Män som betalar och bjuder

Jag och särbon har vansinnigt olika ekonomi, jag är pank och han har pengar. När vi äter utanför hemmet betalar han oftast, jag betalar för mig själv ibland. Skulle vi gå ut på ordentlig middag på restaurang skulle han betala, jag kan inte ta en sådan kostnad nu eftersom det är andra praktiska saker som måste prioriteras. Dvs det skulle vara något vi gjort upp om innan vi går ut.

Däremot förväntar/kräver jag aldrig att han ska betala för mig. Det hade känts jättemärkligt. Hade jag haft liknande ekonomi som honom hade jag utgått ifrån att vi betalar ungefär 50-50, dvs en gång betalar han och nästa betalar jag.

I en dejtingsituation hade jag inte inte varit bekväm med att bli bjuden. Inte för att jag förväntas återgälda på annat sätt utan för att det känns så sunkigt värdemässigt. Plus att om det är en första dejt vet man ju inte om det blir någon mer, dvs det skulle vara svårt att betala nästa gång :D Har det varit några dejter och jag kände att det kommer att bli fler så skulle jag vara bekvämare med det så länge jag får betala nästa gång (dvs att han inte propsar på att få betala fast det är min tur).
 
Ser inget fel i att bli bjuden så länge båda är med på det och inget förväntas i utbyte.

Innan jag träffade sambon (och ja han bjöd på middag första dejten) så var jag på några dejter och vissa gånger blev jag bjuden, andra betalade vi var för sig och jag har även bjudit.

Jag har inte gott ställt men jag har det inte dåligt heller.

Ser inga som helst problem och skulle aldrig bli irriterad för att någon vill bjuda utan förpliktelser. Det är ens fria val om man vill bjuda.
 
Jag känner mig väldigt obekväm med att bli bjuden. Vänner man träffar regelbundet är okej, för det jämnar ut sig. Men jag känner ofta någon tacksamhetsskuld. I början när man dejtar vill jag gärna betala för mig själv, så jag aldrig "lovar" någon fortsättning. Diskuterade detta med en dejt en gång, varpå han glatt konstaterade att han skulle betala, för då blir det ju en dejt till... kan säga att det blev det inte från min sida :meh::banghead:

I en längre relation spelar det inte så stor roll och beror ju på hur ekonomin ser ut för de olika parterna. Vill jag resa/ut och äta/whatever så bjuder jag hellre min partner så jag kan gör det jag vill än att avstå det bara för att min partner inte har råd eller prioriterar annat.

Att bli bjuden av random män på krogen känns sunkigt och aldrig något jag tillåtit någon göra faktiskt. Känns onekligen som någon typ av "betalning" för något jag nog helst inte vill göra.
 
Med tanke på hur varierande mottagandet tycks vara så måste det vara rätt vanskligt som man också, vissa kräver i att man bjuder och andra blir i princip förnärmade.
 
Jag känner mig väldigt obekväm med att bli bjuden. Vänner man träffar regelbundet är okej, för det jämnar ut sig. Men jag känner ofta någon tacksamhetsskuld. I början när man dejtar vill jag gärna betala för mig själv, så jag aldrig "lovar" någon fortsättning. Diskuterade detta med en dejt en gång, varpå han glatt konstaterade att han skulle betala, för då blir det ju en dejt till... kan säga att det blev det inte från min sida :meh::banghead:

I en längre relation spelar det inte så stor roll och beror ju på hur ekonomin ser ut för de olika parterna. Vill jag resa/ut och äta/whatever så bjuder jag hellre min partner så jag kan gör det jag vill än att avstå det bara för att min partner inte har råd eller prioriterar annat.

Att bli bjuden av random män på krogen känns sunkigt och aldrig något jag tillåtit någon göra faktiskt. Känns onekligen som någon typ av "betalning" för något jag nog helst inte vill göra.

Håller med. Sedan vill jag gärna också på en första dejt visa vilken typ av tjej som jag är. Jag är jämställd, jag är givmild och jag uppvaktar min dejt i samma grad som han uppvaktar mig. Jag förväntar mig ingenting av den som dejtar mig förutom dennes trevliga sällskap. Det är vad jag vill förmedla för bild av mig själv och agerar därför därefter.
 
Med tanke på hur varierande mottagandet tycks vara så måste det vara rätt vanskligt som man också, vissa kräver i att man bjuder och andra blir i princip förnärmade.

Ja, det är nog vanskligt. Men alternativet är ju att alla människor skulle fungera precis likadant, och det skulle nog vara ännu vanskligare.
 
Ja, det är nog vanskligt. Men alternativet är ju att alla människor skulle fungera precis likadant, och det skulle nog vara ännu vanskligare.

Det skulle vara tråkigt om inget annat. Tänker mer på att vi kvinnor tänker i det här sammanhanget och ofta annars mer bara på hur det påverkar oss och vi kan förhålla oss till det hur vi vill att det ska vara. Det är inget fel i sig men samtidigt i sammanhanget rätt bekvämt i förhållande till att vara på den andra sidan och behöva vara den som gör rätt för just den personen.
 
Det skulle vara tråkigt om inget annat. Tänker mer på att vi kvinnor tänker i det här sammanhanget och ofta annars mer bara på hur det påverkar oss och vi kan förhålla oss till det hur vi vill att det ska vara. Det är inget fel i sig men samtidigt i sammanhanget rätt bekvämt i förhållande till att vara på den andra sidan och behöva vara den som gör rätt för just den personen.

Jag tänker att det går båda vägar. Vissa män vill vara den som betalar och blir förnärmad av att kvinnan tar fram plånboken. Vissa män blir förnärmade av att kvinnan förväntar sig att han ska betala. Så det där med vem som betalar är nog svårt för båda parter, om man nu kan kalla det svårt. De flesta av mina manliga vänner har beskrivit hur de av kvinnan förväntas betala på dejter och blivit irriterade på det. Så det där med att göra rätt för den andre parten kan nog bara de som läser tankar, alternativt den som faktiskt frågar sin dejt vad den vill :)
 
Jag tänker att det går båda vägar. Vissa män vill vara den som betalar och blir förnärmad av att kvinnan tar fram plånboken. Vissa män blir förnärmade av att kvinnan förväntar sig att han ska betala. Så det där med vem som betalar är nog svårt för båda parter, om man nu kan kalla det svårt. De flesta av mina manliga vänner har beskrivit hur de av kvinnan förväntas betala på dejter och blivit irriterade på det. Så det där med att göra rätt för den andre parten kan nog bara de som läser tankar, alternativt den som faktiskt frågar sin dejt vad den vill :)

Jo men killen som blir förnärmad kommer säga åt dig att lägga tillbaka plånboken och nästa gång säga åt dig att inte ta med dig plånboken men det är knappast så att det inte blir någon andra dejt från hans sida för att han var tvungen att säga åt dig den gången?
 
Jo men killen som blir förnärmad kommer säga åt dig att lägga tillbaka plånboken och nästa gång säga åt dig att inte ta med dig plånboken men det är knappast så att det inte blir någon andra dejt från hans sida för att han var tvungen att säga åt dig den gången?

Ändrade, förstod dig fel först. Just den killen kanske kommer vilja gå på en andra dejt, men jag kan säga att det definitivt inte blivit någon andra dejt för de tjejer som förväntat sig att mina killkompisar ska betala för dem på dejter.
 
I min värld är det skillnad på när någon försöker köpa en, och när någon bjuder som en trevlig gest. Det förstnämnda blir ofta uppenbart fort, man får presenter, blir bjuden osv och sen kommer förväntningarna. Man märker att personen förväntar sig en motprestation, inte sällan en fysisk sådan, "nu när jag varit snäll och köpt detta så får du faktiskt bjuda till lite".

Det andra, vilket min särbo gör sig skyldig till rätt ofta, är något annat. Han gillar att bjuda mig, men bjuder inte hela tiden och låter mig bjuda emellan när jag tycker att det är min tur. Vi är ute och kör mycket när vi ses men trots mina envisa försök låter han mig inte betala dieseln. Jag är inte jätteförtjust i att den ena parten har tämligen höga kostnader för en gemensam aktivitet medan den andra bara betalar småpiss i jämförelse, vilket jag sagt till honom, men han vidhåller att jag inte ska betala för sånt, så då accepterar jag det även om det gnager mig en del. Har däremot sagt att han när som helst kan ändra sig och vilja ha pengar för dieseln om det skulle vara så.
 
I min värld är det skillnad på när någon försöker köpa en, och när någon bjuder som en trevlig gest. Det förstnämnda blir ofta uppenbart fort, man får presenter, blir bjuden osv och sen kommer förväntningarna. Man märker att personen förväntar sig en motprestation, inte sällan en fysisk sådan, "nu när jag varit snäll och köpt detta så får du faktiskt bjuda till lite".

Det andra, vilket min särbo gör sig skyldig till rätt ofta, är något annat. Han gillar att bjuda mig, men bjuder inte hela tiden och låter mig bjuda emellan när jag tycker att det är min tur. Vi är ute och kör mycket när vi ses men trots mina envisa försök låter han mig inte betala dieseln. Jag är inte jätteförtjust i att den ena parten har tämligen höga kostnader för en gemensam aktivitet medan den andra bara betalar småpiss i jämförelse, vilket jag sagt till honom, men han vidhåller att jag inte ska betala för sånt, så då accepterar jag det även om det gnager mig en del. Har däremot sagt att han när som helst kan ändra sig och vilja ha pengar för dieseln om det skulle vara så.
Du accepterar det fast det gnager i dig? Varför inte dela mer om du inte gillar Det?
 
Det andra, vilket min särbo gör sig skyldig till rätt ofta, är något annat. Han gillar att bjuda mig, men bjuder inte hela tiden och låter mig bjuda emellan när jag tycker att det är min tur. Vi är ute och kör mycket när vi ses men trots mina envisa försök låter han mig inte betala dieseln. Jag är inte jätteförtjust i att den ena parten har tämligen höga kostnader för en gemensam aktivitet medan den andra bara betalar småpiss i jämförelse, vilket jag sagt till honom, men han vidhåller att jag inte ska betala för sånt, så då accepterar jag det även om det gnager mig en del. Har däremot sagt att han när som helst kan ändra sig och vilja ha pengar för dieseln om det skulle vara så.

Mina ex å dejter har jag skjutsat, tagit på utflykter osv. Gillar att köra bil och göra utflykter och utforska nya platser. Det är oftast jag som föreslår att vi ska fara nånstans också... Så jag har aldrig funderat på att hon ska betala för det :p
 
Du accepterar det fast det gnager i dig? Varför inte dela mer om du inte gillar Det?
Vi kompenserar genom att jag bjuder mycket när vi käkar ute istället så får han stå för soppan så står jag för käket. Det går ju inte jämnt ut men det funkar. Jag är uppväxt med att man ska betala för sig och att andra inte ska lastas av en, därför känns det fel för mig att inte betala för diesel när vi är ute och kör. I början ville han bjuda på alla kostnader men med tiden fick han lära sig att kompromissa och låta mig ta notan ibland även om det tog emot i början. I början ville han ge mig pengar för den mat jag köper när vi äter hemma hos mig, och det nekade jag på samma sätt som han nekar dieselpengar. Man får hitta någon slags mellanläge där båda känner sig okej och sen får man helt enkelt lära sig att komma över vissa saker och acceptera dem. Det är inte direkt så att jag går runt och mår dåligt för att jag inte får betala dieseln, men baserat på hur jag är uppfostrad så känns det olustigt att inte göra det. Men som sagt, balans, kompromiss från båda sidor så går det att lösa. Ingen ska känna att dens vilja är förbisedd eller överkörd för att den andra absolut ska få som den vill.
 
Mina ex å dejter har jag skjutsat, tagit på utflykter osv. Gillar att köra bil och göra utflykter och utforska nya platser. Det är oftast jag som föreslår att vi ska fara nånstans också... Så jag har aldrig funderat på att hon ska betala för det :p
Min särbo är likadan, han älskar att vara ute och fara och har aldrig tänkt tanken på att jag ska betala ett öre för dieseln. Ofta tar han initiativet att köra ut och är den som driver utflykterna mest.
 
Mina ex å dejter har jag skjutsat, tagit på utflykter osv. Gillar att köra bil och göra utflykter och utforska nya platser. Det är oftast jag som föreslår att vi ska fara nånstans också... Så jag har aldrig funderat på att hon ska betala för det :p
Så är det för mig med jag kör oftast och tänker därför inte på att någon annan ska betala bensinen om jag inte har det knapert men då säger jag ju till redan innan vi bestämmer att vi ska resa någonstans. Åker man långt tillsammans så brukar det "bli" så att man tar varannan tankning eller något liknande.
 

Liknande trådar

  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
34 234
Senast: Snurrfian
·
Kropp & Själ Jag känner en stor osäkerhet och rädsla kring män, och känner en fruktansvärd panik inför att bli intim med någon. Men även i andra...
2
Svar
36
· Visningar
4 130
Senast: Mabuse
·
Relationer Hej! Jag är i en relation med min pojkvän sedan 2 år tillbaka, han är 25 och jag är 23 år gammal. Jag har alltid upplevt han som en...
2 3
Svar
56
· Visningar
10 215
Relationer Jag är ingen ny användare, bara ett anonymt nick, då det finns saker jag inte vill prata öppet om, som sårar, som gör så ont i själen...
4 5 6
Svar
108
· Visningar
11 190
Senast: alazzi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp