Framåt/nedåt?

Sv: Framåt/nedåt?

Du fattar dåligt , visst en medioker ryttare kan förstärka det halvkassa men hästen är ju redan halvkass då och hur skall du då kunna få reda på om det sitter i ridningen eller hos hästen, du lär ju få kasta ut rätt mkt pengar i onödan om du skall anlita veterinär stup i kvarten för hästen lär inte bli bättre av dålig ridning.
Tänk om folk bara kunde inse vad bra ridning kan göra för hästens hälsa!

Det ÄR så att ryttaren känner och kan rätta till , inte en halvkass men en skicklig ! Varför tror du veterinärerna anlitar duktiga ryttare ??

Precis.
Totola: jag har läst - noga och rätt från första början : )
 
Sv: Framåt/nedåt?

Hur vet du att jag inte bara har lägre gräns för vad jag klassar som "riktigt skicklig ryttare"?
Tycker inte alls jag underskattar "dom", snarare tycker jag de är grymt duktiga iom att många kan få hästar att jobba bra (för hästen) trots småkrämpor och på så vis i många fall lindra symptom. Jag tycker bara inte att man blir en expert på allt inom ämnet hästar för att man är skicklig på att rida, därför finns det experter och specialister inom allt möjligt gällande hästar - som jag hellre anlitar rätt person inom för att få ut det jag vill ha. Skicklig ryttare/tränare - lära mig rida bra, veterinär - för att få hjälp när hästen är sjuk eller skadad, övriga alternativare för friskvård och förebyggande av skador/rätta till "småfel" inom deras område, helst hästtandläkare när det gäller tandproblem osv.

Tycker egentligen inte det gäller huruvida man underskattar ryttarna eller inte, utan att man försöker anlita rätt person för rätt ändamål.


Men om igen, DU startade diskussionen genom att påstå att brister syns bättre under sämre ryttare. Det visar på en föreställning om ridning öht som gör mej bekymrad. Du tror uppenbarligen att en mer "skicklig" ryttare (vad vi nu lägger för olika innebörd i det) med tvång kan få en häst att röra sig SOM OM den inte har ont trots att den har det:confused: Det är så jag uppfattar din inställning. Rätta om jag har fel. Medan under en "sämre" ryttare rör sig hästen då "naturligt" och bristerna syns.:confused:

Det visar som sagt på en inställning som är väldigt märklig. Ur det perspektivet mår hästar bättre ju sämre en ryttare rider:crazy::cool:

Den "sämre" ryttaren kan ju t o m orsaka det du ser under ryttare:confused:
 
Sv: Framåt/nedåt?

Såg att jag glömde en mening:
Du tror också att den skickliga ryttarens ridning alltid "döljer" fel och att den ryttaren inte ens bryr sig:confused: Eller märker det:o
 
Sv: Framåt/nedåt?

Samtidigt tror jag det begås misstag på alla nivåer... En del lär sig av dem, andra inte, kanske en fråga om förmåga till inkännande.

Absolut, och en fråga om självinsikt, och att Våååga titta på sig själv. Inte för att döma, utan vad kan jag göra bättre:idea:
Det där med skador och skuld är ju väldigt känsligt.

Men sedan tror jag att en del helt enkelt inte har Känslan för att rida.
Det krävs en viss känslighet för att det skall bi en dialog med hästen

Är man känslomässigt avstängd - och det inte går bra - då finns ju inte möjligheten att prova sig fram.

Utan då kör man bara på - tvärsäker på att man har rätt

Och när det inte fungerar - då är det fel på hästen

I huvudet :angel: eller så har den "halkat i hagen":angel:


Jag tror det är veterinärernas favorituttryck
 
Sv: Framåt/nedåt?

. Du tror uppenbarligen att en mer "skicklig" ryttare (vad vi nu lägger för olika innebörd i det) med tvång kan få en häst att röra sig SOM OM den inte har ont trots att den har det:confused: Det är så jag uppfattar din inställning. Rätta om jag har fel. Medan under en "sämre" ryttare rör sig hästen då "naturligt" och bristerna syns.:confused:

KL

Jag vill vidga vyn lite

Nu var det länge sedan jag läste om detta, men... Det skall i ryggmärgen finnas "smärtgrindar" alltså grindar som stänger av smärtsignalerna till hjärnan.

