastående kunna påverkas.

Jag tycker ofta hästar tiltar i manken, innåt. En del rider innerskänkel på det andra försöker hålla emot i yttertygeln.
Jag föredrar att direkt påverka manken just med tygeln iom att jag vill ha skänkel till att flytta hela hästen ut eller fri att tex ligga för ena galoppen tex.
Jag tycker det ger väldigt snabbt resultat och hästar och ryttare brukar ganska fort klara av böjning på linjen, rak som böjd utan att hästen tappar balansen.

Men oavsett vilken lära an följer eller hjälper man har brukar det vara bra att tänka at inte "hålla hästen" i en viss form, grad av böjning etc. Ta igenom och kom till eftergift. Först i eftergiften får man ju kvitto på huruvida det gått igenom eller ej.
Så våga lätta för att kunna komma dit länge och längre stunder.
 
Jag rider engelskt normalt sett men har hittat en AR-tränare nu i somras. Rider med bett och vi har bara varit på marken en gång, blir mer framöver när tid finnes, det var kul :)

Är intresserad av kommentarer från båda håller men det är väl främst det "engelska" sättet jag är van vid och kan utvärdera min ridning. För AR-tränaren får vi igenom betydligt mer böjning (vi böjer inte mycket alltså men den blir jämnare genom kroppen som bla mackan var inne på) och jag har fått en del aha-upplevelser.

Svara gärna på mina extrafrågor:
Kanske en ännu mera grundläggande fråga: om ni skrittar på halv lång tygel och tar lite i ena tygeln. Vad gör er häst då? Vad vill ni att den ska göra? Gör den likadant åt båda hållen? Om den inte gör det, vad tänker ni att det beror på och vad gör ni åt det?

Har nämligen en känsla av att vi hamnat fel redan där, vad som ska hända om man tar i tygeln (och såklart i kombo med skänkeln när man sitter på). Tror jag genom min snedhet och bristande insikt om det ni diskuterar ovan omedvetet lärt hästarna att svara tvärtemot vad jag önskar. Och sedan får jag sitta och korrigera/stötta bara för att varken jag eller hästen vet vad den grundläggande hjälpen är och vad den innebär, typ. Hmm!

Ska svara mer vettigt när jag har mer tid i veckan, uppskattar alla era svar jättemycket!!
Förenklar lite och utgår från stillastående. Bara tygelhjälper. I rörelse och med andra hjälper inblandade blir allt mer komplicerat både att förklara och att utföra. Jag börjar alltid att kontrollera i stillastående. Fungerar det inte där är det inte troligt att det gör det i rörselse.
- Om jag bara tar i höger tygel med handen i normalposition förväntar jag mig att hästen 'följer med' bettet och böjer halsen åt höger. Jag förväntar mig att hästen inte flyttar tyngdpunkten åt något håll (mer än det vikten av halsen ger).
- Om jag samtidigt som jag tar i höger tygel för handen mot mankammen, dvs inåt, förväntar jag mig att hästen böjer halsen åt höger och flyttar vikten åt motsatt håll, dvs över vänster framben.
- Om jag samtidigt som jag tar i höger tygel för handen från mankammen, dvs utåt, förväntar jag mig att hästen böjer halsen åt höger och flyttar vikten åt samma håll, dvs över höger framben.
 
Jag brukar ställa utåt för att få tag i yttersidan igen och se till att jag placerar den yttre bogen på det spåret jag vill ha den. Sen "skålar" jag ur innersidan med innerskänkeln igen och mothåller (för att undvika att hästen faller in igen) och reglerar med yttertygeln så att det blir som jag vill. I stort blir det så att jag försöker rida en svag öppna när hästen reagerar som din gör för att motverka smitandet. Och öppnan rider jag mest med vikten och sittbenen.

Viktigt är att jag placerar hästens kroppsdelar med min kroppsposition, mina höfter så som hästens höfter och mina axlar så som hästens bogar. Att jag inte är vikt bålen, osv.

Typ så har jag lärt mig! Det där med sitsen ja :o Något för mig att jobba på.

jag har tidigare böjt för att komma åt böjningen men det har funkat sådär, har mest hamnat på två spår. Nu rakriktar jag, rätt långa tyglar och full fräs på långsidan. Hästen ska vara framför skänkeln och genom att jag ger henne tygel får hon hitta balansen själv. På kortsidan kortar jag och några snabba duttar med innerskänkeln och ta mej fan, hästen är mer rakriktad än ever och då kan jag också böja henne runt inner.

Bra tips! Påminner om en markarbetesövning där vi fick rida massa framåt på sidorna av en trekant, i varje hörn stod ett hinder som man skulle vända tajt runt bara genom att vända för ytterhjälperna och "dutta" med innerskänkeln vid behov, men hästen skulle ffa balansera sig själv genom att man vände runt något tydligt. Den var superbra :)

Rak riktning och tempo växling, om hästen i ena kurvan faller utåt så ställer jag innåt och minskar tempot för att få hästen att balansera upp sig själv. Istället för att dra iväg och snubbla på.

Om hästen faller innåt i en kurva så rakriktar jag och ökar jag tempot ngt, för att få bort hästen från bogarna.

min häst är av typen som nu när hon är omusklad faller lite hit och dit i volten. korta tempo växlingar i bara ngt steg får henne allert och lättare att böja runt skänklen. byter också varv ofta och rider på 8 volt gör att kunna rakrikta några steg innan jag böjer om på nytt.

Om jag tänker efter så är det ju vad som händer, när hästen faller utåt går det fortare och när den faller inåt upplever jag att den inte går fram (till yttertygeln). :idea:

Tycker det är en kombo av att hästen inte är raktiktad och att man använder tygeln för mycket när man vill böja och då blir det önnu värre.

Jag tvingar mig själv att rida med tygelbrygga så att jag fifflar mindre och har jag ridhus med speglar kollar jag att vi är raka så jag inte kan lura mig med känslsn.... Växlar rakt fram mot spegeln med volt utan att förböja med innertygeln.
tillägger att jag är kass och gör konstant samma misstag och förböjer halsen. Teorin bakom ridning är enkel egentligen men det är sååååå svårt att inte klödda till det

Precis, halsen blir förböjd, utan att vara böjd, o hästen är rak/kontraböjd i resten av kroppen jippie!

Jag skulle tänka att hästen inte har lärt sig hur den ska böja sig alternativt att den inte orkar jobba (än, att den är otränad alltså). Om den inte lärt sig hur den ska böja sig lär jag den det och i det andra fallet påminner jag ofta om hur böjningen ska vara så att den kommer ihåg, tvingas jobba och med tiden orkar mer. Korta pass i båda fallen med avbrott för annat eller kanske med början och avslut i skogen (om den behöver skaffa sig bättre kondition överlag).

Ditt svar tror jag var i allra högsta grad relevant! Lite halv mitt i prick faktiskt, vilket fick mig att fundera o skriva inlägg #18.

En enkel regel som jag använder är att rida hästen med rak hals och först komma åt vad som behövs i kroppen (antingen det är en böjning eller sidvärtsförflyttning eller att den spårar rakt fram).
Det är lätt att hamna i tygelridning, det är det mest naturliga för de flesta människor, och att då böja halsen (eller vika halsen eller vad man nu lyckas göra). Rider man med halsen rak får man ofta tycker jag en kontroll på vad som egentligen sker i kroppen. Det är såklart svårare att rida med rak hals och böjd bål, men när man hittar böjningen i bålen brukar man kunna börja ställa i nacken och böja halsen lite också.. Fast sen gäller det att hålla koll och då och då kolla av att man kan rida halsen rak igen när man vill :D ;)

På din beskrivning låter det som att hästen viker i halsen (trycker in halsen framför manken) och ryttaren får ta i yttertygeln för att hålla spåret (ställningen hamnar utåt) men antagligen är kanske det problemet i ett varv och man får ett annat scenarium i andra varvet?
Fortfarande tror jag man kan känna lättare och komma åt kroppen mer om man börjar med att "nollställa" hals och nacke, dvs rida dem raka, och försöka komma åt spårning och böjning i bålen först innan man lägger till kontroll över halsen igen?

Att rida med rak hals är något jag få tjata på mig själv om en massa, går det inte igenom direkt så vet jag inte hur jag ska fortsätta och då blir det aldrig bra. Att börja om mer borde jag verkligen tänka på! För precis som du säger tappar jag ännu mer känslan (den lilla jag har :D) för vad som händer i resten av kroppen när halsen viker sig/blir förböjd.

På pricken hur jag upplever det, och så som tränarna velat jobba :)

Jag rakriktar också först. Rider hästen mycket i skritt och jobbar innerskänkel-yttertygel. När den känns mjuk och ger efter rider jag skolor i skritt längs fyrkanten. Öppna-sluta-förvänd sluta-diagonalsluta. Om hästen inte kommit så långt i sin utbildning skulle jag rida skänkelvikningar i skritt innan jag gör över o gör samma jobb i trav. Min är ju en rak, stel jävel men det här jobbet gör henne väldigt mjuk i sidorna.

Jag kan ärligt säga att jag aldrig i mitt liv ridit en korrekt skänkelvikning. Kanske något enstaka steg på träning men jag har aldrig haft en helt rak häst med ställning i nacken. Nu har jag visserligen inte tävlat mycket i mina dagar men några program med skolor och skänkelvikning på ponny blev det och det var nog ändå snudd på godkända betyg på dem (iaf aldrig lägre än 5 om inget hänt). På träning har min nuvarande häst alltid fått beröm för skänkelvikningarna för flera tränare och genom åren har jag väl gjort skänkelvikning för iaf 5 olika tränare, som alla varit nöjda även om inte jag är det. Kommentaren blir alltid "Ja, lite mer xx kanske" när jag säger vad jag upplever är del och då får vi göra om och det lbir kanske 10 av 100 % bättre och då är de nöjda. Antingen så är ytterbogen före eller så är hästen felställd i nacken. Eller en kombo :p Den röda tråden som jag känner själv är att jag inte har koll på yttersidan, har ingen ärlig bjudning till yttertygeln och ingen mjuk men tydlig ram där alls.

Oh, det här är ett intressant spörsmål och svaret kan bli hur långt som helst :D

Men problemet i grunden är såklart att hästen inte är loss i sidorna, så jag skulle gå tillbaka till grundläggande lösgörande arbete och strunta i att kunna göra en perfekt volt just nu - det kan man lätt göra sen när det andra är på plats.
Jag skulle nog, tvärtemot de flesta andra här verkar det hehe, börja med att rida igenom insidan på hästen, i öppna, för innerskänkel, med stadig och omvriden innerhand för att få tag på ställningen, och om det behövs lätta av helt och hållet på ytter och rida för samsidiga innerhjälper (till att börja med alltså). Först när jag har eftergift i bägge sidorna var för sig skulle jag börja räta ut och ta upp hästen på ytterhjälperna. Och därifrån fortsätta att rida igenom böjningen i bålen, med innerskänkel mot yttersida.

Jag är lite förvånad över svaren här i tråden faktiskt, men vi kanske menar olika saker med begreppet "rakrikta"; att rida en häst helt rak är ju skitsvårt :eek: tittar man på de riktigt duktiga proffsen har de alltid litegrann av en insida på sina hästar, även på helt raka spår.

Sådär fick jag göra för gamla tränaren och med hen på marken gav det sjukt bra effekt. Själv lyckas jag inte känna när vi kommit igenom tillräckligt, när jag ska mjukna på handen eller skänkeln. Så det blir tyvärr bara pannkaka på egen hand. Men då fick man liksom en ärlig bjudning till yttertygeln "på köpet". Det kändes bra, bäst hittills i mitt lilla hästliv :p

Målet med att rakrikta är ju att man får hästen att spåra på rakt som böjt spår, dvs att den är liksidig, det motsätter ju inte att man rider hästen böjd som du var förvånad över.

