När allt vänds upp och ner...

[Inte_Ung]

Han är enda barnet och har nog inte helt frigjort sig tyvärr.

Då så kan det bli oerhört mycket drama kring en flickvän.
Föräldrarna kan få helt spel av tanken på att bli övergivna och pressa på något oerhört.
Hur det hela landar efteråt går inte att förutse.

 

[Nyponblomman]

Han skickade just ett sms att han inte kommer i kväll för att prata. Jag är egentligen inte förvånad men det gör lite ont ändå.

 

[tanten]

Han skickade just ett sms att han inte kommer i kväll för att prata. Jag är egentligen inte förvånad men det gör lite ont ändå.

Kanske kan det finnas en poäng i att ni inte pratar innan ni faktiskt har ett proffs med i samtalet? Allt är ju så infekterat.

 

[Korven]

Kanske kan det finnas en poäng i att ni inte pratar innan ni faktiskt har ett proffs med i samtalet? Allt är ju så infekterat.

Det var ju det jag skulle skriva , håller alltså med att det är bra att ha en neutral part med i samtalet. OM han nu behagar dyka upp

 

[Nyponblomman]

Ja jag tänkte tanken förut och ni har nog rätt.

 

[Hyacinth]

Ja jag tänkte tanken förut och ni har nog rätt.

Spontant skulle jag tänka mig för både en och två gånger innan jag skaffade barn med en sån man.

Att träffas med tredje part på plats låter som en bra idé.

 

[Korven]

Spontant skulle jag tänka mig för både en och två gånger innan jag skaffade barn med en sån man.

Att träffas med tredje part på plats låter som en bra idé.

Läser man krambanans tråd parallellt så får man förskräckliga vibbar

 

[Fan of Bill]

Frikort och frikort.

Varje människa gör nog det bästa den kan - utifrån given situation.
Med det bagage, de erfarenheter och kunskaper han hittills fått så blir det itne bättre än såhär. Fast människor utvecklas. Bara för att han är en potentiellt idiotisk pappa så är det inte sagt att han kommer att vara sådan när barnet när skolåldern. Man skla aldrig tappa hoppet om folk.

Däremot verkar han inte vara något att hänga i julgranen just nu och definitivt inget partnermaterial i det här skicket.

Men kanske han kan bli en bra pappa när allt lugnat sig och han med.

Visst, men vad händer när han är pappa och står med barnet på armen och gapar och gormar för att en ny situation uppstått som han inte klarar att hantera? Vad händer i det lilla barnet då?

Jag har föga hopp till att människor ändrar sig.

 

[tanten]

Visst, men vad händer när han är pappa och står med barnet på armen och gapar och gormar för att en ny situation uppstått som han inte klarar att hantera? Vad händer i det lilla barnet då?

Jag har föga hopp till att människor ändrar sig.

Med det resonemanget skulle ingen våga skaffa barn alls! Det är sällan man ser alla sidor av en människa. Även den sm mot sin partner är en ljuv ängel kan vara en skitstövel i andra situationer. Vem säger att det är just "ängelpappan" som visar sig när barnet är halvgammalt?

Barn skaffar man för att man tror på framtiden och för att man bara MÅSTE tro på att människor vill och gör väl. Annars kan man lika gärna hänga sig i en tall direkt.

 

[Nyponblomman]

Jag känner mig plötligt lite gammal men jag vill inte ha honom så omogen som han är just nu. Jag vill ha en man jag kommunicera med och som inte medvetet sårar mig för att höja sitt eget ego.
Jag vill ha nån som jag kan samtala med om det är ett problem och lösa det så. Jag vill inte ha den här dramatiken som är. Jag tror inte han är redo för barn, som några redan påpekat så vill jag inte heller utsätta ett barn för det han utsätter mig för. Jag orkar inte diskutera just i kväll barnets vara eller icke vara. Jag behöver känna själv först och främst vara jag står i det hela. Jag är några år äldre än han och det märks så tydligt just nu. Jag har så mycket mer erfarenhet av livet än han och jag vet en hel del hur man hanterar saker och ting. Om jag inte kan ber jag om hjälp. Han gör aldrig det, han får panik i stället och blir utåtagerande och på sikt löser det ingenting alls. Han kan säkert förändras, det är ju bara det att han inte vill.
Jag hittade lite av mig själv i kväll, det är en ganska skön känsla. Med det menar jag att jag tror att chocken över allt börjar släppa lite. Jag är fortfarande ganska ledsen men inser att jag har en del beslut att fatta inom sinom tid. Dom är också mina beslut och inte hans för han är inte redo för att ta några beslut så som han är i dag.
Jag älskade hur han kunde plocka fram en barnsligare sida i mig som jag så väl gömt undan men i grund och botten så är jag mognare och mer vuxen än vad han ens är i närheten av och jag skulle aldrig behandla någon så som han behandlar mig. Jag är värd bättre än att bli behandlad så här oavsett hur dåligt han mår. (Jag kommer nog behöva påminna mig själv om det i morgon igen. )
Jag inser att jag slagit knut och vridit ut och in på mig själv för att få tillbaka det vi hade i början men att det bara har resulterat i en massa osäkerhet och att jag tappade mig själv. Jag behöver hitta mig själv igen nu.

Tack alla ni fina som skriver här, det hjälper massor mitt i allt kaos

@Mia_R "Nog är du väl värd att träffa en man som både älskar dig, kan uppföra sig som folk och som gärna blir pappa till ert barn?"
Jag önskar att jag kunde tro på det just nu men jag lyckas alltid falla för fel killar och så även denna gång. Jag har inte så lätt att släppa in folk på livet så att ens våga mig in i nåt med någon är stort för att vara mig. Men jag hoppas så klart att du har rätt för det är ju det jag innerst inne vill ha.

 

[Nyponblomman]

Jag hoppas bara att jag känner mig lika stark i morgon på mötet och inte faller igen...

 

[tolksele]

Jag hoppas bara att jag känner mig lika stark i morgon på mötet och inte faller igen...

Gå in och läs här då, om det känns tungt. Så får du en påminnelse
Och det är mycket som händer just nu, inte konstigt att det går upp och ner..

 

[Javan]

Med det resonemanget skulle ingen våga skaffa barn alls! Det är sällan man ser alla sidor av en människa. Även den sm mot sin partner är en ljuv ängel kan vara en skitstövel i andra situationer. Vem säger att det är just "ängelpappan" som visar sig när barnet är halvgammalt?

Barn skaffar man för att man tror på framtiden och för att man bara MÅSTE tro på att människor vill och gör väl. Annars kan man lika gärna hänga sig i en tall direkt.

Fast NEJ att "skaffa" barn med en som redan innan visar upp helt otillräckliga och förskräckliga föräldraegenskaper är inte samma sak som att få barn med en som innan inte gjort det.

Barn är inga försökskaniner och förtjänar bättre än att testas för pappa eller mamma kan bli bättre om två år.

Allt kan ändras men jag har allt betydligt högre krav än att någon kan bli en bra förälder om den bara ändrar det och det och det...

Vill jag ha barn ska den blivande pappan redan vara där allt annat är för mig oacceptabelt om jag PLANERAR barn.

Om jag sen blev gravid oplanerat fick jag fundera om det räcker för mig och blivande bebis. Det värsta för mig är inte att bli ensam förälder utan om jag måste lämna mina älskade barn till en pappa som inte håller måttet.

 

[Raderad medlem 6459]

Jag är värd bättre än att bli behandlad så här oavsett hur dåligt han mår.

HELT rätt! Du verkar genomklok tycker jag. Om du börjar tveka - gå tillbaka och läs hela ditt fenomenala inlägg där du tänker precis som du ska.

 

[Mia_R]

Jag känner mig plötligt lite gammal men jag vill inte ha honom så omogen som han är just nu. Jag vill ha en man jag kommunicera med och som inte medvetet sårar mig för att höja sitt eget ego.
Jag vill ha nån som jag kan samtala med om det är ett problem och lösa det så. Jag vill inte ha den här dramatiken som är. Jag tror inte han är redo för barn, som några redan påpekat så vill jag inte heller utsätta ett barn för det han utsätter mig för. Jag orkar inte diskutera just i kväll barnets vara eller icke vara. Jag behöver känna själv först och främst vara jag står i det hela. Jag är några år äldre än han och det märks så tydligt just nu. Jag har så mycket mer erfarenhet av livet än han och jag vet en hel del hur man hanterar saker och ting. Om jag inte kan ber jag om hjälp. Han gör aldrig det, han får panik i stället och blir utåtagerande och på sikt löser det ingenting alls. Han kan säkert förändras, det är ju bara det att han inte vill.
Jag hittade lite av mig själv i kväll, det är en ganska skön känsla. Med det menar jag att jag tror att chocken över allt börjar släppa lite. Jag är fortfarande ganska ledsen men inser att jag har en del beslut att fatta inom sinom tid. Dom är också mina beslut och inte hans för han är inte redo för att ta några beslut så som han är i dag.
Jag älskade hur han kunde plocka fram en barnsligare sida i mig som jag så väl gömt undan men i grund och botten så är jag mognare och mer vuxen än vad han ens är i närheten av och jag skulle aldrig behandla någon så som han behandlar mig. Jag är värd bättre än att bli behandlad så här oavsett hur dåligt han mår. (Jag kommer nog behöva påminna mig själv om det i morgon igen. )
Jag inser att jag slagit knut och vridit ut och in på mig själv för att få tillbaka det vi hade i början men att det bara har resulterat i en massa osäkerhet och att jag tappade mig själv. Jag behöver hitta mig själv igen nu.

Tack alla ni fina som skriver här, det hjälper massor mitt i allt kaos

@Mia_R "Nog är du väl värd att träffa en man som både älskar dig, kan uppföra sig som folk och som gärna blir pappa till ert barn?"
Jag önskar att jag kunde tro på det just nu men jag lyckas alltid falla för fel killar och så även denna gång. Jag har inte så lätt att släppa in folk på livet så att ens våga mig in i nåt med någon är stort för att vara mig. Men jag hoppas så klart att du har rätt för det är ju det jag innerst inne vill ha.

Vad härligt att läsa att du resonerar som du gör nu ikväll, att du hittat dig själv och iaf för stunden känner styrkan att veta hur värdefull du själv är.

Vad det gäller killar så har jag läst att man kan omprogramera sig mha KBT så man förstår lättare varför man har gjort de val man gjort och hur man ska undvika att upprepa sina misstag. Prata med din kurator om det och hör vad denne tycker?

I morgon tycker jag du ska koncentrera dig på känslan du har ikväll. Jag tycker det låter som du redan är på väg med dig själv att räta på ryggen och mentalt packar ihop hans skit för att kasta den åt fanders! Visst kommer du att vara ledsen många gånger över det som inte blev, men du kommer även känna lättnad när du inser hur dåligt han har fått dig att må och att han inte har den makten längre.

 

[Nyponblomman]

jag vaknade för en stund sen av att jag grät. Drömmen var inte så trevlig och handlade om honom. just nu känner jag mig tillbaka i alla käslor av kaos och ångest.
Jag har skrivit en liten lapp på vad jag vill få sagt i dag som är viktigt för mig så jag inte ska missa något. Just nu känner jag mest för att inte gå dit men det kommer jag ju att göra så klart.

 

[OutOfService]

jag vaknade för en stund sen av att jag grät. Drömmen var inte så trevlig och handlade om honom. just nu känner jag mig tillbaka i alla käslor av kaos och ångest.
Jag har skrivit en liten lapp på vad jag vill få sagt i dag som är viktigt för mig så jag inte ska missa något. Just nu känner jag mest för att inte gå dit men det kommer jag ju att göra så klart.

Kan du inte ringa någon och åtminstone ha sällskap över telefon en stund nu innan? Kanske prata om något helt annat och skingra tankarna en stund

 

[Mia_R]

jag vaknade för en stund sen av att jag grät. Drömmen var inte så trevlig och handlade om honom. just nu känner jag mig tillbaka i alla käslor av kaos och ångest.
Jag har skrivit en liten lapp på vad jag vill få sagt i dag som är viktigt för mig så jag inte ska missa något. Just nu känner jag mest för att inte gå dit men det kommer jag ju att göra så klart.

Du vet väl om att du har hela Buke bakom ryggen som skickar styrka?

 

[Nyponblomman]

Du vet väl om att du har hela Buke bakom ryggen som skickar styrka?

heart

 

[Red_Chili]

Med det resonemanget skulle ingen våga skaffa barn alls! Det är sällan man ser alla sidor av en människa. Även den sm mot sin partner är en ljuv ängel kan vara en skitstövel i andra situationer. Vem säger att det är just "ängelpappan" som visar sig när barnet är halvgammalt?

Barn skaffar man för att man tror på framtiden och för att man bara MÅSTE tro på att människor vill och gör väl. Annars kan man lika gärna hänga sig i en tall direkt.

Har du ens läst hur TS beskriver att mannen beter sig? Han är ju galen redan nu, beter sig oerhört elakt och får TS att må riktigt uselt. Skulle du rekommendera någon av dina vänner att skaffa barn med en sådan för att "folk kan alltid råka ändra sig"? TS säger dessutom själv att den här mannen inte visar några som helst tecken på att vilja ändra sig. Vill en person inte ändra sig, då kommer den inte ändra sig.