Medberoende???

[Lovisaleonora]

Sv: Medberoende???

Eftersom jag varit igenom skiten kan jag varmt rekommendera en stödgrupp. Hjälp dig själv innan du tar tag i den du är medberoende till.

Beroende på hur gammal du är finns Al-anon, Al-ateen http://www.al-anon.se eller ACA http://aca-sverige.org/wordpress/. Det är en otrolig lättnad att träffa andra som sitter i samma båt, det går inte att förklara innan man är där. Det är en speciell gemenskap.

 

[Texaz]

Sv: Medberoende???

Man behöver inte alls förklara för personen, till stor del handlar det om att sätta gränser, och att bryta sin egen del i det hela. Alltså att kunna leva ett bra liv trots att det finns ett destruktivt beteende hos en närstående.

Det är inte dennes missbruk man ska bryta, det är ens eget beteende i det hela, det förhållningssätt man har.

Det ÄR inte lätt, jag har nog haft ett medberoendebeteende i hela mitt liv, antagligen för att min mor hade ett sånt beteende utifrån sin uppväxt... Inser då att ett beteende som är inövat sen barnsben inte jobbas bort över en natt, men just att ha blivit medveten om att det finns gör det lättare att tänka till.

Är just nu medberoende och satte ner foten för första gången förra helgen, var alldeles darrig i benen efteråt, trots att det inte var någon stor grej det handlade om. NU var jag då på utbildningen så jag fick ju chansen att ventilera det med andra, och fick mycket stöttning.

 

[Texaz]

Sv: Medberoende???

Jag skulle säga att medberoende är det naturliga tillståndet när man är nära anhörig till någon med destruktiva beteenden. Det naturliga tillståndet är att skydda varann i familjen, fokusera på den som inte mår bra och hjälpa den. Och det är precis det den medberoende gör, bara det att det inte alls får den effekt man hoppas på. Istället för att den sjuke blir bättre blir den sjukes sjukdom sämre då den sjuke skyddas från konsekvenser av sitt eget beteende. Den sjukes sjukdom breder ut sig på övrigas bekostnad. För att bryta medberoende krävs en medveten och ofta mycket stor ansträngning och gärna också proffshjälp. För man måste gå emot det som är instinkten, att skydda sin älskade mamma, pappa, syster, farfar eller vem det nu är från "yttre fara" som t ex att polisen tar körkortet. När det sannolikt är det bästa som kan hända vederbörande.

Otroligt bra beskrivet!!!

 

[Cydonia]

Sv: Medberoende???

Eftersom jag varit igenom skiten kan jag varmt rekommendera en stödgrupp. Hjälp dig själv innan du tar tag i den du är medberoende till.

Beroende på hur gammal du är finns Al-anon, Al-ateen http://www.al-anon.se eller ACA http://aca-sverige.org/wordpress/. Det är en otrolig lättnad att träffa andra som sitter i samma båt, det går inte att förklara innan man är där. Det är en speciell gemenskap.

Jag har funderat på det..men aldrig ansett mig själv platsa in där, eftersom "det finns alltid folk som har det värre".
Efter att ha tagit mod till mig med hjälp av min pojkvän och börjat gå hos en psykolog sedan några veckor tillbaka (efter remiss av läkare) så känns det som att jag är på rätt väg i alla fall.. men att ens gå till läkaren för att förklara mina "diffusa problem" tog ett bra tag att genomföra.

Har alltid känt som att dom inte ska tro på mig, som att jag bara är känslig eller att jag kanske rentav bara är egoistisk, bortskämd, negativ, arg och lat som jag fått inpräntat. Men att få höra av en vuxen människa att nej, du är inte problemet, och att sedan förstå det själv.. det var som att en helt ny värld öppnades.
Är arg på mig själv som inte gjort något tidigare.
Jag har visserligen gjort allt jag förmått och lite till sedan jag var mycket ung, men det har inte hjälpt någon på sikt, och varje gång man inser detta så splittras en liten bit inombords.. tills allt bara är en trasig skugga av den man en gång var..orken tar slut.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Medberoende???

Det är aldrig försent. Att andra har det värre är ju självklart, det finns svält i världen. Men det är inte ditt liv.

Jag kan varmt rekommendera grupperna, de hjälpte mig gigantiskt när jag var på djupet. Underbara människor, bra redskap och det är inte förrän man varit där första gången som man förstår vad gemenskapen faktiskt ger. Det är inte magiskt, men nära nog.

Våga gå dit, alla har varit där för första gången vid något tillfälle. Och ni har alla något gemensamt, annars hade ni inte varit där.

 

[Reykur]

Sv: Medberoende???

*kl*

Jag tror jag skulle kunna klassas som medberoende. Det jag känt nu de senaste dagarna är att jag inte klarar av det här själv, när man kämpar så hårt för att hålla en annan människas näsa över ytan så liksom.. Sjunker man själv.

Jag har en nära anhörig boende hos mig just nu, hen har för ca 5 veckor sedan blivit villkorligt frigiven efter vistelse på anstalt i drygt ett år (för tredje gången..) Personen har flera missbruk och en del psykisk problematik och är bostadslös. Jag kan inte se personen på gatan, så hen bor hos mig och min sambo. Det har gått bra i några veckor, jag har mått jättebra av att se personen må så bra. Bättre än någonsin, med någon slags tro på livet och framtiden. Men, det har gått över kan man säga. Och jag orkar bara inte med att personen "hotar" med kriminalitet och att gå tillbaka till drogerna så snart hen stöter på minsta lilla motgång.

Hen bor här utan att betala någon hyra, får mat och jag fyller på telefonen åt hen ibland så hen ska kunna ha nödvändig kontakt med soc, övervakare och arbetsförmedlingen. Pengarna personen får in spelar hen upp, och jag känner mig så grundlurad när hen kommer hem full med en systempåse i handen samma dag som jag fyllt på personens kontantkort för "jag har slut på pengar och kan inte ringa övervakaren, så nu kommer allt skita sig och jag kan lika gärna börja knarka igen"

Igår ringde jag till personens övervakare, av oro. Fick inget svar men lämnade ett meddelande där jag bara lämnade mitt namn och nummer och bad henom ringa upp, inget mer. Övervakaren hade berättat för min anhörige/inneboende att jag hade ringt, och hen är nu skogstokig.

Kallar mig för oärlig golare, att jag gått bakom henoms rygg och gjort så hen ska ha ett extra möte med övervakaren nästa vecka. Allt är mitt fel, och hen ska från och med i morgon bo hos någon knarkarpoolare istället för hos oss, för jag är ju en jävla idiot som ska dra åt helvete och sköta mitt eget jävla liv.

Detta är en människa som jag verkligen älskar och bara vill väl. Och jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Oj. Ursäkta allt svammel och att jag kräks ur mig så mycket, men. Det är tungt att bära ensam bara.

 

[cirkus]

Sv: Medberoende???

Du kan inte hjälpa personen om den inte vill bli hjälpt.
Var och en måste nå sin botten och uppenbarligen så är inte din anhöriga där.

Ingenting är ditt fel och det vet du.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Medberoende???

Som sagt: du kan inte hjälpa någon som inte vill ha hjälp. Du kan inte tvinga det på någon.

Du har en aktiv missbrukare i huset, du är fullständigt utnyttjad och utpressad. Det stjälper, inte hjälper, när du inte sätter gränser. Du ger ytterligare exempel IRL att det funkar att manipulera och bära sig illa åt. Då får man tak över huvudet och pengar.

Sätt stopp. Säg till vederbörande att flytta ut. Denne är välkommen tillbaka när hon/han är nykter och går på sina möten (rekommendera 12-stegsprogram).

Sätt gränser. Det är första steget till att VILJA ha hjälp. Just nu är du en person som hjälper missbrukare fortsätta sitt missbruk. Troligen motsatsen till vad du vill.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Medberoende???

Hittade en bra sida där jag klipper in lite som jag tycker är en bra grund för att börja tänka på hur hantera situationen:
---
Några råd till anhöriga till alkoholister:
1. Försök inte styra din alkoholist - det kan du inte. Du mår mycket bätre när du slutat försöka.
2. Överta inte hans eller hennes ansvar -alkoholisten kan möjligen börja växa upp om han eller hon får möta ansvaret själv.
3. Vägra vara offer - den rollen är lika destruktiv som alkoholistrollen.
4. Tänk mera på dig själv - ta mer ansvarför dig själv och de andra människorna omkring dig.
5. Vägra vara "möjliggörare" för fortsatt missbruk genom att trösta, ringa till jobbet och ljuga osv. Säg i stället "Du får helt ta ansvar för det där själv!"
6. Skydda inte till alkoholist från följderna av hans/hennes drickande. "Smärta är den största gåvan" - om man skyddar en alkoholist från smärtan fördröjer man tillfrisknandet.
Källa: Al-Anon

Den enda person någon av oss någonsin kan förändra är oss själva.
En förändring innebär att relationerna till andra människor med all säkerhet också kommer att förändras.
Att förändras innebär att man får uppleva något nytt, annorlunda och okänt - detta innebär att vi alla, i varierande grad, är rädda för förändringar.
Om man accepterar förutsättningen att den enda person i ett problematiskt förhållande man kan förändra är sig själv - och att man är villig att gå in för att förändras - står det i ens makt att radikalt ändra riktning på livet.

Nedan följer några grundläggande steg när man arbetar för att befria sig från de självförgörande aspekterna av att leva med en människa med alkoholproblem:
1. Sluta ta ansvarför vad din alkoholmissbrukare gör. Så länge du gör det lätt för alkoholisten att dricka på ett ansvarslöst sätt, genom att städa undan spåren, utföra dennes sysslor, skydda och ljuga kommer du inte att kunna börja växa och förändras som du vill.
2. Sluta låta dig misshandlas, fysiskt och psykiskt, av din alkoholmissbrukare. Att låta dig misshandlas innebär att du förstärker din känsla av upprördhet men medför även bristande personlig styrka, värdighet och självrespekt. Det är på tiden att du slutar agera slagpåse.
3. Börja ett liv utanför er relation. Bryt dig ur isoleringen som alkoholmissbrukaren försatt dig i. Börja strukturera ditt liv på ett annat sätt - då kommer du att må bättre och ha roligare - trots att du kanske väljer att fortsätta leva med missbrukaren. Gör saker ihop med andra eller på egen hand.
4. Finn och vårda nya relationer. Detta steg kan vara extra svårt eftersom det kräver att du tar egna initiativ. Du måste träffa och bekanta dig med nya människor och troligen blir du också tvungen att omvärdera dina förbindelser med gamla vänner, släktingar och bekanta. Grupper som Al-Anon kan vara utmärkta startpunkter, där finns likasinnade som är beredda att dela med sig av sin styrka, sina insikter och sin medkänsla.
5. Förbättra din fysiska form. Konstruktiv förändring inbegriper att du värnar om din fysiska hälsa och välbefinnande - detta innefattar bland annat kost, motion och hygien.
6. Förändra dig själv varje dag. Det är viktigt att du arbetar med ovanstående punkter varje dag - då når du resultat. Det kommer att ta tid och energi men du kommer att vinna på det i längden.

---
http://www.beroendet.se/

 

[Texaz]

Sv: Medberoende???

Just det där med att hota att gå tillbaka till missbruk är så klassiskt! Det är oerhört lätt att där vackla för inte vill man väl vara det som gör att personen börja missbruka igen??

Dock är det ALDRIG någon annans fel, alla har ett val, OK, vill du börja med droger, gör det!!

Att sätta gränser och inte spela med i spelet är det enda som hjälper, enkelt att säga, men ack så svårt ibland.

Stå på dig!!

 

[Reykur]

Sv: Medberoende???

Vet ni. Han är ute nu. Jag har varit så rädd idag att jag inte ens vågat gå hem från jobbet, han har varit ursinnig och kallat mig så mycket saker, öppet på facebook. Han har en historia av att vara väldigt våldsam och jag var rädd att komma hem. Han skrev att han inte ville ha med mig att göra bland annat, och då skrev jag bara "Lämna nycklarna innan du går. Hejdå." Han har varit helt ursinnig och börjat kräva pengar av mig (?). Funderade på allvar på att ringa polisen pga av att jag kände att jag ville ha någon med mig hem. Om han var kvar.

Jag tog vår syster med mig hem. Men han var inte kvar, och han har lämnat nycklarna.

Jag har nog aldrig gråtit så mycket som idag. Detta är en nära släkting, som jag älskar så oerhört men just nu hatar vad han gör med mig och resten av vår familj.

Det värsta är att jag tror på honom. Att det är jag som framkallat reaktionen, att det är mitt fel och att han kommer att börja missbruka narkotika igen.

"Hoppas du är nöjd när du läser min dödsruna i tidningen, då ska du veta att allt är ditt fel".

Jag tycker ju så oerhört mycket om honom, och har varit så omåttligt stolt över honom de här veckorna som han bott här och fungerat som en vanlig människa. Jag är så knäckt.

 

[escodobe]

Sv: Medberoende???

Det är inte ditt fel. Det är klassiskt missbrukabeteende!
Ring polisen.om du är rädd. Han får ta ansvar för att hans beteende bränner broar.

 

[escodobe]

Sv: Medberoende???

http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=1200692
Läs om tråden:-)

Du ville personen väl och det är det som är problemet med medberoende..

 

[Reykur]

Sv: Medberoende???

"Det här är inge poesi o inge vackra ord!
Det här är bara hat!
Som tack efter att jag varit snäll i alla dessa år så ställer du dig rak upp och hugger mig i ryggen och lyckas ändå få det att bli mitt fel!
Jag vet vad jag vill säga men hittar inge ord, o allt jag tänker på är hat! Nu har du brännt din sista bro! DRA ÅT HELVETE"

- Såhär skrev han just på facebook. Öh.

 

[CK]

Sv: Medberoende???

Försök att inte ta åt dig. Du gör det rätta.

 

[Texaz]

Sv: Medberoende???

Stå på dig!!!

Det är ju HAN som bränner broar! Om han väljer att ta till droger igen så är det ju hans val, inte ditt. Du måste se till att du mår bra och känner dig trygg.
Att sätta ner foten rejält kan ibland få missbrukaren att ta tag i sitt liv.
Det ligger dock aldrig på ditt ansvar att se till att en missbrukare håller sig ren, eller rättare sagt du kan inte göra det.
Finns inte viljan hos missbrukaren själv så kommer denne alltid att hitta en ursäkt för att missbruka igen....

 

[Lovisaleonora]

Sv: Medberoende???

Så är det när det enda som spelar roll är missbruket. Att få missbruka. När det sätts gränser och missbruket inte går smidigt, då är det alla andras fel. Alla som står i vägen är djävulen själv. Just nu spelar du den rollen.

Du har handlat rätt. Missbruk är aldrig OK. Missbruk får konsekvenser. Detta var en av dem. Det går inte att bo kvar hos dig.