"att rida en häst helt rak är ju skitsvårt :eek: tittar man på de riktigt duktiga proffsen har de alltid litegrann av en insida på sina hästar, även på helt raka spår. "

Jag fattar inte vad du menar med den meningen då? Menar du att man bara kan rida rakt fram på rakt spår när man rakriktar?

Du kan inte sätta ord på hur du rent praktiskt gör med din 4-åring tex? Jag hade velat ha dig som beridare när Tiger är frisk!!!
 
@fio Förmodligen är det jag som är helt inne på "overthinking it", men visst, svaret kan mycket väl vara "rakrikta" men för mig är ju det ett gigantiskt arbete som man inte bara gör i en handvändning, det är ju snarare resultatet av allt arbete man gör - så för mig säger "jag rakriktar" allena typ ingenting.

Har man problem med att rida hästen ställd i insidan och formad runt innerskänkel på en volt, som det ursprungliga spörsmålet gällde, är det ju mycket arbete att klara av innan man kommer till rakriktning tänker jag ;)

Jag är verkligen inte avancerad i varesig min ridning eller mina mål med ridningen. Hade jag kunnat korta tyglarna, komma fram i trav, lättridning, rida på fyrkanten och några 20 m volter i trav i båda varven o känna att min häst bjuder jämnt och formar sig mjukt åt båda hållen med stadig kontakt på yttertygeln så hade jag varit i himmeln :D Typ där ligger nivån på min ursprungsfråga :p
 
jag tror att börja med rak hals är en bra utgångspunkt. Som sagt, min häst går bättre på långa tyglar och fräsandes runt än när jag försöker finrida :D Jag tror det gäller att hitta renodlingen. Fram - innerskänkel -yttertygel möter.
 
Jag är verkligen inte avancerad i varesig min ridning eller mina mål med ridningen. Hade jag kunnat korta tyglarna, komma fram i trav, lättridning, rida på fyrkanten och några 20 m volter i trav i båda varven o känna att min häst bjuder jämnt och formar sig mjukt åt båda hållen med stadig kontakt på yttertygeln så hade jag varit i himmeln :D Typ där ligger nivån på min ursprungsfråga :p
finns nog många som har detta som mål också :p, för tränare så går det oftast, men själv är det:banghead::banghead::banghead::banghead: med huvudet i vädret och blandad gristrav, försöker man be om lite böjning så surar hästen ihop och vägrar röra sig framåt eller så drar hon iväg och sprätter upp ridbanan...

är iofs glad över att jag äntligen har hittat nästan alla rätta knapparna på henne nu efter 5 år. men som alla fuxston så finns det 10000 olika knappar varav 3 är de rätta, och de 3 ändrar plats hela tiden...
 
Jag är verkligen inte avancerad i varesig min ridning eller mina mål med ridningen. Hade jag kunnat korta tyglarna, komma fram i trav, lättridning, rida på fyrkanten och några 20 m volter i trav i båda varven o känna att min häst bjuder jämnt och formar sig mjukt åt båda hållen med stadig kontakt på yttertygeln så hade jag varit i himmeln :D Typ där ligger nivån på min ursprungsfråga :p

Diagonaler i galopp tränar mig i att byta inner/ytter sida och där hitta balansen mellan båda sidor. Just att man har en inner/ ytter när man vänder in och sedan måste balansera om till ny ytter innan man kommit till nästa hörn, och dessutom ha en plan för var/ om jag ska bryta av, om jag ska fortsätta i förvänd eller byta. Det går liksom inte att fastna i tanken och man måste känna balansen i hela hästen istället för i handen. Bra i sin enkelhet tycker jag :-)
 
@PrinceFair fast ts häst är ju inte en frisk eller fräsch häst så utifrån det är väl frågorna och hur man ska rida eller inte rätt godtyckliga ?

Va? Vad har det med saken att göra att min häst just nu inte är frisk? Annat än om han då är halt pga min ridning såklart, men desto större anledning för mig att läsa allmäna diskussioner hur folk upplever och rider sina hästars skevheter?

Vad jag ska göra med min häst är ju inte alls relevant i nuläget eftersom han just nu är mer skev pga sin hälta och sjävklart inte ska testas med eller dressyrridas precis som du skrev tidigt i tråden.

Att jag frågar och ställer motfrågor beror ju självklart varken på att jag utgår i från hur just min häst är JUST NU (eftersom jag vet att han inte är frisk) eller att jag tänker gå hem o testa själv.
 
Du verkar vara lite inne på ar, tränar du något från marken? Hur går det att ställa där? Och har du kapson och/eller bett?
Inner indirekt tygel kan ju hjälpa dig att få ut bogen och skak i kapsontygeln kan hjälpa dig med ställningen. Se till så du sitter på inner sittben och att magen på hästen tillåts gunga ut så hjälper du till att undvika kontraställningen. Eller vad säger tränaren åt dig att göra?

Har funderat lite mer! Vi har varit på marken en gång, med bett gåendes strax framför bogen. Då svarade min häst mycket bra på ställning/böjning åt båda hållen samt öppna/slutatänk för att få koll på om man kan flytta ut/in bogarna mest, lite samling o lite längning, allt i skritt (haha, jag hade klart svårare än hästen att hålla reda på allt han bara "ja matte, har du bestämt dig för vad du vill nu då...?"), superfin att sitta på sedan!

AR-tränaren har framförallt gjort mig medveten om hur mycket av min egna snedhet (eller mest spändhet kanske) påverkar min sits o ridning. När JAG släpper ner min högra höft ordentlig så kommer ju böjningen lite som ett brev på posten. Jag drar upp/fram höger höft och ber ju i stort sett min häst att höja sin högra rygghalva o gå in åt höger känns det som. Vilket är precis det problemet jag får när jag vill rida en volt åt höger. Han släpper inte ner mig på höger sida eftersom jag i alla år sagt åt honom att inte göra det, typ.

Då kommer vi vidare till det där med tyglarna, som jag tar i ett nytt inlägg med citat!
 
@the_connemara efter ditt inlägg nr 9 hade jag intrycket att du frågade hur hästen skulle ridas i nuläget ja .

Jag är alltid intresserad både av att veta hur andra gör med sina hästar och hur de hade gjort/upplevt just mit problem. Så som min häst känns nu har han ju dock alltid känts (minus att bakdelen nu hamnar innaför spåer åt höger, det är en av grejerna som förhoppningsvis leder till ökad förståelse hos vet mfl när de väl kommer på hur de ska gå vidare, jag gissar att det onda i höger bak gett just denna ändringen i rörelsen) och andra hästar också även om sidorna har skiftat. Det är alltså så jag upplever skevheten hos en häst och jag har aldrig suttit på någon helt jämn (kanske en av ponnysarna men då var jag inte tillräckligt kunnig att dra nytta av det just då).

Det kan visserligen ge mig aha-upplevelser och ökad förståelse men det är inte så att jag tänkte åka hem o testa alla tips på min sjuka häst om du trodde det ;) Han rids enl veterinärs rekommendation tillsvidare.
 

Liknande trådar

H
Ridning Kan en häst böja sig i ryggen? Visst kan den det. Hästen är inte stelopererad, däremot har den olika stor förmåga att böja ryggen...
2
Svar
22
· Visningar
2 703
Senast: cristobal
·
Träning Okej, jag provar göra en ridtråd, och är väldigt glad om den kan hållas 'rumsren'! =) Problemet är enkelt egentligen, den teoretiska...
3 4 5
Svar
98
· Visningar
6 734
Senast: ako
·
Ridning Rejäl bäsicsfråga som egentligen borde vara lätt som en plätt, men men :p ; Tips för att lära bort eller undvika att hästen får för lång...
10 11 12
Svar
231
· Visningar
14 612
Senast: flashlight
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp