Sv: mammor vinter 2010/2011
Lo sover mindre och mindre om dagarna! Fram till typ en vecka-två veckor sedan (hon är 8 veckor nu) så har hon i princip haft flera 3,5 h sovpass på dagarna och sovit ganska likt dygnet runt. Då var hon egentligen bara vaken en stund på förmiddagen och en stund på kvällen, alltås piggelin. Kunde vara vaken lite i övrigt också men då oftast om det var något på tok, magknip etc.
Men som sagt, senaste veckorna har det ändrats rätt mycket - hon nattammas och somnar för natten vid 22-23 varje kväll. Sover sedan mellan 4-6 h innan nästa amning. För nån dag sedan sov hon 7 h mellan "första och andra" nattamningen. Sedan ammas hon 1-2 ggr till innan hon vaknar till ungefär vid 8-8.30. Då är hon oftast på strålande morgonhumör i nån timme eller två, vi brukar ha långa "pratstunder" då hon ligger och skrattar (nåväl, hon ler och försöker skratta med diverse assöta ljud
) och gärna vill att jag ska sjunga för henne eller som senaste morgnarna då vi läst i en bok.
Sen ammas hon igen oftast vid 10-11-tiden och är vaken efter amningen. Hur länge hon är vaken beror på vad vi hittar på, oftast 1-1½ h innan hon blir trött och måste sova igen innan hon ammas vid 14-15. Upprepar samma mönster med att vara vaken efter amningen och somna efter typ 1½ h. Ammas i regel alltid vid 19 varje kväll och sedan igen vid 22-23. Är fantastiskt social och piggelin ett par timmar på kvällen, då hon verkar må som bäst igen, precis som på morgonen - och gärna sprider leenden runt sej
Har hon varit mycket vaken några dagar så kommer oftast någon dag då hon i princip sover hela dagen igen.
Hon är också mer beroende av att bli buren till sömns nu och vill gärna vara kvar med närhet när hon somnat, så det har varit mycket bra med sjal och sele. Vagnen gillar hon inte värst mycket, hon sover i den när den rör sej men vaknar och blir grinig så fort den stannar.
Jag provade väga henne förra veckan då vi var på öppna förskolan, då vägde hon 7,5 vecka gammal 7,1 kg. Kan bebisar bli för feta? Jag är nästan orolig, men det känns larvigt när jag väl egentligen borde vara glad att hon växer och verkar må bra.
Jag tycker för övrigt att det är en härlig period just nu när hon är så vaken och med, hon gillar när jag bär runt henne och hon kan titta sej omkring och ändå häftigare blir det om jag pratar om allt vi ser, hon är fascinerad av kryddhyllan och av bokhyllor och har också börjat notera och följa framförallt hunden med blicken. Ibland ligger hon och tittar på honom och skrattar, det är väldigt sött. Nacken/ryggen blir märkbart starkare för varje dag och idag sprattlade hon som om hon tänkt rulla runt, men det blev mest sprattel. Hon har inte upptäckt sina händer eller sina fötter än, men för nån dag sedan hade vi nån liten lek då hon tittade fascinerat på sin hand en stund, det är första gången jag sett det.
Det är så lätt i sömnbristen (jag märker då INTE av den där "man behöver inte sova lika mycket när man ammar"-grejen. Jag känner mej som en zombie även fast hon sover rätt bra om nätterna!) att glömma bort att njuta av henne, tycker jag, så jag måste ibland påminna mej lite om hur häftigt det är att få följa utvecklingen.