Sv: Mår dåligt av att åka till stallet
Känner igen mig i det du säger. Jag har oxå varit på en del bättre och en del sämre ställen.
Ett stall fungerade jättebra under ganska lång tid, tills stallägaren började få lite konstiga ideer. Hon tyckte t ex att hennes häst var tjock o då skulle alla hästarna i stallet gå i grushagar fast det fanns fina sommarhager med gräs som vi andra gärna ville ha våra hästar i, nej då skulle gräshagarna så oanvända för att hennes häst var tjock.
Det var massa smågrejor som att det var dålig kvalité på grovfoder och halm. Droppen var ändå när min häst lyckats trassla in sig i staketet, och rivit ner en hel sida. Stallägaren ringde mig o frågade om jag viste om att staketet var sönder. Nej det viste jag ju inte.
Jag frågade då om hästen hade skadat sig och om han var kvar i hagen. Jag vet inte sa hon då, vi har inte kollat. Jag så g ut så här kastade mig naturligtvis i bilen, bad stallägaren ta in hästen så han inte skulle rymma, vilket hon motvilligt gick med på.
Stallägaren ville att jag skulle laga staketet själv, vilket jag inte hade någonting emot. Däremot ville hon inte stänga av strömmen och jag fick inte låna några verktyg heller. (lite svårt att få ner stolparna igen utan slägga) Och agregatet var inlåst i maskinhallen och jag hade ingen nyckel dit.Så jag o sambon fick försöka få ner stolparna igen och fästa i hop o dra om tråden medans strömmen var på, inte skönt för händerna kan jag berätta.
Stallet hade varit fullt av folk flera timmar o ingen hade brytt sig om att varken ringa mig, ta in hästen eller ens kolla om hästen hade skadat sig, vilket han dessutom hade gjort. Behöver jag säga att jag flyttade därifrån..
Känner igen mig i det du säger. Jag har oxå varit på en del bättre och en del sämre ställen.
Ett stall fungerade jättebra under ganska lång tid, tills stallägaren började få lite konstiga ideer. Hon tyckte t ex att hennes häst var tjock o då skulle alla hästarna i stallet gå i grushagar fast det fanns fina sommarhager med gräs som vi andra gärna ville ha våra hästar i, nej då skulle gräshagarna så oanvända för att hennes häst var tjock.
Det var massa smågrejor som att det var dålig kvalité på grovfoder och halm. Droppen var ändå när min häst lyckats trassla in sig i staketet, och rivit ner en hel sida. Stallägaren ringde mig o frågade om jag viste om att staketet var sönder. Nej det viste jag ju inte.
Jag frågade då om hästen hade skadat sig och om han var kvar i hagen. Jag vet inte sa hon då, vi har inte kollat. Jag så g ut så här kastade mig naturligtvis i bilen, bad stallägaren ta in hästen så han inte skulle rymma, vilket hon motvilligt gick med på.
Stallägaren ville att jag skulle laga staketet själv, vilket jag inte hade någonting emot. Däremot ville hon inte stänga av strömmen och jag fick inte låna några verktyg heller. (lite svårt att få ner stolparna igen utan slägga) Och agregatet var inlåst i maskinhallen och jag hade ingen nyckel dit.Så jag o sambon fick försöka få ner stolparna igen och fästa i hop o dra om tråden medans strömmen var på, inte skönt för händerna kan jag berätta.
Stallet hade varit fullt av folk flera timmar o ingen hade brytt sig om att varken ringa mig, ta in hästen eller ens kolla om hästen hade skadat sig, vilket han dessutom hade gjort. Behöver jag säga att jag flyttade därifrån..
Senast ändrad: