Medborgarlön för att frigöra resurser? (utbruten från Äta nyttigt är dyrt)

Vilka då?

Tänker du på Facebook?

Svenska banker t.ex. kan inte flytta utomlands.

Det är sällan företagsledare hotar med utlandsflytt.

Jag har egentligen inte hört det sedan 4:e oktoberrörelsens glansdagar.

Det är oftare partigängare i den borgerliga sfären, oftast neoliberaler, som hotar alla förslag om att förändra skattestrukturerna mer fundamentalt, så att mer av företagsvinsterna skulle gå tillbaka rill samhället, som drar den där skrönan med att flytta utomlands.

Och sedan så repeterar papegojorna som röstar efter egennytta enbart detta, för att trycka ner sina meningsmotståndare, utan att det finns riktig substans bakom skitsnacket.
Inget av det är genomförbart i praktiken, Sverige kan som land inte längre själv styra över detta utan måste ha samma villkor som övriga länder.
 
Vi är jägare och karnivorer, men vi är civiliserade (nåja) men också territoriella varelser. En sån upp och nedvändning på vår civilisation som du vill ha, kan helt enkelt inte vara möjlig. Som sagt - det är en utopi :)

Gillar ditt nåja 😂 Jag tror mer jag tänker om landsgränser som lite förvirrande. Familj/grupp är ju lätt att förstå men sedan tycker jag det blir lite mer flytande, det är ju väldigt stor skillnad på vad olika länder har tillgång till osv. För mig känns det lite som att någonstans uppkom en gräns av en anledning men de anledningarna finns inte kvar alltid (eller, de har väl ändrats med tiden men gränserna krigas ju om hela tiden beroende på var i världen man kikar). Och nu baserar vi så mycket på landsgränserna, för det är ju såklart lätt när vi har dem och har byggt upp system inom dem, full förståelse för att det blir helt upp o nedvänt nu. Jag ser ofta inte lådan när jag filosoferar 😅

Så ja, jag håller helt med om att vi är territoriella men jag funderar hela tiden på detta genom denna tråden. Eftersom det i denna frågan begränsar vad som ska rymmas inom funderingarna kring medborgarlön. Vilka ska betala vad? Kommer vi kunna gå plus minus noll inom Sverige? "Sticker de rika" och sedan har vi inte råd? Osv. Därav min kanske till synes OT fundering kring gränser 🙂
 
Demokrati är inte vad man traditionell brukar beteckna som en politisk ideologi och SAP har knappast varit ideologiska i sitt styre, snarare tvärtom. Hittade den här bilden på wiki som schematiskt beskriver olika politiska ideologier:
250px-Politicalquad.svg.png
Du har rätt angående demokrati, men jag håller inte med dig om att SAP inte varit ideologiska i sitt styre. Alla partier i Sverige har sin ideologi och försöker dra åt sitt håll. SAP styrde i praktiken med egen majoritet under många år. Jag tror de du syftar på är extremism och inte ideologi som leder till totalitarism.
 
Inget av det är genomförbart i praktiken, Sverige kan som land inte längre själv styra över detta utan måste ha samma villkor som övriga länder.
Aha, ytterligare ett av de ideologisk styrda argumenten, som omöjliggör alla slags förändring av det ekonomiska systemet!

Att inget går att förändra, har motbevisats många gånger...

Propagandan från neoliberalismen/marknadsliberalismen, bygger på att trycka ner all diskussion om- och hur vi, folket, med demokratiska medel ska kunna förändra världen till det bättre för folket.

Globaliseringen och propagandan för denna gränslöshet, är avsedd för att försätta "vanligt folk" i vanmakt, och strypa de demokratiska nationalstaternas från att ens försöka stoppa marschen mot en superrik elit, som i själva verket styr med olika former av hot.

Resultatet av den propagandan ser vi idag, med framväxt av nynationalism och nyfascism, i Sverige är det en stor grupp av väljare som i sin vanmakt tyr sig till Sverigedemokraterna, som har enkla lösningar på alla samhällsproblem.
 
Med helt fri rörlighet av kapital, varor och tjänster får man den effekten att villkoren harmoniseras.

Det var ju inte riktigt svar på min fråga, som var helt ärligt ställd alltså 🙂 Det är ju skillnad på svenskt kött och utländskt tex fastän båda går att köpa i Sverige eller mer konkret vad menar du?



Till tråden:ä
Jag har verkligen svårt att fatta det där med ekonomi, så mycket låter så ologiskt för mig. Så hoppas ingen i tråden uppfattar mina frågor som bara ifrågasättande eller dumförklarande!
 
Hur då tänker du rent praktiskt? Menar du att det späder på "vi och dom" genom att gruppen blir för stor sas? Folk gillar väl att resa o uppleva andra kulturer/länder?
Jag menar att det verkar som om vi som art, behöver en "lägereld" där vi delar gemensamma historier, och äter vår traditionella grillade korv vid, och där vi skrattar åt samma saker. Känner vi trygghet vid lägerelden, så bjuder vi gärna in främlingar till den, och hoppas att de ska lära sig gilla våra historier, och vår korv, och förhoppningvis så stannar också några kvar, och ger tillägg till historierna, och kryddar korven lite. När vi är trygga med att vi kan komma tillbaka till vår lägereld, tycker vi också det är kul att hälsa på vid andra lägereldar, och ibland väljer vi att stanna där.

Om däremot vår lägereld är utsatt för problem, som att någon försöker flytta på den utan att vi valt det, eller att en grupp främlingar kommer och vill byta våra historier, eller vår korvsort mot en annan sort, så blir vi störda, och oroliga. Ännu mera så, om vi för höra att vår lägereld ska släckas omedelbums, och vi ska gå till en annan lägereld, där det, hemskt nog inte ens finns korv, utan det grillas hamburgare, och våra historier räknas inte.

Då skapas det antagonism, då kommer främlingsfientligheten som ett brev på posten, då söker folket från lägerelden efter en stark ledare, som kan göra så att allt blir bra igen, och den gamla lägerleden kommer tillbaka.

Vi människor verkar alltså gilla att förändras lite lagom långsamt, så att vi hinner med. Vi vill känna samhörighet med vår grupp, men vi verkar acceptera förändring av gruppen, om vi får en möjlighet att absorbera förändringen.
 
Aha, ytterligare ett av de ideologisk styrda argumenten, som omöjliggör alla slags förändring av det ekonomiska systemet!

Att inget går att förändra, har motbevisats många gånger...

Propagandan från neoliberalismen/marknadsliberalismen, bygger på att trycka ner all diskussion om- och hur vi, folket, med demokratiska medel ska kunna förändra världen till det bättre för folket.

Globaliseringen och propagandan för denna gränslöshet, är avsedd för att försätta "vanligt folk" i vanmakt, och strypa de demokratiska nationalstaternas från att ens försöka stoppa marschen mot en superrik elit, som i själva verket styr med olika former av hot.

Resultatet av den propagandan ser vi idag, med framväxt av nynationalism och nyfascism, i Sverige är det en stor grupp av väljare som i sin vanmakt tyr sig till Sverigedemokraterna, som har enkla lösningar på alla samhällsproblem.

Nu tänker jag osökt på en kommentar i senaste podden från Postpatriarkatet där de diskuterade klass. Överklassen vinner mest på att fortsätta hålla isär medel och arbetarklass så att de kan skylla på varandra typ. Jag tillämpar samma retorik på jobbet när pressade kollegor gör fel och blir osams över det, när det är cheferna som satt oss i en omöjlig sits måste vi sparka uppåt istället för på varandra.

Hur tänker du att detta uppkommit? Och tror du att det är rimligt att jämna ut de ekonomiska klyftorna? Hur då? Jag tänker att det är alltid skitsvårt att bli av med privilegier, ännu svårare att motivera andra till att ge upp sina.
 
Jag menar att det verkar som om vi som art, behöver en "lägereld" där vi delar gemensamma historier, och äter vår traditionella grillade korv vid, och där vi skrattar åt samma saker. Känner vi trygghet vid lägerelden, så bjuder vi gärna in främlingar till den, och hoppas att de ska lära sig gilla våra historier, och vår korv, och förhoppningvis så stannar också några kvar, och ger tillägg till historierna, och kryddar korven lite. När vi är trygga med att vi kan komma tillbaka till vår lägereld, tycker vi också det är kul att hälsa på vid andra lägereldar, och ibland väljer vi att stanna där.

Om däremot vår lägereld är utsatt för problem, som att någon försöker flytta på den utan att vi valt det, eller att en grupp främlingar kommer och vill byta våra historier, eller vår korvsort mot en annan sort, så blir vi störda, och oroliga. Ännu mera så, om vi för höra att vår lägereld ska släckas omedelbums, och vi ska gå till en annan lägereld, där det, hemskt nog inte ens finns korv, utan det grillas hamburgare, och våra historier räknas inte.

Då skapas det antagonism, då kommer främlingsfientligheten som ett brev på posten, då söker folket från lägerelden efter en stark ledare, som kan göra så att allt blir bra igen, och den gamla lägerleden kommer tillbaka.

Vi människor verkar alltså gilla att förändras lite lagom långsamt, så att vi hinner med. Vi vill känna samhörighet med vår grupp, men vi verkar acceptera förändring av gruppen, om vi får en möjlighet att absorbera förändringen.

Jag är med! Hur stor kan lägerelden egentligen bli? Vad påverkar storleken?
 
Tänkte väl det 😒 Jag svär alltid över kapitalism och egoism i min vardag, vill nog egentligen omedvetet leva i en kommunistisk diktatur medan mina kollegor håller koll på sina aktier och hävdar att rika människor inte bara ärvt sina pengar utan är smarta också 😅

Men ja, tackvare att jag inte fattar det ekonomiska systemet så fattar jag inte hur någon kan tjäna över typ 100 000 kr/månad. Jag tycker det är ett sjukt system.

Det jag inte fattar är varför höginkomsttagarna är de som man absolut måste sänka skatten för. Själv anser jag att tex en uska borde få större skattsänkning (procentuellt och faktiskt) än någon som tjänar 100,000 kr+ i månaden. Skulle dessutom spara staten pengar.
 
Senast ändrad:
Det jag inte fattar är varför höginkomsttagarna är de som man absolut måste sänka skatten för. Själv anser jag att tex en uska borde för större skattsänkning än någon som tjänar 100,000 kr+ i månaden. Skulle dessutom spara staten pengar.

De betalar ju redan HALVA sin lön över taket i skatt, snyft snyft, så mycket mer de bidrar med än tex en städare 🙄

Jag vill inte ironisera eller sprida dålig stämning i denna tråden utan det är alltså faktiska irlargument hos mig. Det är då jag vill vara en kommunistisk diktator.
 
Jag, som är en demokratisk socialist, ser en hel massa företag som gör miljardvinster, per kvartal där ute...

Alla pengar för att finansiera vår välfärdstat, ska inte behöva komma från andra arbetande personer, utan pengarna ska i högre grad än nu, också komma från företagens vinster.

Titta på de svenska storbankerna t.ex., de gör vinster i storleksordningen på 3-10 miljarder per bank och kvartal (det går fyra kvartal på ett år). Det är mycket pengar, om vi gör ett hypotetiskt exempel, 4 storbanker som gör 3 miljarder per kvartal...
4 banker x 3miljarder x 4 kvartal = 48 miljarder. Om vi, hypotetiskt tar hälften i skatt, så räcker hälften av vinsten bara hos storbankerna, alltså 24 miljarder, till en jäkla massa välfärd...
Och dessa 24 miljarder skulle räcka till en sjuhelvetes medborgarlön till de ca 10 miljonerna svenskar varje år...

Vi kan ju börja med att ta fram ett bra sätt att beskatta Facebook, Amazon, m.fl., som använder Sverige som ett skatteparadis för sina serverhallar, där de dessutom får subventionerad el. De här företagen lyckas med konststycket att i stort sett inte betala någon skatt alls.
Du skrev det jag funderade på att skriva om (men inte orkade ta upp igen) :up: Tack!
 
Gillar ditt nåja 😂 Jag tror mer jag tänker om landsgränser som lite förvirrande. Familj/grupp är ju lätt att förstå men sedan tycker jag det blir lite mer flytande, det är ju väldigt stor skillnad på vad olika länder har tillgång till osv. För mig känns det lite som att någonstans uppkom en gräns av en anledning men de anledningarna finns inte kvar alltid (eller, de har väl ändrats med tiden men gränserna krigas ju om hela tiden beroende på var i världen man kikar). Och nu baserar vi så mycket på landsgränserna, för det är ju såklart lätt när vi har dem och har byggt upp system inom dem, full förståelse för att det blir helt upp o nedvänt nu. Jag ser ofta inte lådan när jag filosoferar 😅

Så ja, jag håller helt med om att vi är territoriella men jag funderar hela tiden på detta genom denna tråden. Eftersom det i denna frågan begränsar vad som ska rymmas inom funderingarna kring medborgarlön. Vilka ska betala vad? Kommer vi kunna gå plus minus noll inom Sverige? "Sticker de rika" och sedan har vi inte råd? Osv. Därav min kanske till synes OT fundering kring gränser 🙂
Jag finner dina tankar intressanta. Och rent filosoferande så kan man fundera på hur världen skulle se ut om globalism var en självklarhet, en utopi egentligen, där inga gränser finns och världen var ett samhälle. Skulle man ha det lättare att acceptera andra människor som ser annorlunda ut pga alla tillhör samma samhälle? Skulle det funka om alla kunde flytta eller resa runt lätt pga det är samma "nationalitet" i hela världen?
Men isåfall krävs det nog att man hade gjort det från början (vilket skulle ha varit svårt pga tekniken som finns idag inte fanns då), nu är det för mycket gammalt groll mellan olika länder, människor och kulturer tror jag för att det skulle funka smärtfritt. Frågan är om det skulle funka att förändra på det, och vad för konsekvenser det skulle innebära. Vilka är enorma.
 
Aha, ytterligare ett av de ideologisk styrda argumenten, som omöjliggör alla slags förändring av det ekonomiska systemet!

Att inget går att förändra, har motbevisats många gånger...

Propagandan från neoliberalismen/marknadsliberalismen, bygger på att trycka ner all diskussion om- och hur vi, folket, med demokratiska medel ska kunna förändra världen till det bättre för folket.

Globaliseringen och propagandan för denna gränslöshet, är avsedd för att försätta "vanligt folk" i vanmakt, och strypa de demokratiska nationalstaternas från att ens försöka stoppa marschen mot en superrik elit, som i själva verket styr med olika former av hot.

Resultatet av den propagandan ser vi idag, med framväxt av nynationalism och nyfascism, i Sverige är det en stor grupp av väljare som i sin vanmakt tyr sig till Sverigedemokraterna, som har enkla lösningar på alla samhällsproblem.
Att tro att det är hopplöst och inte går att förändra göder ilska hos folk. Det blir verkligen en motreaktion som vill förändra på saken, möjligen på ett mindre demokratiskt sätt. Men en reaktion baserat på ilska kan aldrig vara bra.
Det är ju lite därför demokrati började användas, revolutioner var inte betryggande för samhället. Att tro att det inte går att förändra underminerar själva grundstenen i demokratin.

(Jag bara babblar nu, ber om ursäkt, jag håller bara med dig.)
 
Men då kanske vård måste få kosta mer? Att man anställer fler inom sådana jobb, så man korta dagarna. De har ju gräsliga villkor öht, dygn, delade pass, beordrade extrapass.

Det har jag inte argumenterat emot, som jag sa så kan det finnas andra fördelar. Jag argumenterade enbart emot bibehållen effektivitet i samtliga yrken. Jag anser absolut att vårdpersonal måste få bättre lön och arbetsförhållanden. Hur det går till på bästa sätt känner jag inte att jag har tillräckligt med kunskap kring.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 30
  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈
  • Avels fråga

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stil på bostad för uthyrning.
Tillbaka
Upp