Morrande valp

Grålly

Trådstartare
Min labradorhane på drygt 10 veckor morrar ibland när jag lyfter upp honom. Han har ju bara varit hos oss i drygt 2 veckor så han är ju relativt ny och jag tar morrandet som en brist på tillit och förtroende till mig. Hittills har jag bara ignorerat honom och vet inte riktigt hur jag ska agera, jag tror inte alls han menar illa och därför vill jag ju inte bestraffa honom. Ska jag helt enkelt försöka låta bli att lyfta upp honom? Ge honom en godis i samband med att jag tar upp honom? Brukar inte lyfta honom desto mer men ibland måste jag ju. Jag har egentligen inget problem med hans morrande men vill ju gärna inte göra det värre.
 
Sv: Morrande valp

Hur lyfter du honom? Tar du honom under frambenen som ett barn eller runt bröstkorgen? Eller i nackskinnet?
 
Sv: Morrande valp

Oftast ovanifrån med en hand under bröstkorgen och en under rumpan. Aldrig i nackskinnet! Han kanske blir rädd när jag kommer ovanifrån? Kanske kommer jag för plötsligt och tar tag i honom, borde kanske prova "förvarna" honom?
 
Sv: Morrande valp

Spontant skulle jag bli mycket förvånad om valpen efter två veckor fortfarande är så osäker på mig och min hantering av den...
Innan man lyfter så ropar man väl tex till sig valpen, då vet den att man vill något, och tar man tag i den i normal takt, så hinner den ju fatta att man tänker lyfta..?

Jag skulle nog kanske oroa mig för om den har ont någonstans?
 
Sv: Morrande valp

Jag skulle nog kanske oroa mig för om den har ont någonstans?

Alternativt taskig socialisering hos uppfödaren. Typ att nån unge rycker upp den när den är fyra veckor och det är jätteläbbigt.

Till TS: Om du sätter dig på golvet, hoppar valpen upp i ditt knä då?
 
Sv: Morrande valp

Jag är nog ibland dålig att ropa till mig honom innan jag lyfter honom, har just tänkt att jag kanske överraskar honom. Morrningen har hänt 2-3 gånger sedan han kom, kanske 1 av 15 gånger jag lyfter honom så det är sällan men ändå. Jag oroar mig för tillfället inte om han skulle ha ont, eftersom det händer så sällan och jag inte av någon annan anledning skulle misstänka att han skulle ha ont, dvs. det finns inget annat som fått mig att tro det. Kanske får börja titta på det dock.

Blandrastik: Jag tycker han haft allmänt lite socialicering överhuvudtaget innan jag fick hem honom, han var lite rädd för ljud, andra skällande hundar och sådant när han kom men allt det har försvunnit nu och han är väldigt säker på sig själv och tuff vad gäller i princip allt.

Ja, han hoppar upp i famnen om jag sätter mig på golvet. Vad visar det på?
 
Sv: Morrande valp

Att den är social, det är bra att den kommer själv och gosar. Labbarna är ju iofs ofta fysiska :).

Visst kan det vara smärta - men troligare att den blir lite förvånad och misstänksam. Säg namnet, och ta försiktig så den är beredd på att bli lyft. Tror inte det är någon fara, eller att du måste öva något särskilt. Antar att du inte bär omkring på den jämt och ständigt ändå, framförallt inte sen när den blir större. Ta det lugnt bara.
 
Sv: Morrande valp

Ja, han hoppar upp i famnen om jag sätter mig på golvet. Vad visar det på?

Precis som Lager skriver, att den helt enkelt inte är direkt osäker då dig.
Så skulle jag göra när jag lyfte den. Sätt mig på golvet låta valpen hoppa upp i knät, ofta. Ibland sitter du kvar på golvet, ibland så reser du dig upp och tar med dig valpen. Tryggare än flygturen den får om du bara lyfter den.

Sen är det bråttom med hans socialisering, efter tolv veckor stängs många synapser i hjärna om de aldrig används, lägg upp en plan! Jag hoppas du använt de två veckor den varit hos er förnuftigt.
 
Sv: Morrande valp

Tack för svaret!

Blandrastik: Jag försöker socialisera honom på allt jag kan. Han har träffat familjens andra hundar, katter, hästar, åkt mycket bil, blivit van dammsugaren, varit bland folk, även barn (har haft med honom på Djurmagazinet 2 ggr, brukar även ta med honom när pojkvännen ska handla, då är jag utanför affären och strosar vilket han tycker är jättekul, framförallt när människor kommer fram och vill hälsa, affären är samtidigt nära en större väg så han har sett och hört mycket trafik), vi har varit i skogen och vi har varit vid havet. Försöker utsätta honom för allt som ska vara normalt när han blir stor. Han har lämnats ensam korta stunder hemma och i bilen, då går han och lägger sig. Det låter som väldigt mycket under två veckor men jag tycker att jag har tagit allt i en för honom bra takt och han har klarat av allt galant så jag tror att jag gjort rätt. Har inte gjort upp någon plan utan allt har liksom dykt upp i vardagen och socialiseringen har kommit av sig själv, inom den närmsta tiden ska jag hinna med att åka buss, det är en av de stora grejerna jag inte tagit itu med än.

Han är en helt annan hund än när han kom, han har alltid varit glad och nyfiken men han har blivit väldigt framåt och orädd, både för nya saker och för höga och plötsliga ljud (som han inte reagerar på längre). Är inte alls orolig över bristen på socialisering, tycker han har utvecklats mycket och tror han kommer fortsätta göra det.

Du får gärna komma med synpunkter och råd/tips om jag glömt någonting eller bara i allmänhet, det tas mer än tacksamt emot :-).
 
Sv: Morrande valp

Ah, jag fick nog för mig att det var oftare än så, läste nog slarvigt.

Man kanske kan börja med någon typ av ljudsignal som förebådar ett lyft? Jag vet att min kollega alltid har sagt "hissen!" :p innan de lyft valpen, nu är han ett år, och böjer man sig över honom och säger "hissen!" så tar han liksom ett litet skutt upp i armarna, så han har verkligen fattat vad det innebär :idea:
 
Sv: Morrande valp

Min labradorhane på drygt 10 veckor morrar ibland när jag lyfter upp honom. Han har ju bara varit hos oss i drygt 2 veckor så han är ju relativt ny och jag tar morrandet som en brist på tillit och förtroende till mig. Hittills har jag bara ignorerat honom och vet inte riktigt hur jag ska agera, jag tror inte alls han menar illa och därför vill jag ju inte bestraffa honom. Ska jag helt enkelt försöka låta bli att lyfta upp honom? Ge honom en godis i samband med att jag tar upp honom? Brukar inte lyfta honom desto mer men ibland måste jag ju. Jag har egentligen inget problem med hans morrande men vill ju gärna inte göra det värre.

Vi har en valp hemma nu och den är hemsk ren ut sagt:D
Jag brukar sitta med enbart valpen och titta och läsa av denne. Vår är väldigt social och springer upp i famnen som det var hennes hem:p Av ren nyfikenhet brukar valpen komma fram tillslut har jag fått som uppfattning i allmänhet. Vår får sådana "vansinnesutbrott" :D när man exemelvis håller henne och plötsligt börjar hon morra och kråla som en ål, om man går ner med huvudet, ja då biter hon. Vi brukar ta upp henne och när hon börjar med sitt bitande tar jag tag i munnen inte allt förhårt och säger till.Även när vi står i köket och lagar mat kan hon sätta sig byxbenet, men man känner att det inte är blodigt allvar för hennes del , men ändå inte okej.

Tycker du ska sätta dig ner med bara honom , i lugn och ro, läsa av lite hur han beter sig. Låta han komma fram till dig men ändå att du försöker få igång honom.
 
Sv: Morrande valp

Eftersom jag ofta umgås med "socialiseringsmisstagen" när jag jobbar med andras hundar (är problemhundsutredare) så kan jag inte nog stå med pekpinnen på valpkurserna och tjata om socialisering :D

Det jag tycker du har kvar är möjligen olika underlag, så inte tex hala golv blir en grej i framtiden.
Sen ska den absolut inte hälsa på kreti och pleti utanför ICA om det är en labbe. Du väljer med omsorg ut vuxna och några barn, sen är det bra. Annars får man lätt en labbe som "löööövs everyone" det är inte det utlimata, då alla inte älskar hundar.
I övrigt så ska du vara aktsam på överdrivna beteenden, retrivern kan många gånger ta till överdrivet fjäskande när den egentligen inte mår bra. (Nu talar jag framtid) Då måste du ha i åtanke att din hund med största sannorlikhet tappat viktiga veckor hos uppfödaren då viss "utbildning" borde startat.

Och så gärna valpkurs, ju tidigare desto bättre.
 
Sv: Morrande valp

Han får inte hälsa på hur mycket folk som helst utanför ICA - jag har valt att ta med honom för att han varit "feg" mot människor och jag vänjer honom hellre vid olika människor nu och försöker tona ned hans hälsningssug senare än får en labbe som inte vågar gå fram till folk. Vet inte om jag resonerar fel, kanske, men jag vill faktiskt ha en labbe som "löööövs everyone" men som bara för den skull inte går fram till everyone. Tycker det är en stor skillnad däremellan.

Tack för ditt svar.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 735
Senast: fixi
·
Övr. Hund Behöver ventilera av mig… Jag tog emot en omplacerings hund i april först på prov i två veckor innan jag beslöt mig för att köpa honom...
2
Svar
33
· Visningar
5 285
Senast: Hermelin
·
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
3 4 5
Svar
88
· Visningar
14 678
Senast: Johanna1988
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
35 708
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Skottlossning på skola
  • Vaginal vs kejsarsnitt
  • Roliga saker som barn säger

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp