Min man är död

[Tualma]

Hoppas tabletten hjälper så du kan somna och sova gott ett tag

Tack för omtanken .

 

[Islandshästryttare]

Hoppas du har fått en god natts sömn @Tualma

 

[Tualma]

Skämtade med Stora V nyss; Alltså jag kommer att få epitetet Galna Änkan i Skålby!
Tänk er synen när jag stövlade fram längs landsvägen nyss, i gummistövlar, pyjamasbyxor och vinterkappa, med håret som ett virrvarr av trassel och lockar och med en glad hund i spetsen. Destination: Sommarhagen för att plocka liljekonvaljer åt mamma. Stora V fattade precis och hängde på...

 

[Gandalf]

Skämtade med Stora V nyss; Alltså jag kommer att få epitetet Galna Änkan i Skålby!
Tänk er synen när jag stövlade fram längs landsvägen nyss, i gummistövlar, pyjamasbyxor och vinterkappa, med håret som ett virrvarr av trassel och lockar och med en glad hund i spetsen. Destination: Sommarhagen för att plocka liljekonvaljer åt mamma. Stora V fattade precis och hängde på...

Då: Arga bonden i Berga
Nu: Galna änkan i Skålby

Alltid nåt som ska sätta skräck i bygden!

 

[Tualma]

Då: Arga bonden i Berga
Nu: Galna änkan i Skålby

Alltid nåt som ska sätta skräck i bygden!

Eller hur!!!! Någon måste ju axla manteln.
Puss, puss, puss min kära vän ❤❤❤!

 

[Tualma]

Hur blev då gårdagskvällen och natten?
Det regnade i solnedgången när jag var ute och mockade. Ser plötsligt en underbar, stor regnbåge rakt över gården. Åt andra hållet var det sånt där magiskt overkligt ljus i solnedgången -Pink Floydiskt - kände jag genast. Mycket passande -så klart.
Sprang mot huset och A kommer ut ur stugan euforisk över regnbågen och ljuset -vi måste hämta Lilla v! Jag bar ut henne i regnet. Och som hon log när hon såg den stora regnbågen ...

Hon hade sovit ett par timmar på eftermiddagen, när hon kom hem från kusinerna. Och hon kunde inte somna när vi gått upp för nattning. Men det kom lite frågor så vi fick chansen att prata lite om det som hände. På barns vis är det inte det man själv tror som är det relevanta. I en bisats nämnde hon "när du brottade ner pappa på golvet, innan du visste att pappa var död...". Det hon undrade över var varför jag sagt "min käre man" då. Det är väl inte så jag har för vana att uttrycka mig, brukar använda hans namn, eller älskling... -Sa jag så? Frågade jag - Det kommer jag inte ihåg. Vad fint att du minns -och frågar om det. Jag sa väl nåt i stil med att det var för att jag ville att han skulle förstå hur mycket jag älskade honom så att han skulle hitta tillbaka och bli levande igen , om han kunde. Passade sedan på att återknyta till "brottningen". Förklarade lite kort om hjärtat, blodet och syret och att ambulanspersonalen gjorde samma sak för att försöka rädda pappa när de kom. Hon berättade också lite om vad hon mindes. Att han hade gått in i sovrummet för att ta medicinerna och hur han låg över sängen...
Sedan ville v borsta mitt hår. Hon höll på i ja, över en timme säkert, och borstade och sprayade med vatten - så att mitt hår skulle bli riktigt blankt och lent (jag var blöt och började frysa till slut. Men det var så mysigt och precis vad vi båda behövde just då.
Därefter kunde hon ändå inte sova. Vid halv tre bad hon att få gå ner till soffan där nere, så vi lade oss där istället.
Jag försökte få henne att lyssna på saga från barnradion för att hon skulle slappna av, men hon ville ha kvar paddan. Ville inte tjafsa om det faktiskt. Jag kunde ju inte ta någon tablett eftersom hon var vaken, men slumrade bitvis i alla fall. Vaknade till vid ett tillfälle, då satt hon i hörnet på en filt och laddade paddan. När jag vaknade vid kl 6 hade hon somnat bredvid mig till slut. Hon hade gått och klätt på sig när jag sov för hon var fullt påklädd under täcket.
Jag låg och vilade, ångest ilade och stack i bröstkorgen, hjärtat slog hårt och fort. Katten kom och lade sig hos mig en stund. Med sin varma tyngd, motorn igång och sin mjuka päls..
Vilken lisa för oss att vi har djuren! Som håller oss i verkligheten. Kräver mat och skötsel. Finns där för bus, gos och förlösande skratt när de gör något tokigt.
Hunden har klarat den här
plötsliga omställningen av sin tillvaro helt fantastiskt. Han är ju faktiskt bara nio månader nånting.
Stora V fick skjuts hem tidigt som utlovat. Hon fixade morsdagsfrukost åt mig och hade köpt en fin mugg. A hade med sin mormors hjälp förstorat och ramat in ett foto på hela familjen som jag fick. Vilka ungar !
Idag blir det lite mer struktur. Middag hos mamma ikväll. I morgon ska vi till begravningsbyrån för ett initialt besök...

 

[Tualma]

Gårdagskvällens regnbåge. Fotot gör den långt ifrån rättvisa, men ändå..

 

[Tualma]

Nu har vi läst lite jag och lilla v....
https://m.facebook.com/photo.php?fb...eneric&notif_id=1653831323933684&ref=m_notif#

 

[Exit]

Nu har vi läst lite jag och lilla v....
https://m.facebook.com/photo.php?fb...eneric&notif_id=1653831323933684&ref=m_notif#

Så klok du är som låter barnens sorg ta plats!❤ Det finns många vuxna som inte vågar prata om död och sorg. Kanske för att man som vuxen verkligen kan omfatta och förstå hur höga insatserna i livet verkligen är och därför inte vågar möta sina egna rädslor kring ämnet. Tyvärr är ju döden en del av livet, ofrånkomlig. Du får vara stolt över det du ger åt dina barn just nu! Du ger dem trygghet och säkerhet inför resten av vuxenlivet, något som de sen i sin tur kommer att ha större möjligheter att föra vidare än om de varit utan dessa ärliga samtal. Det kommer sprida sig som ringar på vattnet, era samtal och J:s tårar när han läste om herr Muffin❤ Håller tummarna för lite vila och sömn för er alla och kraft till att fortsätta, en stund i taget, imorgon också. God natt!❤

 

[Tualma]

Så klok du är som låter barnens sorg ta plats!❤ Det finns många vuxna som inte vågar prata om död och sorg. Kanske för att man som vuxen verkligen kan omfatta och förstå hur höga insatserna i livet verkligen är och därför inte vågar möta sina egna rädslor kring ämnet. Tyvärr är ju döden en del av livet, ofrånkomlig. Du får vara stolt över det du ger åt dina barn just nu! Du ger dem trygghet och säkerhet inför resten av vuxenlivet, något som de sen i sin tur kommer att ha större möjligheter att föra vidare än om de varit utan dessa ärliga samtal. Det kommer sprida sig som ringar på vattnet, era samtal och J:s tårar när han läste om herr Muffin❤ Håller tummarna för lite vila och sömn för er alla och kraft till att fortsätta, en stund i taget, imorgon också. God natt!❤

Tack . Jag är tacksam för att åtminstone barnen sover.
Minsta somnade så fint, om än sent, efter ytterligare ett fint litet samtal om sorg oss två emellan. Men när hennes lilla ansikte skrynklar ihop sig och hon kvider "pappa" så är det fanimig för mycket. Men sen lärde hon mig flera bokstäver ur teckenalfabetet. Mycket nöjd och stolt över att kunna något som jag inte kan...
God natt och tack igen för omtanken som färdas- och hittar fram genom cyberrymden... ❤

 

[Exit]

Men när hennes lilla ansikte skrynklar ihop sig och hon kvider "pappa" så är det fanimig för mycket.

Ja det förstår jag! Hjärtat brister ju

 

[Tualma]

Heeelt slut. Båda flickornabtill skolan, så betade av flera samtal på förmiddagen; först flickornas skola i samband med lämningen, sedan gymnasiementor, bokade in läkarbesök för sjukskrivning, försäkringsbolaget och banken. Jag och A blev därefter upphämtade av svägerskan. Två timmar på begravningsbyrån. Så fruktansvärt jobbigt...

 

[Fibusen]

Åter igen, jag beklagar verkligen eran stora förlust, men OJ vilken klok människa du är mitt i allt. Jag blir alldeles varm i kroppen av din kärlek och vishet. Det är tufft nu, men det kommer gå hur bra som helst för dig och barnen. Det har du redan visat här.

 

[Tualma]

Nu börjar vi bli utmattade... Flickorna var i skolan i måndags och båda var helt paj på kvällen. Stora V orkade knappt prata och igår blev hon förkyld och i lilla v har sorgen satt sig i kroppen. Hon har väldigt ont i huvudet och i magen. Lillebror J orkar inte gå till skolan. Så igår var vi hemma. Bara storebror A som var iväg på sitt.
Lilla v sa i måndagskväll att hon slagit i huvudet i skolan. Hon hade ju huvudvärk, ont i magen och var illamående. Jag kollade upp henne lite för säkerhetsskull. Ifall vi skulle behöva ta en sväng till akuten. Inte för att jag var väldigt orolig för att hon hade fått hjärnskakning, men medveten om att jag kanske inte gör klockrena bedömningar just nu...
Jag kollade lite färg, puls, andetag per minut och så. Då sa hon " mamma, jag är lite orolig för att få hjärtstopp". Pratade om detta och varför det är osannolikt med denna lilla sexåring-FANHJÄVLARSHELVETE att vi är i en sådan situation att det ska behövas!!!!
Har senare igår även förklarat att sorgen kan sitta i kroppen, så att ledsnaden kan göra att man får t ex. ont i magen.

Hon chillade hela dagen igår. Kröp ner i soffan med filt och paddla och mös. Det har ju fördelar med detta, enligt henne. Hon sa att "eftersom pappa är död får jag välja om jag ska gå till skolan. Och jag vill inte. Jag vill vara hemma"... Och senare satt hon med sin pappas telefon och spelade. Jag är lite rädd om den för vet inte om jag får igång den om den stänger av sig så jag sa det till henne och fick till svar " pappa är död så han kan inte säga att jag inte får ha den". Nej, det är ju iofs sant...

Jag hade så mycket ångest i måndags kväll och stora V också. Men vi somnade till slut. Messade pappa så igår morse kom han innan barnen vaknade och så mediterade vi tillsammans. Det var fint.
Sedan kom mamma och då fick jag ont i bröstet igen. Jag älskar min fantastiska mamma och hon gör allt för oss, men vi har väldigt olika sätt att hantera saker på och hon gör mig tyvärr väldigt stressad ibland.
Fick mycket slitgöra gjort med räkningar, papper och så. Min syster var här igår kväll och höll mig i handen så att det blev gjort.
Ringde en vän till mamma (och mig) kyrksvängen som ska höra av sig till församlingen eftersom J gått ut svenska kyrkan. Pular med annonsen. Var till familjeläkaren och fick sjukskrivning. Phu. När man orkar som minst så ska man tvingas göra mer än nånsin...
Just ja. Diskmaskinen som svägerskan med sambo fixat kom igår morse. Jippi!
Igår kväll somnade vi på soffan nere i vardagsrummet, jag och lilla v. Vi tog sömntåget när det kom, struntade i att klä av oss och i alla nattningsrutiner. Och vi sov så gott. Hon sover fortfarande. Så skönt och välgörande.
I morse var jag redo för ett viktigt inlägg på fb. Ni får gärna läsa och dela.

https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=8650183981674054&id=100000476138500

 

[Tualma]

Åter igen, jag beklagar verkligen eran stora förlust, men OJ vilken klok människa du är mitt i allt. Jag blir alldeles varm i kroppen av din kärlek och vishet. Det är tufft nu, men det kommer gå hur bra som helst för dig och barnen. Det har du redan visat här.

Å, @Fibusen. Sånt inlägg som jag ska gå tillbaka och läsa när jag tvivlar och det känns mörkt.. ❤

 

[svea]

Nu börjar vi bli utmattade... Flickorna var i skolan i måndags och båda var helt paj på kvällen. Stora V orkade knappt prata och igår blev hon förkyld och i lilla v har sorgen satt sig i kroppen. Hon har väldigt ont i huvudet och i magen. Lillebror J orkar inte gå till skolan. Så igår var vi hemma. Bara storebror A som var iväg på sitt.
Lilla v sa i måndagskväll att hon slagit i huvudet i skolan. Hon hade ju huvudvärk, ont i magen och var illamående. Jag kollade upp henne lite för säkerhetsskull. Ifall vi skulle behöva ta en sväng till akuten. Inte för att jag var väldigt orolig för att hon hade fått hjärnskakning, men medveten om att jag kanske inte gör klockrena bedömningar just nu...
Jag kollade lite färg, puls, andetag per minut och så. Då sa hon " mamma, jag är lite orolig för att få hjärtstopp". Pratade om detta och varför det är osannolikt med denna lilla sexåring-FANHJÄVLARSHELVETE att vi är i en sådan situation att det ska behövas!!!!
Har senare igår även förklarat att sorgen kan sitta i kroppen, så att ledsnaden kan göra att man får t ex. ont i magen.

Hon chillade hela dagen igår. Kröp ner i soffan med filt och paddla och mös. Det har ju fördelar med detta, enligt henne. Hon sa att "eftersom pappa är död får jag välja om jag ska gå till skolan. Och jag vill inte. Jag vill vara hemma"... Och senare satt hon med sin pappas telefon och spelade. Jag är lite rädd om den för vet inte om jag får igång den om den stänger av sig så jag sa det till henne och fick till svar " pappa är död så han kan inte säga att jag inte får ha den". Nej, det är ju iofs sant...

Jag hade så mycket ångest i måndags kväll och stora V också. Men vi somnade till slut. Messade pappa så igår morse kom han innan barnen vaknade och så mediterade vi tillsammans. Det var fint.
Sedan kom mamma och då fick jag ont i bröstet igen. Jag älskar min fantastiska mamma och hon gör allt för oss, men vi har väldigt olika sätt att hantera saker på och hon gör mig tyvärr väldigt stressad ibland.
Fick mycket slitgöra gjort med räkningar, papper och så. Min syster var här igår kväll och höll mig i handen så att det blev gjort.
Ringde en vän till mamma (och mig) kyrksvängen som ska höra av sig till församlingen eftersom J gått ut svenska kyrkan. Pular med annonsen. Var till familjeläkaren och fick sjukskrivning. Phu. När man orkar som minst så ska man tvingas göra mer än nånsin...
Just ja. Diskmaskinen som svägerskan med sambo fixat kom igår morse. Jippi!
Igår kväll somnade vi på soffan nere i vardagsrummet, jag och lilla v. Vi tog sömntåget när det kom, struntade i att klä av oss och i alla nattningsrutiner. Och vi sov så gott. Hon sover fortfarande. Så skönt och välgörande.
I morse var jag redo för ett viktigt inlägg på fb. Ni får gärna läsa och dela.

https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=8650183981674054&id=100000476138500

Så himla viktigt, ditt FB-inlägg. En person fick hjärtstopp i marinan där vi har båten, och de gjorde HLR i över en halvtimme innan ambulansen kom. Efter det skramlade hela samhället till en hjärtstartare. Men HLR är verkligen något som alla bör lära sig.

 

[Lazy Lady]

Nu börjar vi bli utmattade... Flickorna var i skolan i måndags och båda var helt paj på kvällen. Stora V orkade knappt prata och igår blev hon förkyld och i lilla v har sorgen satt sig i kroppen. Hon har väldigt ont i huvudet och i magen. Lillebror J orkar inte gå till skolan. Så igår var vi hemma. Bara storebror A som var iväg på sitt.
Lilla v sa i måndagskväll att hon slagit i huvudet i skolan. Hon hade ju huvudvärk, ont i magen och var illamående. Jag kollade upp henne lite för säkerhetsskull. Ifall vi skulle behöva ta en sväng till akuten. Inte för att jag var väldigt orolig för att hon hade fått hjärnskakning, men medveten om att jag kanske inte gör klockrena bedömningar just nu...
Jag kollade lite färg, puls, andetag per minut och så. Då sa hon " mamma, jag är lite orolig för att få hjärtstopp". Pratade om detta och varför det är osannolikt med denna lilla sexåring-FANHJÄVLARSHELVETE att vi är i en sådan situation att det ska behövas!!!!
Har senare igår även förklarat att sorgen kan sitta i kroppen, så att ledsnaden kan göra att man får t ex. ont i magen.

Hon chillade hela dagen igår. Kröp ner i soffan med filt och paddla och mös. Det har ju fördelar med detta, enligt henne. Hon sa att "eftersom pappa är död får jag välja om jag ska gå till skolan. Och jag vill inte. Jag vill vara hemma"... Och senare satt hon med sin pappas telefon och spelade. Jag är lite rädd om den för vet inte om jag får igång den om den stänger av sig så jag sa det till henne och fick till svar " pappa är död så han kan inte säga att jag inte får ha den". Nej, det är ju iofs sant...

Jag hade så mycket ångest i måndags kväll och stora V också. Men vi somnade till slut. Messade pappa så igår morse kom han innan barnen vaknade och så mediterade vi tillsammans. Det var fint.
Sedan kom mamma och då fick jag ont i bröstet igen. Jag älskar min fantastiska mamma och hon gör allt för oss, men vi har väldigt olika sätt att hantera saker på och hon gör mig tyvärr väldigt stressad ibland.
Fick mycket slitgöra gjort med räkningar, papper och så. Min syster var här igår kväll och höll mig i handen så att det blev gjort.
Ringde en vän till mamma (och mig) kyrksvängen som ska höra av sig till församlingen eftersom J gått ut svenska kyrkan. Pular med annonsen. Var till familjeläkaren och fick sjukskrivning. Phu. När man orkar som minst så ska man tvingas göra mer än nånsin...
Just ja. Diskmaskinen som svägerskan med sambo fixat kom igår morse. Jippi!
Igår kväll somnade vi på soffan nere i vardagsrummet, jag och lilla v. Vi tog sömntåget när det kom, struntade i att klä av oss och i alla nattningsrutiner. Och vi sov så gott. Hon sover fortfarande. Så skönt och välgörande.
I morse var jag redo för ett viktigt inlägg på fb. Ni får gärna läsa och dela.

https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=8650183981674054&id=100000476138500

Sättet du hanterar hela situationen är så starkt Jag känner igen mig i så mkt du skriver och även hur förlamande trött man blir efter att stora steg tagits. Emellanåt får man tillåta sig att bara trampa vatten och låta andra styra skutan lite annars pallar man inte med.
Massa kramar

(Har laddat ner livräddar appen nu, hade inte den trots flertalet hlr utbildningar)

 

[Unafraid]

En fråga om livräddar-appen. Är det sos som skickar ut till den om någon behöver hjälp? Jag har gått en hlr för jättelänge sen, men det är kanske bättre än ingen hjälp alls någon är ensam?

 

[Tualma]

En fråga om livräddar-appen. Är det sos som skickar ut till den om någon behöver hjälp? Jag har gått en hlr för jättelänge sen, men det är kanske bättre än ingen hjälp alls någon är ensam?

Ja, precis, SOS -alarm har det som rutin att skicka ut larm via appen när de får in larm om hjärtstopp/andningsstopp.

 

[Unafraid]

Ja, precis, SOS -alarm har det som rutin att skicka ut larm via appen när de får in larm om hjärtstopp/andningsstopp.

Tack för väldigt nyttig information!