När vi läste om detta på unitetet så togs som exempel de religösa riter där faktiskt människor hänger upp sig i krokar instuckna i skinnet, och dessa männsikor känner inte smärta utan eufori pga av dessa smärtgrindar.

Så smärta kan kopplas bort. Det vet man ju själv att om man bara promenerar så kan man ju ha lite ont i foten, men om det är viktigt så springer man ju ändå - och haltar inte.

Likaså om man skor - då är man så fokuserad att man kan raspa sig på knogarna utan att känna det. Efter en stund undrar man - är det jag elelr hsäten som blöder.

Här måste man också komma ihåg att hästen är ett bytesdjur och maskerar smärta i det längsta.

Jag tror att en erfaren ryttare känner det - absolut, men den kan få hästen att fokusera på arbetet så att hästen kan koppla bort smärtan, och särskilt om det sitter i en inflammerad muskel så känns det ju mindre när hästen blir genomblodad.

Sådan här smärta upplever nog den duktiga ryttaren som stelhet
i början av passet

Men - hästen blir inte bättre av detta arbete - så jag håller inte med totola där.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Framåt/nedåt?

Knapplån

Det som bekymrar mig mest är att så många verkar anse att det är okey att rida på knackiga hästar.

Och hur kan man tro att de skall bli mindre knackiga av det :confused:
 
Sv: Framåt/nedåt?

Men om igen, DU startade diskussionen genom att påstå att brister syns bättre under sämre ryttare. Det visar på en föreställning om ridning öht som gör mej bekymrad. Du tror uppenbarligen att en mer "skicklig" ryttare (vad vi nu lägger för olika innebörd i det) med tvång kan få en häst att röra sig SOM OM den inte har ont trots att den har det:confused: Det är så jag uppfattar din inställning. Rätta om jag har fel. Medan under en "sämre" ryttare rör sig hästen då "naturligt" och bristerna syns.:confused:

Det visar som sagt på en inställning som är väldigt märklig. Ur det perspektivet mår hästar bättre ju sämre en ryttare rider:crazy::cool:

Den "sämre" ryttaren kan ju t o m orsaka det du ser under ryttare:confused:

Ja givetvis är det lättare för en skicklig ryttare att "tvinga" hästen gå rätt än för en ryttare som knappt evt hur "rätt" ska kännas. Därav inte sagt att skickliga ryttare gör det på ett "dåligt" eller speciellt tvingande sätt eller överhuvudtaget. Då är vi nere på individnivå.

Alla brister hos hästen syns bättre med halvkass ryttare jämfört med skicklig ryttare. Se bara på travare, många ser kanonfina ut under väldigt skickliga ryttare (fast inte nödvändigtvis ryttare på elitnivå) medans de kan se ut som riktiga ök om en svensson sitter upp som inte kan hjälpa hästen med dess brister. Det är detta jag menar med att en medelmåtta blottar hästens brister på ett annat sätt.

Hästarna SKA inte gå helt naturligt under ryttare. Eftersom de då blir framtunga. Ryttaren måste be hästen om hur den ska gå och lotsa hästen rätt. En medioker ryttare lyckas inte alltid med det och särskilt inte om hästen har svårt för sig.
 
Sv: Framåt/nedåt?

Du fattar dåligt , visst en medioker ryttare kan förstärka det halvkassa men hästen är ju redan halvkass då och hur skall du då kunna få reda på om det sitter i ridningen eller hos hästen, du lär ju få kasta ut rätt mkt pengar i onödan om du skall anlita veterinär stup i kvarten för hästen lär inte bli bättre av dålig ridning.
Tänk om folk bara kunde inse vad bra ridning kan göra för hästens hälsa!

Det ÄR så att ryttaren känner och kan rätta till , inte en halvkass men en skicklig ! Varför tror du veterinärerna anlitar duktiga ryttare ??

Så trevlig man kan vara då.
Det här är inget som jag har sagt emot överhuvudtaget och har egentligen inte mycket att göra med det jag skrivit. Med undantag för "Det ÄR så att ryttaren känner och kan rätta till , inte en halvkass men en skicklig ! Varför tror du veterinärerna anlitar duktiga ryttare ??"
Den skickliga ryttaren kan knappast rätta till. Bara undantagsfall.
Visst är det smart att be en duktig ryttare rida om man vill höra hur hästen känns (om man litar på personens omdöme och därmed är villig att betala en del för en sån sak), men skulle man redan misstänka att hästen inte rör sig som den ska - varför inte anlita vet. eller rätt person inom området direkt?
 
Sv: Framåt/nedåt?

Knapplån

Det som bekymrar mig mest är att så många verkar anse att det är okey att rida på knackiga hästar.

Och hur kan man tro att de skall bli mindre knackiga av det :confused:

Det där beror väl på vart man drar gränsen för "knackig". Vissa saker är ju egentligen jämförbart med t ex dålig exteriör, att hästen inte lider av det eller åtminstone vad vi vet känner smärta, men att det kan orsaka slitage om man inte anpassar träningen (eller rättar till det såklart). Eftersom det är såpass vanligt, och eftersom vi ryttare minst lika ofta har problem själva, så anser jag inte att man är "elak" eller djurplågare som inte gör något åt ett sådant fel. Oftast pga att man inte är medveten om det.
Är det något hästen kan tänkas ha ont av, så absolut - då bör man åtgärda det och inte harva på med ridningen.

Man kanske blir avtrubbad av det faktum att många många hästar (och människor) inte är 100% fräscha. Att man börjar nöja sig med ca 90% fräsch och inte reagera förrän det blir tydligt. Det är knappast djurplågeri heller förrän det är tydligt, många mår säkert bra av att få röra på sig lagom. Om musklerna hålls i trim kan de säkert kompensera till viss del för sånt som stör ( = det blir inte bättre, men hästen kan iaf kompensera).
Själv försöker man ju få bort ALLA små störningsfaktorer, men med andras hästar bör/vill/orkar man ju inte lägga sig i hursomhelst :p
 
Sv: Framåt/nedåt?

KL

Jag vill vidga vyn lite

Nu var det länge sedan jag läste om detta, men... Det skall i ryggmärgen finnas "smärtgrindar" alltså grindar som stänger av smärtsignalerna till hjärnan.

När vi läste om detta på unitetet så togs som exempel de religösa riter där faktiskt människor hänger upp sig i krokar instuckna i skinnet, och dessa männsikor känner inte smärta utan eufori pga av dessa smärtgrindar.

Så smärta kan kopplas bort. Det vet man ju själv att om man bara promenerar så kan man ju ha lite ont i foten, men om det är viktigt så springer man ju ändå - och haltar inte.

Likaså om man skor - då är man så fokuserad att man kan raspa sig på knogarna utan att känna det. Efter en stund undrar man - är det jag elelr hsäten som blöder.

Här måste man också komma ihåg att hästen är ett bytesdjur och maskerar smärta i det längsta.

Jag tror att en erfaren ryttare känner det - absolut, men den kan få hästen att fokusera på arbetet så att hästen kan koppla bort smärtan, och särskilt om det sitter i en inflammerad muskel så känns det ju mindre när hästen blir genomblodad.

Sådan här smärta upplever nog den duktiga ryttaren som stelhet
i början av passet

Men - hästen blir inte bättre av detta arbete - så jag håller inte med totola där.

Ja det säger jag inte emot.
 
Sv: Framåt/nedåt?

Ja givetvis är det lättare för en skicklig ryttare att "tvinga" hästen gå rätt än för en ryttare som knappt evt hur "rätt" ska kännas. Därav inte sagt att skickliga ryttare gör det på ett "dåligt" eller speciellt tvingande sätt eller överhuvudtaget. Då är vi nere på individnivå.

Alla brister hos hästen syns bättre med halvkass ryttare jämfört med skicklig ryttare. Se bara på travare, många ser kanonfina ut under väldigt skickliga ryttare (fast inte nödvändigtvis ryttare på elitnivå) medans de kan se ut som riktiga ök om en svensson sitter upp som inte kan hjälpa hästen med dess brister. Det är detta jag menar med att en medelmåtta blottar hästens brister på ett annat sätt.

Hästarna SKA inte gå helt naturligt under ryttare. Eftersom de då blir framtunga. Ryttaren måste be hästen om hur den ska gå och lotsa hästen rätt. En medioker ryttare lyckas inte alltid med det och särskilt inte om hästen har svårt för sig.


Om du ska titta på en häst under ryttare så kan du ju prata med den skickliga som kan berätta hur hästen känns och vad som kärvar. Det kan inte den sämre ryttaren, som kanske t o m själv genom en obalanserad sits eller knipande tex orsakar de problem du ev ser.

Vad har du då vunnit? Fattar inte ditt resonemang....:cool:
 
Sv: Framåt/nedåt?

Om du ska titta på en häst under ryttare så kan du ju prata med den skickliga som kan berätta hur hästen känns och vad som kärvar. Det kan inte den sämre ryttaren, som kanske t o m själv genom en obalanserad sits eller knipande tex orsakar de problem du ev ser.

Vad har du då vunnit? Fattar inte ditt resonemang....:cool:

Eftersom jag själv klassar mig som "medelmåtta" jämfört med erfarna inom ämnet att se rörelsestörningar/låsningar och dylikt och mest kan ana att det finns något (men inte vad) så skulle jag inte få ut något av att sätta upp en medelmåtta på hästen för att titta hur hästen går. Möjligen för att man iaf SER det, får ytterligare en aspekt mot om man alltid sitter på ryggen och riskerar att bli hemmablind.
Men om jag däremot skulle ta ut ett proffs (vet. ET, o dylikt beroende på vad man vill leta efter) som ska titta hur hästen rör sig så känns det som att h*n bör se bättre hur hästen rör sig antingen utan ryttare eller med mig som medelmåtta på ryggen snarare än om man skulle sätta upp en proffsberidare som rider hästen mycket bättre :p återigen -varför man nu skulle göra det när man tycker att det mesta borde märkas av erfarna inom området utan ryttare på ryggen.

Visst kan det vara som du/ett par av er säger, att det finns vet/et och andra inom området som VILL se hästen under en skicklig ryttare. Det kan jag inte argumentera för eller emot eftersom jag själv aldrig hört någon säga det men givetvis skulle lyssna på proffsen inom området.
Det jag kan argumentera för eller emot är hur jag själv skulle tänka i en sån situation - ta ut rätt person för rätt ändamål.
 
Sv: Framåt/nedåt?

Jag tror att det är just för att det inte ger något att se den vanliga ryttaren, som de börjat med "testryttare" på sjukhusen.

Jag har för mig att de tagit hjälp av riktiga proffs om man skall kalla Erik Berggren porffs (vad vet jag) när vet. har haft problem att diagnosticera.

Eric Berggren blir väl proffs på just det här i alla fall då han får rida så många problemhästar
 
Sv: Framåt/nedåt?

KL

Det klart att en duktig ryttare snabbt rider fram ev felaktigheter hos hästen om det är syftet. En testryttare som rider hos en veterinär vet ju att något är fel på hästen, det är ju därför den är där till att börja med.

Lika klart tycker jag att det är att en duktig ryttare får hästen att jobba trots kroppsliga motstånd. Om hästen lämnas till utbildare är ju syftet att ta hästen längre än ägaren kunnat, inklusive rida till dålig ridning, och det tror jag visst i en del fall innebär ett visst motstånd från hästens sida, pga dålig ork, korta muskler etc. Blir hästen sämre så kontaktar man ägaren, blir hästen bättre har man bara gjort sitt jobb. Som jag förstår Totola pratar hon om ett initialt skede, innan man så att säga "har facit".

I salustall är det säkert också så att man lättare visar småknackiga hästar bra med en duktig ryttare. Även där är syftet att man på kort tid ska få hästarna så välridna som möjligt, ev saker som kan utvecklas till hältor är inte intressanta att undersöka - vem vet om de någonsin blir något fel på hästen? Kommer den till en "hobbyryttare" som inte ställer så höga krav på hästen kan den klara sig tills den dör av ålder men kommer den till en tävlingsmänniska går den sönder pga högre påfrestningar.

Som jag förstår Totola menar hon inte att duktiga ryttare skulle ta sämre hand om sina hästar utan mer att en duktig ryttare kan använda sin duktighet på olika sätt beroende på vilken uppgift den har. Jag kan tillägga att det säkert är till viss del omedvetet - testryttaren hos veterinären är ju inställd på att hitta något fel, saluryttaren att få hästen att visa sig så bra som möjligt.
 
Sv: Framåt/nedåt?

KL

Nu var det länge sedan jag läste om detta, men... Det skall i ryggmärgen finnas "smärtgrindar" alltså grindar som stänger av smärtsignalerna till hjärnan.

När vi läste om detta på unitetet så togs som exempel de religösa riter där faktiskt människor hänger upp sig i krokar instuckna i skinnet, och dessa männsikor känner inte smärta utan eufori pga av dessa smärtgrindar.

Nja...det är väl snarare så att smärtan bedövas av endorfinerna som frisätts. Eller är jag helt ute och seglar? Är ju så när man tatueras tex att det gör ont i början men sen efter ett tag blir man avslappnad och lite "småhög".

I övrigt knapplån...

Jag har bara skumläst tråden och har väl inte så mycket att tillägga eg. Tyckte det var väldigt intressant bara att man kan diskutera och undra så mycket om en sådan "basic" sak.
Vart har känlan tagit vägen egentligen?
Hade folk haft kvar den så hade dom ganska fort kunnat konstatera:
*Är hästen frisk?
*Är hästen byggd för det arbete den ska utföra?
*Är hästen såpass grundriden/hanterad så den förstår vad du menar?
*Ser den dej som ledare och är lydig därefter?

Är allt ok på dom punkterna så ska det inte vara några problem att rida hästen lång och låg och i det tempo man vill och i den riktning man vill.
Fungerar det ändå inte brister det i någon av punkterna eller så är man för oerfaren för att märka att det gör det. Alt att man inte har känslan att rida hästen så att man gör det enkelt för den att göra rätt.

Förstår inte heller hur man kan noja sej sida upp och sida ner huruvida man ska avlasta ryggen eller sitta ner "som tränarna säger". Lyssna på din häst; den kommer säga dej hur du ska sitta.
 
Sv: Framåt/nedåt?

jag tror att det blir så utan en korrekt grundutbildning av ryttaren. Utan den har man nog inte verktyg att känna med
 
Sv: Framåt/nedåt?

Inte för att jag begriper vad smärta har med detta att göra, men vid såna extrema situationer utvecklar man adrenalin som gör att man kan härda ut.
 
Sv: Framåt/nedåt?

Förstår inte heller hur man kan noja sej sida upp och sida ner huruvida man ska avlasta ryggen eller sitta ner "som tränarna säger". Lyssna på din häst; den kommer säga dej hur du ska sitta.

Den största anledningen till att jag "nojar mig" är för att man inte hittat det bästa läget - uppenbarligen. Att sitta där hästen vill ha mig = framtungt ekipage, och då spricker ditt resonemang genast! ;) Sen kan man givetvis försöka hitta ett bättre läge som hästen ändå trivs med, eftersom jag inte hittat detta läge där det känns bra både för mig och hästen = nojig :angel:
Nu börjar iofs hästen acceptera bättre att jag sitter mer på rumpan för att den blivit starkare.

Tror inte på detta med att alltid rida på känsla. Det fungerar om man har välutvecklad känsla och vet hur det SKA kännas. För oss som inte kommit dit än vill man gärna veta om känslan stämmer överens med verkligheten innan man befäster den.
 
Sv: Framåt/nedåt?

Läste i en rätt ny islandsridningsbok om detta med skillnaden mellan ryttare, som "vuxit upp" på hästryggen, och sådana som typ gått i ridskola.
Författaren menade att det som balansryttarna (som är uppvuxna på hästen) gör kan aldrig de som rider "sportridning" (terx den tyska skolan) åstadkomma därför att de inte har rätta "känslan".
Så för mig känns det som att jag nog inte ska lita alltför mycket på känslan. Om inte annat så kan man ju känna sig ganska avslöjad om man får se sig själv på film...
Och då återstår ju att hitta ett system som funkar för mig, med min kropp och min typ av balans etc
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej! Jag har sedan ett tag tillbaka varit medryttare på ett äldre sto som trots sin ålder är väldigt pigg och glad i ridningen. Hon går...
Svar
6
· Visningar
1 109
Senast: tessan.g
·
Träning Min häst är egentligen allt jag drömt om - brukar säga (eller iaf tänka) att han är precis den hästen jag fantiserade om när jag var 10...
2
Svar
20
· Visningar
3 426
Senast: Roheryn
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
4 003
Senast: __sofia__
·
Kropp & Själ Skulle behöva lite tips… Runt år 2000-2001 kanske så blev jag sparkad i ländryggen i en fotbollsmatch, oprovocerat. Jag ramlade framåt...
2
Svar
22
· Visningar
2 370
Senast: illusion
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp