När barnet inte kan bo hemma?

[Badger]

Jag hade varit överlycklig om han satt på rummet och åt macka om jag var borta en stund. Då hade jag vetat var jag hade honom.

När han kommer innanför dörren skall han släppa ut sitt husdjur (sätta i rasthage). Vi har heller inga krav på honom där på ett par timmar utan det är han själv som drar igång tyvärr. Det skall dock bli intressant att se hur hans egen planering med familjebehandlaren kommer att se ut.

Ok. För jag hade förstått det som att när han kom hem skulle han släppa ut husdjuret, äta limpmackor om det var långt till middagen men inte om det var kort till middagen, göra läxorna, duscha och inte ha tillgång till datorn eftersom han då inte släpper den innan middagen. Det lät som massor.

Sedan det där med mackorna fortfarande, äter han alltid 2 kg socker och småsyskonens godis om han fick äta limpmackor och äter han middagen om han inte fick äta dem. Det går inte att ha bröd med mindre socker i tillgängligt (iofs kanske han bara gillar skogaholmslimpa) och stekta ägg, så det inte gör något om han inte äter middag?

Sedan om att släppa datorn, om man är inne i ett strategispel mot en motspelare måste man spela spelet till slut eller vara oartig och efter ett tag brukar inte motspelarna gilla om man är oartig och släpper dem ofta.

 

[Emine]

Ok. För jag hade förstått det som att när han kom hem skulle han släppa ut husdjuret, äta limpmackor om det var långt till middagen men inte om det var kort till middagen, göra läxorna, duscha och inte ha tillgång till datorn eftersom han då inte släpper den innan middagen. Det lät som massor.

Sedan det där med mackorna fortfarande, äter han alltid 2 kg socker och småsyskonens godis om han fick äta limpmackor och äter han middagen om han inte fick äta dem. Det går inte att ha bröd med mindre socker i tillgängligt (iofs kanske han bara gillar skogaholmslimpa) och stekta ägg, så det inte gör något om han inte äter middag?

Sedan om att släppa datorn, om man är inne i ett strategispel mot en motspelare måste man spela spelet till slut eller vara oartig och efter ett tag brukar inte motspelarna gilla om man är oartig och släpper dem ofta.

Han släpper ut husdjuret, vill han äta mackor och det är en stund kvar till middag får han. I normal mängd. Dvs inte ”jag har inte ätit i skolan så jag tar halva limpan, halva osten och halva smörpaketet”. Det beror också på när han kommer hem, han bör vara hemma före 16,men rymmer ofta till biblioteket för att sitta vid datorn där. Då är han hemma 19 och allt blir väldigt stressigt.

Ja han äter socker ändå, nästan som ett tvång. Snokar genom hela huset efyee saker med socker. Kan vara strösocker, en flaska sirap eller vad som helst.

Middag äter vi vid 18-18:30 ungefär. Efter det är det dusch, läxor osv och om han hinner egentid med datorn. Men kommer han sent så blir det ju ingen datatid hemma, det hinns inte med. Han får också möjligheten att göra läxorna när han vill, han kan alltså göra dem på kvällen eller direkt efter skolan. Men grejen är att han helst inte gör dem alls utan gör annat på datorn alt fipplar mellan sidorna så det som kanske skulle ta en timme tar 5 timmar. Och då efterfrågar han ändå mer datatid. För han har pluggat enligt honom själv . Att strukturera upp dagen kvällen innan funkar inte heller, då han direkt bryter mot sina egna regler. Att återkoppla går inte heller, då blir han bara arg.

Jag kan ju tycka det vore enklare för honom om han höll sig till den ordningen han själv skriver ihop. Och har försökt förmedla detta på olika sätt. Tyvärr är han svår att hålla inom ramarna. Så det slutar med att strukturen ändras, ändras och ändras. Han har också ett enormt dåligt minne så även om man kom överens om något eller satt det på print så gills det inte sen.

 

[Tora]

Jag säger inte att jag äger tråden, bara att jag inte lägger största fokus på basic tips eller antaganden som i ditt fall. Eftersom jag upplever att du förutsätter att han inte är välkommen någonstans och mår dåligt av det osv osv. Det är inte ens sant, från min och sambons sida iaf. Och det hade förutsatt att vi sagt det till honom, vilket vi inte har.

