Min mörka hemlighet

Försök och släppa skulden. Du gjorde vad som just då kändes rätt. Det är alltid lätt att vara efterklok o det är plättlätt o lägga all skuld på sig själv. Men. Försök att släppa den.
Det finns många tankar om detta som jag inte reder ut...
Jag har sen tidigare svårt att lita på män.... numera efter allt detta är jag på riktigt rädd för dom. Det blir komplicerat eftersom jag känner rädsla även för män i min närhet som jag känner.
Jag har haft x som försökt förändra mig till något jag inte är. Försökte han med samma sak? Var jag hans lilla experiment som slog fel? Ibland känns hela grejen som ett slags sjukt övergrepp. Jag skäms över att jag litade på honom. Hur kunde jag gå på den niten? Jag borde ju veta bättre, fast jag vet ändå att jag egentligen ska kunna lita på någon i den positionen.
Jag ser just nu alla män som farliga med möjligheter att orsaka mig smärta och obehag. Jag vet att det inte är normalt. Jag vet att det finns bra män därute, jag känner flera men ändå blir jag numera livrädd när jag möter dom och vill bara försvinna och fly.
 
Otroligt starka och gripande inlägg! Tyvärr är jag ganska känslig och har helt ärligt inte klarat av att läsa allt som skrivits (vilket ju gör att jag känner ännu mer med dig som LEVER i det, men som ändå vågar ta ett sånt här stort steg!) så jag kan ha missat något relevant, men jag har i alla fall försökt läsa så gott jag kunnat :)

Hur som helst.

Den bästa (och definitivt biverkningsfria!) "Sömn"medicin jag haft är Tryptophan. Finns redan naturligt i kroppen och hjälper till att öka sömnkvalitén. Du sover inte (nödvändigtvis) längre eller blir tröttare, men den hjälper till att "bearbeta" sömnen, Utan några som helst biverkningar.
TYVÄRR är det en licensmedicin och kanske inte så känd här i Sverige. Eventuellt kanske då inte så lätt att få tag i, men det kan kanske vara värt ett försök?
Jag träffade en specialist på psyk som skrev ut den. Men det var flera år sen och han gick vidare i livet.
Kanske kan det vara värt att kolla upp i alla fall? (Det är alltså inget "hokus pokus" utan för medicinsk behandling, om det spelar roll vet jag inte. Men tänkte att det kanske var värt att inflika ändå.)
Skulle du orka kanske "sömnskola" kan vara något?
Du kanske hittar ett mönster som påverkar sömnen, och får verktyg till att bryta det?
Du har uppenbarligen mer än nog av "att göra" så kanske är det dumt att ta i ännu mer. Men det var en tanke som dök upp.

Du har ingen kurator eller personligt ombud du kan kontakta, som kan hjälpa dig att hålla i trådarna?

Ta hand om dig så gott det går, och låt andra ta hand om det de kan göra.
Fokusera på dig själv och det som håller dig motiverad/med näsan över vattenytan.

:heart
 
Jag tog mig ut på en promenad i går. Känner egentligen inte att det gjorde nån direkt skillnad. Promenaden gjorde ont, efteråt gjorde det ont och i dag känner jag mig helt manglad i kroppen.
 
Otroligt starka och gripande inlägg! Tyvärr är jag ganska känslig och har helt ärligt inte klarat av att läsa allt som skrivits (vilket ju gör att jag känner ännu mer med dig som LEVER i det, men som ändå vågar ta ett sånt här stort steg!) så jag kan ha missat något relevant, men jag har i alla fall försökt läsa så gott jag kunnat :)

Hur som helst.

Den bästa (och definitivt biverkningsfria!) "Sömn"medicin jag haft är Tryptophan. Finns redan naturligt i kroppen och hjälper till att öka sömnkvalitén. Du sover inte (nödvändigtvis) längre eller blir tröttare, men den hjälper till att "bearbeta" sömnen, Utan några som helst biverkningar.
TYVÄRR är det en licensmedicin och kanske inte så känd här i Sverige. Eventuellt kanske då inte så lätt att få tag i, men det kan kanske vara värt ett försök?
Jag träffade en specialist på psyk som skrev ut den. Men det var flera år sen och han gick vidare i livet.
Kanske kan det vara värt att kolla upp i alla fall? (Det är alltså inget "hokus pokus" utan för medicinsk behandling, om det spelar roll vet jag inte. Men tänkte att det kanske var värt att inflika ändå.)
Skulle du orka kanske "sömnskola" kan vara något?
Du kanske hittar ett mönster som påverkar sömnen, och får verktyg till att bryta det?
Du har uppenbarligen mer än nog av "att göra" så kanske är det dumt att ta i ännu mer. Men det var en tanke som dök upp.

Du har ingen kurator eller personligt ombud du kan kontakta, som kan hjälpa dig att hålla i trådarna?

Ta hand om dig så gott det går, och låt andra ta hand om det de kan göra.
Fokusera på dig själv och det som håller dig motiverad/med näsan över vattenytan.

:heart
Tryptofan gav jag till min häst under hans konvalecent, det fanns att köpa receptfritt på klinikerna. Borde finnas fritt att köpa för människor också då också.
 
Tryptofan gav jag till min häst under hans konvalecent, det fanns att köpa receptfritt på klinikerna. Borde finnas fritt att köpa för människor också då också.
När var det för rent tryptofan går inte att köpa vare sig till häst eller människa längre.
 
Jag ökade dosen till natten 2,5 mg och visst blev drömmarna kvar men lite luddigare. I stället går jag runt dagtid och känner ingen glädje alls längre. Jag är bara konstant ledsen och ser verkligen inte hur allting ska bli bra.
FK hade tydligen inte alls felat så nu räcker inte pengarna ens till det nödvändigaste.
Jag ser det inte, lösningen. Hittar den inte och allt känns verkligen nattsvart.
Jag stod och såg på mina älskade hästar i morse och kände för första gången att jag älskar dom över allt annat men att det inte längre räcker hela vägen.
 
Inte läst hela tråden men just ang mediciner och smärta. Lever själv med smärta och vet hur det kan påverka livet i örigt och att dom gärna skriver ut olika form av smärtstillande. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad allt heter jag tagit men jag minns av en medicin så fick jag mardrömmar, en otäck fallkänsla och mådde väldigt dåligt. När jag slutade med den blev jag bättre igen, så du kanske är felmedicinerad.
 
Inte läst hela tråden men just ang mediciner och smärta. Lever själv med smärta och vet hur det kan påverka livet i örigt och att dom gärna skriver ut olika form av smärtstillande. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad allt heter jag tagit men jag minns av en medicin så fick jag mardrömmar, en otäck fallkänsla och mådde väldigt dåligt. När jag slutade med den blev jag bättre igen, så du kanske är felmedicinerad.
Jag äter inget smärtstillande nu.
 
Tens gör min smärta värre. Smärtan blir värre av stress. Axlar, nacke, höfter, låren och huvudet.
förstår...nej tensen blir ju inte bra överallt.
min smärta satt förut i huvudet,axlar/skuldra, nacke. (efter fraktur) men en del av smärta i nacken var ifrån om man tittade ner mkt, tex när man går och dylikt. Musklerna drar ihop sig och blir kortare...Fick tips att tänka på att inte göra det och stretcha nacken. Det kan ju i sin tur även hjälpa lite på axlar och huvudet.

Min största problemkälla nu är länd, höft och lår. Det är svårt att sova när smärtan sitter där, spelar oftast ingen roll hur man än vrider och vänder på sig. Så jag förstår om du lider av sömnbrist. Jag frågade om sömntabletter kan hjälpa men fick som svar att det sällan gör det. Gör det väldigt ont så kan lite hästlinement hjälpa ibland (radital) ioch så man hinner komma in i djupsömn. Går du på sjukgyknastik för att komma åt problemområden?
 
Jag har fått svar från smärt och rehab via patientnämnden.
Dom säger att jag vägrat göra viktiga delar i behandlingen och att allt är mitt eget fel och att dom har hjälpt mig på alla sätt dom kunnat men att jag vägrat.
Det är ren lögn. Men vem kommer lyssna på lilla mig ? Ingen.
Det här var det sista jag behövde i dag.
Hur är det meningen att man ska orka?
Finns det ingen jävla rättvisa här i världen? :cry:

Jag är på kanten igen. Pratat med pp som bokat in mig på läkarbesök i morgonbitti igen och jag bara känner varför? Ingen lyssnar, tar ansvar och det blir inte bättre.
 
Jag har fått svar från smärt och rehab via patientnämnden.
Dom säger att jag vägrat göra viktiga delar i behandlingen och att allt är mitt eget fel och att dom har hjälpt mig på alla sätt dom kunnat men att jag vägrat.
Det är ren lögn. Men vem kommer lyssna på lilla mig ? Ingen.
Det här var det sista jag behövde i dag.
Hur är det meningen att man ska orka?
Finns det ingen jävla rättvisa här i världen? :cry:

Jag är på kanten igen. Pratat med pp som bokat in mig på läkarbesök i morgonbitti igen och jag bara känner varför? Ingen lyssnar, tar ansvar och det blir inte bättre.
Då borde det vara journalfört att du vägrat, vilket det inte är om det inte stämmer. Begär ut journalerna och se vad som skrivits! Det vore ju jättekonstigt om en patient vägrar vård och ändå tar sig igenom hela den process du gjort i försök att FÅ vård, alltså borde även patientnämnden kunna se orimligheten i det hela.
 
Då borde det vara journalfört att du vägrat, vilket det inte är om det inte stämmer. Begär ut journalerna och se vad som skrivits! Det vore ju jättekonstigt om en patient vägrar vård och ändå tar sig igenom hela den process du gjort i försök att FÅ vård, alltså borde även patientnämnden kunna se orimligheten i det hela.
Jag kan inte se nåt nåt min journal men som du säger borde det vara dokumenterat någonstans.
Patientnämnden går tydligen inte längre utan jag får i så fall anmäla vidare till högre instans om jag fattade dom rätt.... vilken vet jag inte.
Dom avslutar brevet med att skriva att jag inte har rätt till någon form av ersättning pga av att jag inte varit patient utan medverkande i en studie.

Jag är så knäckt just nu.
 
Nej ekonomin finns inte. Jag har som sagt en kontakt nu, jag har bara träffat henne 2 gånger hittills. Hon försöker ta reda på exakt vad som gått fel nu. det känns oerhört förvirrande med alla frågor och jag kände mig mer förvirrad när jag gick därifrån än när jag gick dit sist. Jag ska prioriteras in mer efter nyår hos psykologen.
Jag har träffat en mental coatch ett par gånger och det har hjälpt mig att hålla huvudet över ytan, att se framåt fastän jag mår som jag gör dessvärre har jag inte råd med fler gånger nu.
@EmmaW , med tanke på ditt jobb, är du medlem i kommunal?

https://www.kommunal.se/medlemskapet/stodsamtal
 
Jag har pratat med dom redan och eftersom det som hänt inte är kris eller pga av våld så kan jag inte få den hjälpen tyvärr.
Annars var det ett bra förslag.

Kyrkan eller jourhavande medmänniska?

Sen kanske du borde fundera på att minska antalet djur så du har råd med dig själv? Sälja, foder eller liknande? Jag förstår att djuren är viktiga, men kanske färre vore bra?
 
Kyrkan eller jourhavande medmänniska?

Sen kanske du borde fundera på att minska antalet djur så du har råd med dig själv? Sälja, foder eller liknande? Jag förstår att djuren är viktiga, men kanske färre vore bra?
Kyrkan eller jourhavande medmänniska?

Sen kanske du borde fundera på att minska antalet djur så du har råd med dig själv? Sälja, foder eller liknande? Jag förstår att djuren är viktiga, men kanske färre vore bra?
Jag tror inte det är det jag behöver, jag behöver inte berätta min historia om och om, jag behöver någon som reder upp det han psykologen ställt till med. Jag har det nu men det kommer ta tid.och jag är helt slut av sömnbrist och orkar inte ge det mer tid snart. Känns som att tiden bara går men jag mår bara sämre. Allt tar sån himla tid! ( så frustrerad)
Jag har en sköterska som backar upp och stöttar under tiden. Men jag vet inte om det räcker ändå.

antalet djur är inget problem, inte heller kostnaderna kring dessa eftersom allt är betalt närmaste halvåret förutom hovslagare och det är inte aktuellt närmaste 3 månaderna.
Men hyran måste betalas och andra räkningar. Och mat på bordet. Och jag hoppas väl någonstans att detta ekonomiska ändå inte ska hålla i sig i all evighet.

Djuren är fortfarande det enda som håller mig uppe, dom är en orsak som sköterskan sa att slutenvård inte är något för mig för djuren är dom som får mig att fungera så pass som jag ändå gör just nu.
Att lämna ut på foder igen kommer aldrig mera vara ett alternativ efter att jag lämnade ut ponnyn till en här på buke under sommaren som lämnades tillbaka halt på båda fram, med fång och med nästan 100kg övervikt och inget ansvar togs där för vad hon orsakat ponnyn.

Du behöver inte hålla med mig i det jag skriver men respektera det är du snäll. Jag vill inte hålla på och försvara varför jag har djuren, antalet osv.
 
Jag tror inte det är det jag behöver, jag behöver inte berätta min historia om och om, jag behöver någon som reder upp det han psykologen ställt till med. Jag har det nu men det kommer ta tid.och jag är helt slut av sömnbrist och orkar inte ge det mer tid snart. Känns som att tiden bara går men jag mår bara sämre. Allt tar sån himla tid! ( så frustrerad)
Jag har en sköterska som backar upp och stöttar under tiden. Men jag vet inte om det räcker ändå.

antalet djur är inget problem, inte heller kostnaderna kring dessa eftersom allt är betalt närmaste halvåret förutom hovslagare och det är inte aktuellt närmaste 3 månaderna.
Men hyran måste betalas och andra räkningar. Och mat på bordet. Och jag hoppas väl någonstans att detta ekonomiska ändå inte ska hålla i sig i all evighet.

Djuren är fortfarande det enda som håller mig uppe, dom är en orsak som sköterskan sa att slutenvård inte är något för mig för djuren är dom som får mig att fungera så pass som jag ändå gör just nu.
Att lämna ut på foder igen kommer aldrig mera vara ett alternativ efter att jag lämnade ut ponnyn till en här på buke under sommaren som lämnades tillbaka halt på båda fram, med fång och med nästan 100kg övervikt och inget ansvar togs där för vad hon orsakat ponnyn.

Du behöver inte hålla med mig i det jag skriver men respektera det är du snäll. Jag vill inte hålla på och försvara varför jag har djuren, antalet osv.


Klart jag respekterar det. Det var bara ett förslag.
Jag tänkte nog inte att du ska dra din livs historia (det antar jag du redan gjort), mer om du kan få hjälp att komma vidare. Det som hänt har hänt, men med rätt bollplank kan du kanske komma på banan igen.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 711
Senast: Twihard
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 075
Senast: monster1
·
Skola & Jobb Kan man skriva en skriva-av-sig-tråd här? Den kanske bör ligga under Dagbok, men samtidigt kanske det funkar lika bra här? För er som...
2
Svar
24
· Visningar
5 243
Senast: Sasse
·
Hundhälsa Jag har gjort en del inlägg här tidigare om min hund som lider av mentala "problem" (vet inte hur annars jag ska beskriva det i korta...
2
Svar
38
· Visningar
3 328
Senast: Sesca
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp