Målbilder för trubbnosar.

[Diabetikern]

@Diabetikern har en riktigt bra oxå, eller ja hon var det i alla fall när jag sålde den åt henne.

Jag har 2 bra

Om man ska gå på nya så har Effie ngt för stora ögon om man ska vara petig. Trollas är nog för små istället

 

[Nepenthe]

ser också så ofta setterägare som använder dem som sällskapshund och man bara känner stressen som dessa hundar avger. Det är som att de skakar av energi konstant och ser ut som de håller på bli fullkomligt galna så fort de bara är ute på en promenad just för att de inte får den mentala stimulering de behöver.

Ja det är dock många år som just den irländska settern varit uppdelad men de bevisar kanske att de är svårt att få ur dem ursprunget. Eller hur en ska förklara de.
För tyvärr är de inte så bra på jakt heller, de utställningsavlade utöver all päls som begränsar dem.

 

[Kajsalisa]

ser också så ofta setterägare som använder dem som sällskapshund och man bara känner stressen som dessa hundar avger. Det är som att de skakar av energi konstant och ser ut som de håller på bli fullkomligt galna så fort de bara är ute på en promenad just för att de inte får den mentala stimulering de behöver.

Jag red i ett stall där stallägarens tonårsdottern köpt en setterhane.
Jäklar vad den var understimulerad och vad dom bråkade med den när den gjorde hyss i stallet. Att vara i stallet en stund på kvällen var den motion den fick förutom en och annan koppelpromenad.

 

[Kajsalisa]

Ja det är dock många år som just den irländska settern varit uppdelad men de bevisar kanske att de är svårt att få ur dem ursprunget. Eller hur en ska förklara de.
För tyvärr är de inte så bra på jakt heller, de utställningsavlade utöver all päls som begränsar dem.

Men ibland undrar man vad en del ska ha hund överhuvudtaget för

 

[Jollanlollan]

Ja det är dock många år som just den irländska settern varit uppdelad men de bevisar kanske att de är svårt att få ur dem ursprunget. Eller hur en ska förklara de.
För tyvärr är de inte så bra på jakt heller, de utställningsavlade utöver all päls som begränsar dem.

Det är tråkigt att det blivit så. Tror setter blivit en sådan ras som folk skaffar för den är ”fin”. Även om det inte är dugliga för jakt längre så är det ju en hund som kräver otroligt mycket stimulans ändå.

Jag red i ett stall där stallägarens tonårsdottern köpt en setterhane.
Jäklar vad den var understimulerad och vad dom bråkade med den när den gjorde hyss i stallet. Att vara i stallet en stund på kvällen var den motion den fick förutom en och annan koppelpromenad.

Jag har en bekant som också har en setter. Han är en väldigt snäll hund som är vänlig med människor och andra djur. Men just han får också bara koppelpromenader vilket resulterar i att när han är ute så drar han dem så mycket att att han går på två ben samt att han skäller otroligt mycket på allt som rör sig. Han beter sig ungefär som att han aldrig varit ute någonsin förut varje gång han går ut. Sen hemma skäller han också typ halva dagarna.

 

[Enya]

Sen tycker jag att många inte tar ansvar för vad för ras de köpt. De ska hållas som sällskapshundar och de stängs in utan MYCKET motion då är det, för mig iaf självklart att de hittar på saker.
(menar inte dig Enya)

Mer OT men det har även sagts om settrar att de är dumma och "glömmer bort vem som är deras matte/husse" men där har vi ju även en ganska krävande jakthund folk tryckt in i sin mall och vill ha som vänstervarvare + sällskap.

Visst är det så, samtidigt tänker jag att det är lite så de är ändå. De har verkligen en massa "hyss" och roligheter för sig oavsett motion osv, ligger i deras natur att vara lösningsorienterade. Sedan måste de ju förstås ju få göra något med sin energi men att hitta på saker är rätt typiskt dem, just för att de är så självgående och struntar i människor en del av tiden.

 

[Enya]

Men ibland undrar man vad en del ska ha hund överhuvudtaget för

Jag tror att många vill ha hund för sällskap och promenader men inte tilltalas av sällskapsraserna.

 

[Nepenthe]

Visst är det så, samtidigt tänker jag att det är lite så de är ändå. De har verkligen en massa "hyss" och roligheter för sig oavsett motion osv, ligger i deras natur att vara lösningsorienterade. Sedan måste de ju förstås ju få göra något med sin energi men att hitta på saker är rätt typiskt dem, just för att de är så självgående och struntar i människor en del av tiden.

Ja så är det säkerligen

 

[tanten]

ser också så ofta setterägare som använder dem som sällskapshund och man bara känner stressen som dessa hundar avger. Det är som att de skakar av energi konstant och ser ut som de håller på bli fullkomligt galna så fort de bara är ute på en promenad just för att de inte får den mentala stimulering de behöver.

En av mina vänner har haft irländska i många år. Ständigt två i taget. Familjen är aktiv och rider också. Löprundorna är runt en mil.. Hundarna är med på skogsritterna, i löpspåret, i stallet och på jobbet.

Lugnaste hundar jag känner. Dessutom helt ointresserade av andra människor och andra hundar.
Eftersom min bild av irländska settrar kommer därifrån är alla skämt om virriga settrar lite konstiga

 

[Myrten]

Det gäller säkert generellt på utställningar. Det verkar vara så otroligt lätt att få cert och liknande - detsamma gäller katter tycker jag. Hur många FANTASTISKA djur kan det finnas i samma ras och klass undrar man ju? För det borde vara det som är Excellent.

Ohja, de är rätt värdelösa på hälsotester här i UK men någonstans måste man ju kunna mötas. Ingen extrem är bättre än en annan... Jag känner själv att om någon flaggade för att ståöron på shiborna eventuellt gjorde att de led av kronisk huvudvärk skulle jag totalt skita i om jag tyckte det var attraktivt eller inte, jag skulle lobba för en snabb förändring.

Det är ju inte fråga om att alla ska vara fantastiska, men de ska motsvara rasstandarden. Jag tycker inte det är konstigt att ganska stor del av hundar som ställs ut får excellent. De är inte ett representativt urval av rasen utan består främst av hundar vars ägare som tycker det är kul med utställning och därför försökt få en hund lämplig för det. Även om det naturligtvis alltid finns en andel som ställer ut för att pröva och inte har någon aning alls om hur pass bra hunden är. Och nej, i stora raser är det inte lätt att få cert.

Jag kan inte se någon poäng i att begränsa excellent till ca 10 % av hundarna. Excellent ska inte bara vara för gräddan. Det urvalet kommer in konkurrensbedömningen som är tävlingsmomentet. Däremot tycker jag definitivt att hundar som uppvisar exteriöra avvikelser som påverkar eller kan påverka deras hälsa ska ges lägre kvalitetspriser. Och egentligen borde det inte vara så komplicerat. Bettfel har i evigheter resulterat i lägre kvalitetspris, ibland t o m 0/disqualified i raser som inte har några diskvalificerande fel. Detta trots att bettfel inte behöver innebära något problem för hunden. Så det kan väl göras med andra exteriöra avvikelser också kan man tycka. Men det verkar väldigt svårt i vissa fall.

För ett par år sedan jobbade jag som ringsekreterare för en svensk domare som verkligen var konsekvent när det gällde BSI. Hundar som uppvisade de avvikelser som fanns i rasens BSI noterades och fick lägre pris. Generellt brukar de nordiska domarna hantera det bra. Jag har någon gång framfört att BSI bara skulle användas av nordiska domare eftersom det är allt för många av de som kommer utifrån som inte förstår syftet och då är det risk att man tror att läget är bättre än vad det egentligen är när man gör statistik över BSI-noteringarna. Tror det är dags att lyfta den synpunkten igen.

 

[Puffindog]

De har tagit bort det, men det är inte diskvalificerande eller så. Från domarkompendiet:


De säger istället att man kanske tagit bort strabismus eftersom det är så självklart…

Japp, ursäkter. Detta är inom kattvärlden men jag är glad att man tidigt avlade bort skelögdhet hos siameser, innan dess föredrog man det i Thailand för det var "ett typiskt drag för en siames" och hade kopplingar till en gammal saga. Tänk om man fortsatte resonera det som ett "typiskt drag" för att man gillade det utseendet i 1800-talets Thailand.

 

[Sassy]

Japp, ursäkter. Detta är inom kattvärlden men jag är glad att man tidigt avlade bort skelögdhet hos siameser, innan dess föredrog man det i Thailand för det var "ett typiskt drag för en siames" och hade kopplingar till en gammal saga. Tänk om man fortsatte resonera det som ett "typiskt drag" för att man gillade det utseendet i 1800-talets Thailand.

Ja, det finns ju många exempel som svansknick "ger tur" hos de orientaliska raserna och polydactyli har av någon anledning varit uppskattat både i norden och Nordamerika.

 

[Puffindog]

Ja, det finns ju många exempel som svansknick "ger tur" hos de orientaliska raserna och polydactyli har av någon anledning varit uppskattat både i norden och Nordamerika.

Hos siames är det kopplat till samma saga som "förklarade" varför siamesen var skelögd, men tur nog så är inte svansnick heller accepterat även om det kan förekomma milt. Man har ändå gjort ett bra jobb på att avla FRÅN det.

Polydactyli är väl för det är "speciellt" och kallas skeppskatter här, så har blivit populärt lite sådär "folkligt". Jag tror inte det finns en ras godkänd i FIFé där polydaktyli är en del av rasstandarden som är godkänt. SVERAK tillåter det iallafall inte i avel eller på utställning.