Jag har heller inte sagt att jag är fullärd och kan allt, däremot kan och vet jag mycket. Och vet också vad som testats och vad andra betydligt mer kompetenta personer sagt.

Ja och som jag skrev förut det enda jag har att gå på är det du skriver. Och ja, tyvärr tycker jag att det är rätt tydligt att det finns kunskapsluckor om barn som faller utanför ramarna.

 

[Emine]

Ja och som jag skrev förut det enda jag har att gå på är det du skriver. Och ja, tyvärr tycker jag att det är rätt tydligt att det finns kunskapsluckor om barn som faller utanför ramarna.

Då får du tycka det... det är helt upp till dig. Även om du inte har rätt någonstans.

 

[Badger]

Han släpper ut husdjuret, vill han äta mackor och det är en stund kvar till middag får han. I normal mängd. Dvs inte ”jag har inte ätit i skolan så jag tar halva limpan, halva osten och halva smörpaketet”. Det beror också på när han kommer hem, han bör vara hemma före 16,men rymmer ofta till biblioteket för att sitta vid datorn där. Då är han hemma 19 och allt blir väldigt stressigt.

Ja han äter socker ändå, nästan som ett tvång. Snokar genom hela huset efyee saker med socker. Kan vara strösocker, en flaska sirap eller vad som helst.

Middag äter vi vid 18-18:30 ungefär. Efter det är det dusch, läxor osv och om han hinner egentid med datorn. Men kommer han sent så blir det ju ingen datatid hemma, det hinns inte med. Han får också möjligheten att göra läxorna när han vill, han kan alltså göra dem på kvällen eller direkt efter skolan. Men grejen är att han helst inte gör dem alls utan gör annat på datorn alt fipplar mellan sidorna så det som kanske skulle ta en timme tar 5 timmar. Och då efterfrågar han ändå mer datatid. För han har pluggat enligt honom själv . Att strukturera upp dagen kvällen innan funkar inte heller, då han direkt bryter mot sina egna regler. Att återkoppla går inte heller, då blir han bara arg.

Jag kan ju tycka det vore enklare för honom om han höll sig till den ordningen han själv skriver ihop. Och har försökt förmedla detta på olika sätt. Tyvärr är han svår att hålla inom ramarna. Så det slutar med att strukturen ändras, ändras och ändras. Han har också ett enormt dåligt minne så även om man kom överens om något eller satt det på print så gills det inte sen.

Ja ok, för mig låter det som mycket regler helt enkelt bara.

Tex måste vara hemma 16 för en 15 åring. Den fungerar ju inte eftersom han ändå inte är det ofta utan rymmer till biblioteket.

Duscha varje dag. Den verkar ju inte fungera eftersom du säger att han inte är så hygienisk. Vad sägs om en gång i veckan?

Det låter ju helt krasst som att han bara har fri datatid när han rymt till biblioteket eller när han gör läxorna så långsamt han kan. Men i övrigt egentligen inte. Det är säkert inte så, men det låter ju så på beskrivningen ovan.

Sedan just det här med mackorna, vanliga 15 åringar som har ätit skollunch och frukost äter en halv limpa så det är ju inte konstigt alls. Om han har ätit skollunch får han äta en halv limpa då?

Det är klart det är segt att göra läxorna, det är ju många som tycker det är segt men han försöker ju i alla fall. Han är i skolan ofta, han gör läxorna ofta och försöker ofta.
Han tar sig upp ur sängen och tar sig till skolan helt själv, kan steka ett ägg kvällen innan (sjukt imponerad).

Sockret och sirapen är ju hemskt självklart. Det kan bara inte vara för att han tycker det är gott som han äter det? Det måste ju vara ett oerhört sug som är nästan ostoppbart?

 

[monster1]

Ja ok, för mig låter det som mycket regler helt enkelt bara.

Tex måste vara hemma 16 för en 15 åring. Den fungerar ju inte eftersom han ändå inte är det ofta utan rymmer till biblioteket.

Duscha varje dag. Den verkar ju inte fungera eftersom du säger att han inte är så hygienisk. Vad sägs om en gång i veckan?

Det låter ju helt krasst som att han bara har fri datatid när han rymt till biblioteket eller när han gör läxorna så långsamt han kan. Men i övrigt egentligen inte. Det är säkert inte så, men det låter ju så på beskrivningen ovan.

Sedan just det här med mackorna, vanliga 15 åringar som har ätit skollunch och frukost äter en halv limpa så det är ju inte konstigt alls. Om han har ätit skollunch får han äta en halv limpa då?

Det är klart det är segt att göra läxorna, det är ju många som tycker det är segt men han försöker ju i alla fall. Han är i skolan ofta, han gör läxorna ofta och försöker ofta.
Han tar sig upp ur sängen och tar sig till skolan helt själv, kan steka ett ägg kvällen innan (sjukt imponerad).

Sockret och sirapen är ju hemskt självklart. Det kan bara inte vara för att han tycker det är gott som han äter det? Det måste ju vara ett oerhört sug som är nästan ostoppbart?

Det är inte ovanligt att personer inom npf spektrat har den typen av beteende. Min sambo går upp på nätterna och äter stora mängder man och bonusbarnet har vi fått sätta en regel för hur mycket mjölk hen får dricka tex.

 

[Tora]

Då får du tycka det... det är helt upp till dig. Även om du inte har rätt någonstans.

Bara det du skrev om socker och att du inte behövt säga det till dina andra barn.
Eller som du skrev här:
”Jag kan ju tycka det vore enklare för honom om han höll sig till den ordningen han själv skriver ihop. Och har försökt förmedla detta på olika sätt. Tyvärr är han svår att hålla inom ramarna. Så det slutar med att strukturen ändras, ändras och ändras. Han har också ett enormt dåligt minne så även om man kom överens om något eller satt det på print så gills det inte sen.”
Det är bara två exempel som verkar tyda på att förståelsen för hur barn med funktionsvarianter fungerar kan ökas ytterligare.
Men som sagt jag förstår din frustration. Det är svårt. Jag misslyckas ofta men varje gång så lär jag mig något lite mer. Tänker om och tänker annorlunda. Men svårt är det.

 

[Emine]

Ja ok, för mig låter det som mycket regler helt enkelt bara.

Tex måste vara hemma 16 för en 15 åring. Den fungerar ju inte eftersom han ändå inte är det ofta utan rymmer till biblioteket.

Duscha varje dag. Den verkar ju inte fungera eftersom du säger att han inte är så hygienisk. Vad sägs om en gång i veckan?

Det låter ju helt krasst som att han bara har fri datatid när han rymt till biblioteket eller när han gör läxorna så långsamt han kan. Men i övrigt egentligen inte. Det är säkert inte så, men det låter ju så på beskrivningen ovan.

Sedan just det här med mackorna, vanliga 15 åringar som har ätit skollunch och frukost äter en halv limpa så det är ju inte konstigt alls. Om han har ätit skollunch får han äta en halv limpa då?

Det är klart det är segt att göra läxorna, det är ju många som tycker det är segt men han försöker ju i alla fall. Han är i skolan ofta, han gör läxorna ofta och försöker ofta.
Han tar sig upp ur sängen och tar sig till skolan helt själv, kan steka ett ägg kvällen innan (sjukt imponerad).

Sockret och sirapen är ju hemskt självklart. Det kan bara inte vara för att han tycker det är gott som han äter det? Det måste ju vara ett oerhört sug som är nästan ostoppbart?

Han måste inte vara hemma 16 varje dag. Men det är bra om han talar om vart han går så vi vet. Vi bor mellan skolan och biblioteket så det är bara att sticka in huvudet. Så är det inga problem.

Han duschar inte varje dag, 2 gånger i veckan duschar han. Vilket ofta är ett stort projekt

Han har fri datatid när han gjort läxorna, bara att dit kommer han nästan aldrig.

Om han ätit skollunch vill han inte ha en halv limpa utan mer normal mängd.

Nja, han sitter med läsidan uppe på datorn. Men kollar man honom inte blir det spel istället. Nja, upp ur sängen behöver han stöd med. Ibland går det ibland inte. Gör han det för egen maskin så går han bara till skolan, men ingen frukost eller dyl.

Jag vet inte vad som kickar igång honom med sockret. Han har alltid tagit söta saker. När han var mindre sa han ”jag blir såååå sugen”. Idag är svaret mer ”jaha och” och frågar man varför svarar han ”jag vet inte”. Är det syskonen som blir ledsna mest flinas det åt dem

 

[Emine]

Bara det du skrev om socker och att du inte behövt säga det till dina andra barn.
Eller som du skrev här:
”Jag kan ju tycka det vore enklare för honom om han höll sig till den ordningen han själv skriver ihop. Och har försökt förmedla detta på olika sätt. Tyvärr är han svår att hålla inom ramarna. Så det slutar med att strukturen ändras, ändras och ändras. Han har också ett enormt dåligt minne så även om man kom överens om något eller satt det på print så gills det inte sen.”
Det är bara två exempel som verkar tyda på att förståelsen för hur barn med funktionsvarianter fungerar kan ökas ytterligare.
Men som sagt jag förstår din frustration. Det är svårt. Jag misslyckas ofta men varje gång så lär jag mig något lite mer. Tänker om och tänker annorlunda. Men svårt är det.

Ja jag förstår att din syn är att han får äta ihjäl sig på socker och sitta vid datorn tills han växer fast på stolen. Jättepedagogiskt till Max.

Det är ju precis som jag skriver som är just svårigheterna för honom, hans dåliga minne, att det inte går att göra en struktur med honom vare sig vi eller han gör den.
Det är enormt basic att personer med Autiwm behöver struktur som kan se ut på olika sätt. Allt från bildshema, planeringstavlor och div appar, timstockar för att förbereda aktivitetsbyte osv. Så ja, han förstör väldigt mycket för sig själv och resten av familjen genom att det inte fungerar med någon planering för honom.

I övrigt så var det med socker till de andra barnen ett exempel du väljer att misstolka helt. I det påminner du lite om sonens beteende, du ser ETT ord och målar sedan fan på väggen. Istället för att se helheten och det som står. Istället för det som inte står, tex att han inte är välkommen någonstans och hur synd det är om honom att känna så. Trots att han inte ens är medveten om planer för ev boende/skola.

 

[Badger]

Det är inte ovanligt att personer inom npf spektrat har den typen av beteende. Min sambo går upp på nätterna och äter stora mängder man och bonusbarnet har vi fått sätta en regel för hur mycket mjölk hen får dricka tex.

Ok, jo jag är inte jätteförvånad över fenomenet i sig utan kanske mer över valet av livsmedel. Liksom jag inte var speciellt förvånad över bristen på hunger till frukost och lunch. Det är mackorna som försvinner här framåt kvällen precis som hos er. (och ja npf, men jag trodde det var pga mediciner som släpper framåt kvällen)

Frågan jag försökte väcka var tanken om det skulle gå att lägga stora högar med bananer eller limpa lättillgängligt och styra över till någonting som inte är 2 kg socker. Fast utan att säga någonting.

 

[Tora]

Ja jag förstår att din syn är att han får äta ihjäl sig på socker och sitta vid datorn tills han växer fast på stolen. Jättepedagogiskt till Max.

Det är ju precis som jag skriver som är just svårigheterna för honom, hans dåliga minne, att det inte går att göra en struktur med honom vare sig vi eller han gör den.
Det är enormt basic att personer med Autiwm behöver struktur som kan se ut på olika sätt. Allt från bildshema, planeringstavlor och div appar, timstockar för att förbereda aktivitetsbyte osv. Så ja, han förstör väldigt mycket för sig själv och resten av familjen genom att det inte fungerar med någon planering för honom.

I övrigt så var det med socker till de andra barnen ett exempel du väljer att misstolka helt. I det påminner du lite om sonens beteende, du ser ETT ord och målar sedan fan på väggen. Istället för att se helheten och det som står. Istället för det som inte står, tex att han inte är välkommen någonstans och hur synd det är om honom att känna så. Trots att han inte ens är medveten om planer för ev boende/skola.

Var har jag skrivit att han ska äta ihjäl sig på socker
Jag kan bara läsa det du skriver, inte det du inte skriver.
Mycket intressant att du tycker att jag påminner dig om sonen sätt att vara.

 

[monster1]

Ok, jo jag är inte jätteförvånad över fenomenet utan kanske mer över valet av livsmedel. Det är mackorna som försvinner här framåt kvällen precis som hos er. (och ja npf, men jag trodde det var pga mediciner som släpper framåt kvällen)

Frågan jag försökte väcka var tanken om det skulle gå att lägga stora högar med bananer eller limpa lättillgängligt och styra över till någonting som inte är 2 kg socker.

Jo, jag tänker att det är en kombo av hunger och brist på impulskontroll. Sambon kan liksom inte äta något med måtta. Har han tex 1 kg salta jordnötter äter han 1 kg salta jordnötter. Det är såklart värre just när medicinen går ur. Samtidigt är han alltid helt hejdlös, det är liksom alltid allt eller inget.

 

[Emine]

Var har jag skrivit att han ska äta ihjäl sig på socker
Jag kan bara läsa det du skriver, inte det du inte skriver.
Mycket intressant att du tycker att jag påminner dig om sonen sätt att vara.

Var har jag skrivit att han är ovälkommen och mår dåligt för det? Tex

Ja, du sitter hela tiden och berättar hur okunnig jag är, hur fel vi gör och hur synd det är om sonen och hur bra du tänker utifrån dina egna barn.

Men du har heller inga förslag mer än att hålla på så. Ja jag kan absolut se likheterna.

 

[Badger]

Han måste inte vara hemma 16 varje dag. Men det är bra om han talar om vart han går så vi vet. Vi bor mellan skolan och biblioteket så det är bara att sticka in huvudet. Så är det inga problem.

Han duschar inte varje dag, 2 gånger i veckan duschar han. Vilket ofta är ett stort projekt

Han har fri datatid när han gjort läxorna, bara att dit kommer han nästan aldrig.

Om han ätit skollunch vill han inte ha en halv limpa utan mer normal mängd.

Nja, han sitter med läsidan uppe på datorn. Men kollar man honom inte blir det spel istället. Nja, upp ur sängen behöver han stöd med. Ibland går det ibland inte. Gör han det för egen maskin så går han bara till skolan, men ingen frukost eller dyl.

Jag vet inte vad som kickar igång honom med sockret. Han har alltid tagit söta saker. När han var mindre sa han ”jag blir såååå sugen”. Idag är svaret mer ”jaha och” och frågar man varför svarar han ”jag vet inte”. Är det syskonen som blir ledsna mest flinas det åt dem

Autismen kanske vill ha struktur men ADDn klarar det inte?

Det verkar ju väldigt kämpigt för honom att försöka hålla sig till strukturen och datatiden.

Två gånger i veckan låter ju jättebra för dusch, det lät som varje dag.

Men han är autistisk och hans stora älskade hobby, det han fokuserar allting på är dator. Men han lyckas väldigt sällan tjäna ihop till sin datatid eftersom han har ADD som ger att han har oerhört svårt för struktur. Så belöningen kommer väldigt sällan, typ aldrig.

I essens är ju all hans tid för hans favorithobby tid han smugit sig till olagligt (på lektionen, på lunchen istället för att äta och på biblioteket om han rymt, eller snuttar då han borde gjort läxan).

Sedan är det väl så att många andra 15 åringar behöver inte berätta var de är från klockan 16 om de inte brukar vara i dåligt sällskap.

Sedan det är inte som om barn utan npf alltid gör läxan snabbt och effektivt oavsett ålder.

 

[Badger]

Jo, jag tänker att det är en kombo av hunger och brist på impulskontroll. Sambon kan liksom inte äta något med måtta. Har han tex 1 kg salta jordnötter äter han 1 kg salta jordnötter. Det är såklart värre just när medicinen går ur. Samtidigt är han alltid helt hejdlös, det är liksom alltid allt eller inget.

Känner igen essensen.

 

[Emine]

Autismen kanske vill ha struktur men ADDn klarar det inte?

Det verkar ju väldigt kämpigt för honom att försöka hålla sig till strukturen och datatiden.

Två gånger i veckan låter ju jättebra för dusch, det lät som varje dag.

Men han är autistisk och hans stora älskade hobby, det han fokuserar allting på är dator. Men han lyckas väldigt sällan tjäna ihop till sin datatid eftersom han har ADD som ger att han har oerhört svårt för struktur. Så belöningen kommer väldigt sällan, typ aldrig.

I essens är ju all hans tid för hans favorithobby tid han smugit sig till olagligt (på lektionen, på lunchen istället för att äta och på biblioteket om han rymt, eller snuttar då han borde gjort läxan).

Sedan är det väl så att många andra 15 åringar behöver inte berätta var de är från klockan 16 om de inte brukar vara i dåligt sällskap.

Sedan det är inte som om barn utan npf alltid gör läxan snabbt och effektivt oavsett ålder.

Ja hans diagnoser krockar ju ganska mycket med varandra. Han efterfrågar ofta struktur, att han vill veta vad som skall hända osv för att han skall få mer datatid... men det fungerar ändå inte. Ofta har han tänkt ut en ”annan plan”.

Nej datatiden tar han sig ju själv, men den tiden räknas inte som ”riktig datatid” enligt honom.

Nej, jag vet att många u hans ålder har det så. Men hans fall är lite speciellt som sagt. Dessutom gör han sig själv en björntjänst då tiden på biblioteket ju inte heller är ”riktig datatid”. Dessutom blir allt väldigt stressigt vilket blir jobbigt för honom.

Nej, så är det ju. Men i hans fall blir det liksom varken hackat eller malet. Läxorna blir inte ordentligt gjorda och hans speltid upphackad...

 

[Raderad medlem 120709]

Var har jag skrivit att han är ovälkommen och mår dåligt för det? Tex

Ja, du sitter hela tiden och berättar hur okunnig jag är, hur fel vi gör och hur synd det är om sonen och hur bra du tänker utifrån dina egna barn.

Men du har heller inga förslag mer än att hålla på så. Ja jag kan absolut se likheterna.

Jag skulle egentligen inte skriva mer i tråden, men...
Det är ganska uppenbart på hur du skriver att ni är skittrötta på honom och vill ha ut honom. Och även om man som autist har svårt för det sociala så är man väldigt ofta känslig för vibbarna i en grupp, så han kan mycket väl märka av det. Det kan t o m vara en anledning till att han är så konfliktsökande - när omgivningen förväntar sig att man ska vara självaste djävulen så blir det ofta en självuppfyllande profetia.

Istället för att ta illa vid dig av att inte alla stryker dig medhårs, för det är så du framstår just nu, så föreslår jag att du läser om tråden några gånger till med mer öppet sinne. Du har fått många bra svar, men jag har svårt att förstå vad du ville med tråden från början eftersom precis inget av dem verkar duga, utan du kör fast i att alla bara är dumma och kritiserar.

Kompetens hit och kompetens dit förresten, jag vet inte vem som kan anses ha mer kompetens än just vuxna med samma typ av problematik. Men det är väl som vanligt, har man inte några fina diplom så räknas inte den kunskap man har. Själv har jag tappat räkningen på antal specialpedagoger och andra utbildade jag träffat på som faktiskt är direkt olämpliga för att jobba med människor som har NPF...

 

[Badger]

Ja hans diagnoser krockar ju ganska mycket med varandra. Han efterfrågar ofta struktur, att han vill veta vad som skall hända osv för att han skall få mer datatid... men det fungerar ändå inte. Ofta har han tänkt ut en ”annan plan”.

Nej datatiden tar han sig ju själv, men den tiden räknas inte som ”riktig datatid” enligt honom.

Nej, jag vet att många u hans ålder har det så. Men hans fall är lite speciellt som sagt. Dessutom gör han sig själv en björntjänst då tiden på biblioteket ju inte heller är ”riktig datatid”. Dessutom blir allt väldigt stressigt vilket blir jobbigt för honom.

Nej, så är det ju. Men i hans fall blir det liksom varken hackat eller malet. Läxorna blir inte ordentligt gjorda och hans speltid upphackad...

Exakt

Och det är ju klart det inte är riktig datatid, det är det ju inte. Det är stulen, dåligt samvete datatid som väcker oro och irritation och ledsenhet. Istället för härliga timmar av egen uppslukande avslappnande datatid i lugn och ro.

Det är ju ändå någon som är autistisk som gör sin hobby på biblioteket (där det är folk) på skolans lunch i någon korridor (där det är folk), medan han borde göra läxan (och någon tittar in hela tiden (dvs där är folk).

Jag vet hur det känns när man borde gjort läxan men läser, varje gång hoppar hjärtat till och man måste gömma boken som en iller och så har man höjd puls och det var inte alls njutbar lästid.

Så det här om veta vad som ska hända, det är ju för att någon vill att han ska göra någonting och han vill vara förvarnad. Då är det klart att han vill veta innan. Men om absolut ingenting alls skulle hända utom att han kunde hitta på vad han ville så skulle det ju inte vara samma krav på förvarning antar jag.

Slutresultatet är ju att han aldrig får ro. Sedan att det är hans egen ADDs fel att det blir så är kanske inte hm hans fel

Så frågan är om det går att få in mer belöning i systemet, dvs timmar av egen datatid hemma. (utan att han måste göra något han inte klarar. Tex komma hem, vräka i sig en halv limpa utan kommentar, försvinna in på rummet och inte höra av någon förrän det är läggdags. Några dagar i veckan.)

 

[Tora]

Var har jag skrivit att han är ovälkommen och mår dåligt för det? Tex

Ja, du sitter hela tiden och berättar hur okunnig jag är, hur fel vi gör och hur synd det är om sonen och hur bra du tänker utifrån dina egna barn.

Men du har heller inga förslag mer än att hålla på så. Ja jag kan absolut se likheterna.

Enligt dig vill han bo hos sin pappa men får inte det. Du vill inte heller att han bor hemma hos dig. Tror du verkligen att han inte kan känna av det?
Nu tror jag att du låser dig lite i ditt egna tänkande. Jag ska försöka förklara tydligare. Jag skriver inte att du är okunnig jag skriver att det verkar finnas luckor hos dig i hur barn med funktionsvariationer fungerar. Jag skriver också att jag ofta får tänka om alltså gör jag ofta fel. Att jag varje dag lär mig något nytt av mina barn. Mina barn lär sig av att göra rätt, jag lär mig av att göra fel. Så ju fler gånger de gör fel ju mindre lär de sig och ju sämre fungerar det. Är det något jag kan så är det möjligtvis att göra fel.
Genom åren har vi fått både bättre och sämre hjälp. Ibland har den till och med varit katastrofal. Så tänk om det finns annan kunskap att hämta än det du hittills har lärt dig? Det ni gör nu funkar ju tydligen inte men tänk om problemet till att det inte funkar är för att ni har fått fel hjälp? Kanske finns det annan kunskap att hämta?
Det är lite som när ens djur är sjukt och veterinären inte hittar felet. Då vänder man sig till en annan veterinär.
Jag känner själv att min förklaring inte är den bästa. Får fundera lite på hur jag ska förklara tydligare.

 

[Emine]

Jag skulle egentligen inte skriva mer i tråden, men...
Det är ganska uppenbart på hur du skriver att ni är skittrötta på honom och vill ha ut honom. Och även om man som autist har svårt för det sociala så är man väldigt ofta känslig för vibbarna i en grupp, så han kan mycket väl märka av det. Det kan t o m vara en anledning till att han är så konfliktsökande - när omgivningen förväntar sig att man ska vara självaste djävulen så blir det ofta en självuppfyllande profetia.

Istället för att ta illa vid dig av att inte alla stryker dig medhårs, för det är så du framstår just nu, så föreslår jag att du läser om tråden några gånger till med mer öppet sinne. Du har fått många bra svar, men jag har svårt att förstå vad du ville med tråden från början eftersom precis inget av dem verkar duga, utan du kör fast i att alla bara är dumma och kritiserar.

Kompetens hit och kompetens dit förresten, jag vet inte vem som kan anses ha mer kompetens än just vuxna med samma typ av problematik. Men det är väl som vanligt, har man inte några fina diplom så räknas inte den kunskap man har. Själv har jag tappat räkningen på antal specialpedagoger och andra utbildade jag träffat på som faktiskt är direkt olämpliga för att jobba med människor som har NPF...

Det är inga dåliga vibbar hemma förän han själv ”stökar” då är det jobbigt för alla.

Personligen är jag väldigt övertygad om att det inte alltid är den personen som har en viss diagnos som är experten på alla andra med samma diagnos eftersom man då utgår från sig själv. Och yrkesmässigt har jag sett det på nära håll inom psykiatrin när man pratat utifrån sig själv/sin egen diagnos till patienten. Det anser jag vara farligt, framför allt för en själv i yrket.