Medveten inavel?

[Lona]

Sv: Medveten inavel?

Fast är det inte även upp till valpköparen att ha lite koll på detta? Valparna reggas ju innan dom säljs, så det vet man ju liksom om när man hämtar och betalar för valpen.

Jag håller egentligen med dig men för en mindre seriös uppfödare som är duktig på att snacka är det inte så svårt att slå i gröna valpköpare att reggning "är på gång" eller att man får regga hunden själv (vilket man inte får).
Inte för att jag gått på den grejjen men jag vet ju själv med de första hundarna hur mycket min kompis och jag svalde från snacksaliga uppfödare (som visserligen inte ljög eller blåste oss men ja, jag hade ju varit mer kritisk idag).

 

[Gnist]

Sv: Medveten inavel?

Nej, precis som Skogstrollet skriver får en förälder-avkomma parning 25,0% inavelsgrad.

Nu skrev jag ju att jag kollade på mina hundar och eftersom de flesta har linjeavel nånstans bakom sig så blir sällan resultatet 25,0% i praktiken, även om det är så i teorin.

Hur som så är det ju ändock mkt högt släktskap på hundar som ger omkring 25% inavelsgrad.

 

[Belethien]

Sv: Medveten inavel?

Fast är det inte även upp till valpköparen att ha lite koll på detta? Valparna reggas ju innan dom säljs, så det vet man ju liksom om när man hämtar och betalar för valpen.

Det var inte riktigt det jag hade i åtanke.

Att regga valparna som blandras gör att valparna inte får en stamtavla, att inte samma köpekontrakt gäller, att de inte kan tävlas på samma nivåer som de andra renrasiga, att de inte kan ställas ut etc. fast de egentligen är renrasiga och borde kunna göra allt detta. De försvinner ur statistiken och SKK kan inte ge samma stöd till valpköparna.

Av rena principskäl så borde inte valparna reggas men det är ju i praktiken mest valpköparna som drabbas. Däremot bör ju SKK sätta ned foten om uppfödaren försöker sälja valparna till "ordinarie pris" tycker jag, det om något vore ruttet.

 

[Bebben]

Sv: Medveten inavel?

I teorin borde alltså allt upp till 25% vara registreringsbart hos SKK. En halvsyskonparning med mycket linjeavel bakom sig kan ju komma en bra bit över sina 12,5% exempelvis, och det får reggas utan problem.

Själv ser jag linjeavel som något bra, om det är bra hundar som dubblas i stamtavlan.

 

[Duvan]

Sv: Medveten inavel?

Själv ser jag linjeavel som något bra, om det är bra hundar som dubblas i stamtavlan.

Oavsett hur bra hundar som det linjeavlas på så bär de på skadad DNA som bara väntar på att dubbleras och komma till uttryck. Det finns inga individer som är felfria, och därför tycker jag att man bör hålla ner inavelsgraden till ett minimum.

 

[Bebben]

Sv: Medveten inavel?

Må så vara, men dom allra bästa hundarna som kommit till i början av min ras, och även en hel del av dom allra bästa (Och inte bara antal showtitlar, utan genomgående toppkvalité) i nutid linjeavlas för att komma dit. Dom flesta i rasen har en helt blandad stamtavla där utavel konstant körs, och sen finns det en del som linjeavlas hårt för att hålla specifika linjer rena - och dom är generellt mycket friskare fortfarande.

 

[Belethien]

Sv: Medveten inavel?

Man bör ta i beaktande att varje ras har en skild "motståndskraft" mot inavel och hanterar det annorlunda, att inavla amstaff är inte detsamma som att inavla collie av många, naturliga, orsaker. Dessutom händer det mer än gärna att andra kvalitéer förutom rena hälsoaspekter försvinner som ex. fertilitet minskas. Sedan ska man titta på rasen som i helhet; att linjeavla och sedan utavla igen ger kortsiktiga fördelar (som homogena kullar) men även långsiktiga effekter. Ökad predisposition för rasbundna sjukdomar, problem med hud och allergier samt övriga immunologiska åkommor. Den inaveln man gör kommer dessutom aldrig att kunna minska för rasen om inte man väljer att avla in från en annan ras- vilket långsiktigt innebär att inaveln kommer att öka och öka ju mer man linjeavlar.

Inom annan husdjuravel så används inte linjeavel lika mycket längre av orsaken att det finns många nackdelar, korsningsavel är mycket mer produktivt. Däremot är den aveln bättre utrustad för inavel; med fler molekylärgenetiska tester, avelsprogram och skattningar på effekter och arvbarhet som vi hunduppfödare inte använder oss av.

Man måste även ha i åtanke att det är mycket möjligt att få fram hundar av toppkvalité genom utavel som det är genom inavel- dock krävs det mer kunskap, känsla och arbete för att få till något sådant. Den uppfödare som äger pappan till min tös har minimalt med inavel och har hundar kvalificerade för Crufts. Hennes hundar får med sig ett HP, CK, Cert, Championat osv på varje utställning hon går på. Det var även något reportage i Hundsport om en rottis uppfödare som det går riktigt bra för och som aktivt väljer obesläktade avelsdjur. Så frågan är ju om målen verkligen helgar medlen?

 

[Bebben]

Sv: Medveten inavel?

Well, för mig har inte kvalificeringar till Crufts något med saken att göra öht. En BRA Amstaff, enligt standarden och så som dom kom till förr i tiden, bedöms inte bara på exteriör. Och om man ska vara petig så är dagens showavlade Amstaffar inte ens i närheten av hur standarden faktiskt beskriver dom.

Om man exempelvis tittar på min ena tik, som har en blandad stamtavla med mestadels showavel i dom närmaste generationerna. Hon är riktigt kraftig, har ett fyrkantigt huvud, är bred över hela kroppen och väger 30 kg.
En tik som rasstandarden beskriver när rasen delades från APBT, är mer högbent än Peggy, väger hälften så mycket och har helt annorlunda linjer och uppbyggnad av huvudet.

Såå. Nomineringar, cert, championat och hederspriser säger faktiskt ingenting om hur bra en hund inom min ras egentligen är, enligt mig. Dom ska ha en speciell typ av mentalitet, dom ska kunna arbeta hårt med sina kroppar, och rörelserna som fanns förr syns knappt alls idag.
Den mest använda avelshanen genom tiderna (Över 1000 kullar!) är stor, bred, tjock, hastrång, relativt knappa vinklar bak, lång rygg och ett enormt huvud. Han har vunnit ALLT.
Och frågar man dom gamla uppfödarna som sitter på hundar med helt rena linjer från när rasen kom till, och innan dess - så är han inte ens lik deras hundar.

Och självfallet vet jag att man kan få till vackra hundar genom utavel också, det går inom alla raser. Men avel är så mycket mer än att få fram utställningshundar. Och väldigt mycket av mentaliteten, utseendet, rörelserna och huvudets form är helt borta genom all "blandavel" inom just min ras - faktiskt.

 

[Belethien]

Sv: Medveten inavel?

Orsaken till att jag flikade in Crufts är för att det finns massor av påståenden att kullarna inte kan bli jämna och rastypiska när hennes de facto är det. Detta är vad inavel främst används för, att dubblera estetiska egenskaper oftare än något annat.

Med tanke på att uppfödarens valpar också är ua i hälsa och tävlar i lydnad, agility, hopp osv så är det heller ingen fel på hennes avel i andra aspekter än utställning; min ras är inte så pass updelad att det finns en distinkt linje mellan arbete och utseende utan de flesta hundar är DP om de inte växer över storleksgränsen. Trots det är rasen relativt frisk med en 10% högre chans att överleva sin 10 årsdag än alla andra raser.

Det handlar faktiskt inte enbart om vackra hundar, jag sa dessutom aldrig det. Jag sa toppkvalitét. Jag bryr mig inte ett skvatt om hunden är vacker eller ful. Det viktigaste är hälsan, mentaliteten och en funktionell exteriör. Det tror jag absolut går att få genom utavel, det är snarare utseendet som är svårt att få homogent utan inavel!
Många uppfödare som avlar för hälsa undviker faktiskt inavel, det vore en konstig strategi om inavel inte stred med strävan för hälsa, eller?

Sedan huruvida inavlade linjer i din ras är bättre eller sämre generellt vet inte jag eftersom jag är inte insatt. Men det ligger väldigt hög fokus på genetisk variation, matadoravel och inavel vilket speglar sig i att rasen ligger bland toppen på hundar drabbade av allergier och hudåkommor. Så inaveln måste väl ha gjort sitt tycker man som första intryck..

 

[Rialavargen]

Sv: Medveten inavel?

Jag har läst (kommer inte ihåg var) att vid stark inavel förstärks risken för epilepsi. För mig finns inget som helst bra med inavel. Det är äckligt.... vem skulle vilja ha barn med sitt syskon eller annan nära släkting. INTE BRA, på något vis.

Att människan fått fram olika raser med hjälp av inavel må så vara, men nu vet vi bättre! Vad som hände låååångt tidigare kanske man kan förlåta, men var för nu???? I vår ras hade en mycket väl ansedd (jag vågar inte ens skriva vad han hade för befattning i vår rasklubb) 14% inavelsgrad, och skyllde in tjuvparning. Och då är han uppfödare. Som om en uppfödare inte förstår att separera hanar och löpande tikar????

Inavel är ett själviskt steg som varje enskild uppfödare beslutar för att antingen förkasta eller annama. Det är upp till marknaden att sortera bort vederbörande. Finns det inte tillräckligt många föräldradjur att använda i en ras, så man "måste" använda en nära släkting till tiken, kanske rasen borde dö ut? Varför låta valparna betala priset för en enskilds uppfödares dröm om den perfekta rashunden???

 

[vallhund]

Sv: Medveten inavel?

Nu avlar vi inte på människor, vi förökar oss frivilligt o väljer partner själva.
Vad du anser äckligt är inte relevant i frågan.

Hörde på NatGeo häromdagen att ett föräldrapar kan lämna avkomma med 70 000 olika genkombinationer, dvs att helsyskon kan vara genetiskt helt obesläktade.

Fö verkar det som folk stirrar sig blinda på siffrorna o tror att det automatiskt blir bättre avkomma ju mindre inavelsgrad o tvärt om.
Att stark inavel skulle leda till epilepsi har jag aldrig hört talas om, såvida inte epilepsi finns i släkten.

 

[Duvan]

Sv: Medveten inavel?

Nu avlar vi inte på människor, vi förökar oss frivilligt o väljer partner själva.
Vad du anser äckligt är inte relevant i frågan.

Håller fullständigt med. Dock har det ju funnits, och finns än, folkgrupper som gifter sig inom familjen. I Europas kungahus var det vanligt förr, och kusingifte höjs det inte på ögonbrynen för. Många "lustiga" sjukdomar har florerat inom slutna grupper som saknat blod utifrån. Det är bara att läsa historia.

Hörde på NatGeo häromdagen att ett föräldrapar kan lämna avkomma med 70 000 olika genkombinationer, dvs att helsyskon kan vara genetiskt helt obesläktade.

I teorin stämmer det - förutsatt att föräldrarna är helt obesläktade. När vi kommer till hundar & hundraser så delar hundar inom samma ras redan från början en stor del av arvsmassan. Precis som det var inom befolkningen förr, när långväga resor var näst intill en omöjlighet. Det som har gjort mest för folkhälsan i modern tid är cykeln. Då blev friarresorna längre och den genetiska variationen ökade.

Fö verkar det som folk stirrar sig blinda på siffrorna o tror att det automatiskt blir bättre avkomma ju mindre inavelsgrad o tvärt om.

Det tycker inte jag att det verkar som. Däremot tycker jag att det verkar som om det börjar gå upp en talgdank för gemene man om att det kanske är inavel och inte rasavel som ökar på förekomsten av sjukdomar inom en ras. Hur man ser på debatten om genetisk variation beror kanske på ens egen ståndpunkt.

Att stark inavel skulle leda till epilepsi har jag aldrig hört talas om, såvida inte epilepsi finns i släkten.

Stark inavel utarmar den genetiska variationen. Oavsett om det som blir kvar är bra eller dåligt i våra ögon så borde vi kunna vara överens om så mycket. Problemet med det är förutom att sannolikheten för att sjukdomar visar sig pga dubblerade anlag, så minskar även det genetiska skyddet för annat. Autoimmuna sjukdomar ökar, fertiliteten minskar och sjukdomar som florerar i rasen debuterar tidigare etc. Så det är inte bara det vi får fram som har betydelse utan även det vi tappar genom inavel som vi måste tänka på. För att ha en livskraftig stam på sikt måste den genetiska variationen vara så stor som möjligt inom en ras.

Det betyder inte att en enskild kull med hög inavelsgrad välter hela skutan. Men tack och lov för att det inte är alla som resonerar som så att inavel är vägen framåt!

 

[Disen]

Sv: Medveten inavel?

Jag håller egentligen med dig men för en mindre seriös uppfödare som är duktig på att snacka är det inte så svårt att slå i gröna valpköpare att reggning "är på gång" eller att man får regga hunden själv (vilket man inte får).

Du har helt klart en poäng där!

 

[Duvan]

Sv: Medveten inavel?

I vår ras hade en mycket väl ansedd (jag vågar inte ens skriva vad han hade för befattning i vår rasklubb) 14% inavelsgrad, och skyllde in tjuvparning. Och då är han uppfödare. Som om en uppfödare inte förstår att separera hanar och löpande tikar????

Det är otroligt så duktiga (och snabba) hundar kan vara när det är löp i farten. De flesta uppfödare som har både hanar och tikar råkar någon gång ut för antingen en fullbordad tjuvparning eller en "close call". Det är inget misstänkt med det. Någon missar att stänga en dörr helt för att man pratar i telefon, eller ett burlås blir forcerat t.ex.

Jag har en kompis som skulle para sin tik med en gammal hane. De höll till i köket och innan han kommit till "skott" började han ulka för att spy. Naturligtvis fick han raskt komma ut för att spy på gården istället för på köksgolvet. Vi vet väl alla att en sådan procedur tar max 1-2 minuter. När hon kommer in i köket igen har tiken forcerat 2 barngrindar (det var en cocker, så grindarna brukade fungera utmärkt) och kennelns andra hane hade forcerat flygburen som han för tillfället var instängd i. De satt ihop i en fullbordad parning, och min kompis hade bara att inse fullbordat faktum, och att den hane hon hade tänkt använda hade missat sin chans.

 

[Red_Chili]

Sv: Medveten inavel?

Det är otroligt så duktiga (och snabba) hundar kan vara när det är löp i farten. De flesta uppfödare som har både hanar och tikar råkar någon gång ut för antingen en fullbordad tjuvparning eller en "close call". Det är inget misstänkt med det. Någon missar att stänga en dörr helt för att man pratar i telefon, eller ett burlås blir forcerat t.ex.

Håller med. Jag känner själv till flera tjuvparningar och i de fallen så har hundarna varit separerade, meeen så har någon jäkla påhittig hund kommit på något sätt för att ta sig ut. Det har även varit hanhundar som brukar vara lugna med löptikar i huset, men när en speciell tik löpt, då minsann har de blivit "knäppa" och tagit sig ut.

Om man tex bor i stor villa, har hundarna instängda i varsin del av villan och åker iväg till jobbet, då är det ju inte konstigt om det blir en tjuvparning om någon av hundarna helt plötsligt får för sig att bryta sig ut och faktiskt lyckas.

Olyckor kan hända för alla, sedan är det upp till var och en att bestämma vad man gör av olyckan. (Om någon av mina tikar blivit tjuvparade och jag märkte det så skulle jag ge abortspruta även om hanen var av samma ras.)

 

[vallhund]

Sv: Medveten inavel?

Jag polemiserar inte med dig!
Du har rätt i det mesta, så vitt jag kan bedömma.
Vad gäller de Europeiska kungahusen så är det en dyster historia, genetiskt sätt iaf.
Sen har vi de Egyptiska Faraondynastierna som uppmuntrade syskonparning för att hålla blodet rent.

Genetik o arv är väldigt intressant, färger t ex.

En annan väldigt intressant studie av arvsmassa (inte hund) som är extremt intressant är:

"Studierna visar bland annat att den moderna människan, med undantag för afrikaner, bär på en till fyra procent av neandertalarnas gener."
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/neandertalares-gener-kvar-hos-manniskan_4680543.svd

Man kan ju undra vad Vit Makt o dylika rörelser/ideologier förklarar det?

 

[Migo]

Sv: Medveten inavel?

Oavsett hur bra hundar som det linjeavlas på så bär de på skadad DNA som bara väntar på att dubbleras och komma till uttryck. Det finns inga individer som är felfria, och därför tycker jag att man bör hålla ner inavelsgraden till ett minimum.

 

[Jenka]

Sv: Medveten inavel?

Hörde på NatGeo häromdagen att ett föräldrapar kan lämna avkomma med 70 000 olika genkombinationer, dvs att helsyskon kan vara genetiskt helt obesläktade.

Ja, det är bara förälder- barn som man helt säkert kan veta hur mycket gemensamma gener de har. Resten handlar mest om sannolikhet.

Belethien: Kan du utveckla det med olika raser olika motståndskraft mot inavel? Lät intressant.

 

[Rialavargen]

Sv: Medveten inavel?

Kan inte acceptera tjuvparning! Är man uppfödare har man en basal uppgift; att hitta rätt hane till sin tik.
Att det sker så många tjuvparningar inom SKK är helt otroligt. Det är ju att helt missa sitt eget mål med sig uppfödning. Att misslyckas med sin uppgift. Tjuvparning i mina ögon är ett sätt att para utanför rekomendationerna och kalla det för tjuvparning och därmed få kulles exisensberättigande bekräftat. De uppfödare som traskar längs den vägen där hög inavelsgrad är accepterad och tjuvparning är okay "för det var ju en olycka", kör gärna det racet. Jag accepterar inte dessa kvalifikationer som okay i mitt val av uppfödare. Vad sjutton, när en tik löper så får man hålla koll! De uppfödare som inte har tjuvparningar i sin verksamhet klarar ju av den uppgiften...
Jag söker mig till de uppfödare som har en plan för sin verksamhet, oavsett om de är renrasiga eller blandis. Att SKK har rekomendationer kring inavelsgraden ger mig den indikator jag behöver, samt mitt sunda förnuft.

Är rasen så pass lite att man måste använda inavelsgrader som är över rekomendationerna; har verkligen rasen ett berättigande?
Den uppfödare som använder sig av höga inavelsgrader i sin uppfödning; anser de sig att sin uppfödning och mål med sin uppfödning vara viktigare än SKK´s rekomendationer? Då kanske man ska fundera på om man verkligen ska vara med i SKK, om man inte önskar följa de rekomendationer och krav föreningen ställer? Om viss uppfödare får vänstervarva med att inte följa de krav som SKK ställer, varför ska andra uppfödare då göra det?

När vi nu har ett sådant upplägg att vi som människor ska stå över och bestämma vilken hane tiken ska välja ( som om hon inte skulle kunna klara av det själv.... när resten av jordens djur klarar den uppgiften) då tycker jag att vi ska ta det ansvar som följer. Avla på så sunda och hälsosamma förutsättningar som möjligt.

Samt; om en rasklubb har en rekomendation på 2.5% och en uppfödare kör sitt race med 25%. Fattar han inte att han förstör för alla andra uppfödare det året, som måste ligga 0, för att medeltalet för rasen ska landa på det man eftersträvar? Det ställer ju jättestora krav på resten av uppfödarna. Och resten av uppfödarna kanske även dem ligger lite för högt och då hamnar vi väldigt snart på en oerhört hög inavelsgrad för rasen det året. Inte smickrande för en ras.

 

[Grana]

Sv: Medveten inavel?

De uppfödare som inte har tjuvparningar i sin verksamhet klarar ju av den uppgiften...
.

Eller så ger de en abortspruta och håller tyst om alltihopa. Vet flera som sagt det i förtroende. Så det kan även drabba den "bäste"
Jag är noga när mina löper och ändå har jag haft 2 tjuvparningar (hanhundar som endast varit här tillfälligt). Men det har blivit sprutor på de tikarna.
En tjuvparning kan gå så fort, så man hinner inte blinka.