Lite ekonomi och tankar om saker man villhöver

[Ramona]

Är jag korkad som går och suktar efter en jättefin motorcykel för 90.000:-? Ena sidan av mig tänker att det är alldeles för mycket pengar och att jag kan köpa en annan hoj för hälften av pengarna som jag har lika roligt med. Den andra halvan av mig säger att man bara lever en gång och att det är självklart att jag ska köpa den där jag suktar efter. Pengarna finns inte utan jag kommer få låna till den. Lån är beviljat på 3,99% ifall jag bestämmer mig.

Samtidigt har jag arrenderat en gård i massvis med år nu som jag sedan 5,5 år tillbaka bor heltid på. Nu har ägaren avlidit (ålderdom) och till våren när bouppteckningen är klar hoppas jag att arvingen kommer fram till att jag får köpa. Det handlar inte om några stora pengar, men runt miljonen kronor i alla fall. De pengarna finns inte heller, men däremot finns handpenningen på ett öronmärkt konto.

I hagen går 3 st d-ponnyer, varav en gammal som ska avlivas innan nyår. Kvar finns en 3-åring jag tänker att jag ska behålla livet ut, och en 2-åring som ska ridas in nu under vintern och säljas till våren/sommaren som 3-åring. Ska jag ha kvar 3-åringen (snart 4) så tänkte jag ställa henne hos grannen, vilket kommer kosta mig lika mycket som att ha mina 3 st nuvarande, men då har jag bara en att tänka på. Samtidigt är jag ju lite sugen på att köpa mig ett connemara-sto för avel och promenadridning, vilket innebär att jag har sällskap och kan ha ponnyerna hemma vilket egentligen blir billigare än att ha en hos grannen, men mer jobb förstås. Och så var det det där med att ha råd med den där dumma hojen som jag inte kan släppa.

Lever man bara en gång?

 

[TygerTyger]

Så klart inte korkad. Jag tänker tvärtom dock. Man lever bara en gång så jag vill inte lägga det livet på att jobba för att täcka upp för onödigt dyra köp, särskilt inte sådana jag behöver göra till högre ränta än studie-/bolån. Om jag kan få i princip samma sak/nöje för halva priset så köper jag inte den dyra.

 

[Blyger]

Ja.
Hur enkel är motorcykeln att sälja (till vilket pris?) om du behöver få loss pengar snabbt?

Skulle säga att det är lättare att köpa innan ev. gård än efter.. bara banken inte blir sur för du har massa extra lån.

 

[kolblakkur]

Konsumtionslån är inte att rekommendera och i ditt fall skulle jag aldrig rekommendera det. Det är viktigare att lägga pengarna på att kunna köpa loss gården och när du väl har gården så behöver du ha en buffert för att underhålla den. Och vill du köpa en häst så behöver du pengar till det också. Så köp ingen MC i nuläget utan spara hellre undan pengar till gården. Det kanske är så att gården värderas till mycket högre än ursprungsvärderingen. Banken som ger dig bolån kommer heller inte älska ett konsumtionslån på 90.000, det kan påverka dina lånemöjligheter.

 

[farin]

Ja, man lever bara en gång. Och jag säger som @TygerTyger men med en liten tvist.

JAG vill inte lägga den tiden på att jobba för att kunna betala ränta till andra (utöver bolån). Antingen sparar jag ihop till det jag vill ha eller så köper jag inte.
Med tiden (åldern??) har det inneburit att jag har en ordentlig buffert och kan köpa det jag behöver/villhöver när behovet/det skapade behovet dyker upp.

 

[Lovisaleonora]

Är jag korkad som går och suktar efter en jättefin motorcykel för 90.000:-? Ena sidan av mig tänker att det är alldeles för mycket pengar och att jag kan köpa en annan hoj för hälften av pengarna som jag har lika roligt med. Den andra halvan av mig säger att man bara lever en gång och att det är självklart att jag ska köpa den där jag suktar efter. Pengarna finns inte utan jag kommer få låna till den. Lån är beviljat på 3,99% ifall jag bestämmer mig.

Samtidigt har jag arrenderat en gård i massvis med år nu som jag sedan 5,5 år tillbaka bor heltid på. Nu har ägaren avlidit (ålderdom) och till våren när bouppteckningen är klar hoppas jag att arvingen kommer fram till att jag får köpa. Det handlar inte om några stora pengar, men runt miljonen kronor i alla fall. De pengarna finns inte heller, men däremot finns handpenningen på ett öronmärkt konto.

I hagen går 3 st d-ponnyer, varav en gammal som ska avlivas innan nyår. Kvar finns en 3-åring jag tänker att jag ska behålla livet ut, och en 2-åring som ska ridas in nu under vintern och säljas till våren/sommaren som 3-åring. Ska jag ha kvar 3-åringen (snart 4) så tänkte jag ställa henne hos grannen, vilket kommer kosta mig lika mycket som att ha mina 3 st nuvarande, men då har jag bara en att tänka på. Samtidigt är jag ju lite sugen på att köpa mig ett connemara-sto för avel och promenadridning, vilket innebär att jag har sällskap och kan ha ponnyerna hemma vilket egentligen blir billigare än att ha en hos grannen, men mer jobb förstås. Och så var det det där med att ha råd med den där dumma hojen som jag inte kan släppa.

Lever man bara en gång?

Massor av härliga möjligheter - det är vad livet handlar om! Inte ens att ta alla möjligheter, utan att se dem, ha dem - lyxen att välja.

Personligen hade jag hållt på pausknappen med MC:n till jag vetat mer om gården. Blir det inte gården, så kan det vara bra att inte dras med konsumtionslån.

Kvarvarande häst behöver du inte fundera på förrän efter sommaren gissar jag, sälja 3-åring och sedan bete med kompisar - höstens val om det dyker upp en fin Connemara-märr.

 

[Snubbelfot]

Nä, inte korkad. Bara mänsklig, det är helt naturligt att vilja ha en ny hoj. Men som med så mycket annat är det en sak att längta efter något och en annan att agera på den känslan...
Du beskriver ju några olika projekt som innebär kostnadsposter. Mitt förslag är att zooma ut ett snäpp och försöka göra en strukturerad bedömning av var dina pengar a) gör mest nytta och b) ger dig mest nöje. Om jag vore i ditt ställe skulle jag tveklöst köpa en hoj för hälften av 90 tkr istället, helt enkelt för att det skulle ge mig större flexibilitet och möjlighet att både äta fler kakor och behålla dem.

(Jag har objektivt sett rätt gott om leksaker och ägnar mig åt flera mer eller mindre kostsamma glädjeämnen. De möjligheterna hade jag aldrig haft om jag skulle köpt nytt.)

 

[escodobe]

Är jag korkad som går och suktar efter en jättefin motorcykel för 90.000:-? Ena sidan av mig tänker att det är alldeles för mycket pengar och att jag kan köpa en annan hoj för hälften av pengarna som jag har lika roligt med. Den andra halvan av mig säger att man bara lever en gång och att det är självklart att jag ska köpa den där jag suktar efter. Pengarna finns inte utan jag kommer få låna till den. Lån är beviljat på 3,99% ifall jag bestämmer mig.

Samtidigt har jag arrenderat en gård i massvis med år nu som jag sedan 5,5 år tillbaka bor heltid på. Nu har ägaren avlidit (ålderdom) och till våren när bouppteckningen är klar hoppas jag att arvingen kommer fram till att jag får köpa. Det handlar inte om några stora pengar, men runt miljonen kronor i alla fall. De pengarna finns inte heller, men däremot finns handpenningen på ett öronmärkt konto.

I hagen går 3 st d-ponnyer, varav en gammal som ska avlivas innan nyår. Kvar finns en 3-åring jag tänker att jag ska behålla livet ut, och en 2-åring som ska ridas in nu under vintern och säljas till våren/sommaren som 3-åring. Ska jag ha kvar 3-åringen (snart 4) så tänkte jag ställa henne hos grannen, vilket kommer kosta mig lika mycket som att ha mina 3 st nuvarande, men då har jag bara en att tänka på. Samtidigt är jag ju lite sugen på att köpa mig ett connemara-sto för avel och promenadridning, vilket innebär att jag har sällskap och kan ha ponnyerna hemma vilket egentligen blir billigare än att ha en hos grannen, men mer jobb förstås. Och så var det det där med att ha råd med den där dumma hojen som jag inte kan släppa.

Lever man bara en gång?

Jag hade avvaktat med en så dyr mc innan jag vet hur det blir med gården.

Jag vill inte låna till "nöje" så att säga. Lån är ok till bostad, studier och i vissa fall till bil.

I övrigt så unnar jag mig kanske lite för mycket, jag "borde" spara till er handpenning för ett bostad, men som boende i Göteborg lyckas jag inte motivera mig till den uppoffringen det skulle kräva.

Jag har ägnat nästan 3/4 av mitt liv med att ha ont om pengar, och nu när jag har pengar så vill jag känna att jag lever och inte bara överlever.

 

[Hermelin]

Vi lever bara en gång och det gäller att ha så kul som möjligt medans man lever. Sen är det försent. Och man ska vara död jättelänge. OK, för att ha kul så gäller det ha lite koll på värdsliga ting som pengar. Men du har ju koll på läget och kommer inte att sitta på bar backe. Jag hade köpt hojen. Jag antar att den går att sälja om du måste?

 

[Snubbelfot]

Jag antar att den går att sälja om du måste?

Fast där kommer ju skillnaden in smärtsamt uppenbart, mellan att köpa nytt och begagnat. Köp en ny mc för 90 tkr, låt den stå stilla orörd i garaget en månad, och den har direkt tappat 10-15 tkr...

 

[escodobe]

Fast där kommer ju skillnaden in smärtsamt uppenbart, mellan att köpa nytt och begagnat. Köp en ny mc för 90 tkr, låt den stå stilla orörd i garaget en månad, och den har direkt tappat 10-15 tkr...

Fast kostar det 90 000 är den kanske inte ny?

 

[Hermelin]

Fast där kommer ju skillnaden in smärtsamt uppenbart, mellan att köpa nytt och begagnat. Köp en ny mc för 90 tkr, låt den stå stilla orörd i garaget en månad, och den har direkt tappat 10-15 tkr...

Ja, så är det ju. Det är rimligen något man har med i kalkylen när man köper prylar. Jag köpte sportbil för några år sen. Och det är klart att den tappat lite i värde när jag sålde den. Men j-r vad kul jag hade med den.

 

[YaHilweh]

Är jag korkad som går och suktar efter en jättefin motorcykel för 90.000:-? Ena sidan av mig tänker att det är alldeles för mycket pengar och att jag kan köpa en annan hoj för hälften av pengarna som jag har lika roligt med. Den andra halvan av mig säger att man bara lever en gång och att det är självklart att jag ska köpa den där jag suktar efter. Pengarna finns inte utan jag kommer få låna till den. Lån är beviljat på 3,99% ifall jag bestämmer mig.

Samtidigt har jag arrenderat en gård i massvis med år nu som jag sedan 5,5 år tillbaka bor heltid på. Nu har ägaren avlidit (ålderdom) och till våren när bouppteckningen är klar hoppas jag att arvingen kommer fram till att jag får köpa. Det handlar inte om några stora pengar, men runt miljonen kronor i alla fall. De pengarna finns inte heller, men däremot finns handpenningen på ett öronmärkt konto.

I hagen går 3 st d-ponnyer, varav en gammal som ska avlivas innan nyår. Kvar finns en 3-åring jag tänker att jag ska behålla livet ut, och en 2-åring som ska ridas in nu under vintern och säljas till våren/sommaren som 3-åring. Ska jag ha kvar 3-åringen (snart 4) så tänkte jag ställa henne hos grannen, vilket kommer kosta mig lika mycket som att ha mina 3 st nuvarande, men då har jag bara en att tänka på. Samtidigt är jag ju lite sugen på att köpa mig ett connemara-sto för avel och promenadridning, vilket innebär att jag har sällskap och kan ha ponnyerna hemma vilket egentligen blir billigare än att ha en hos grannen, men mer jobb förstås. Och så var det det där med att ha råd med den där dumma hojen som jag inte kan släppa.

Lever man bara en gång?

Jag suktar oxå efter en hoj i den prisklassen.
Tänker mig det som examensgåva i sommar, om jag lyckas få klart kortet i april som planerat (kör upp då), klarade uppskrivningen i onsdags.
Det finns många villhöver på marknaden och jag tänker som du, man lever bara en gång!

 

[Snubbelfot]

Ja, så är det ju. Det är rimligen något man har med i kalkylen när man köper prylar. Jag köpte sportbil för några år sen. Och det är klart att den tappat lite i värde när jag sålde den. Men j-r vad kul jag hade med den.

Knäckfrågan är ju hur mycket roligare du har om du köper en splitter ny sportbil än om du köper en begagnad, och hur många kronor du bedömer att den skillnaden får kosta. Kan du ha både häst och sportbil om du köper en begagnad sportbil, men bara sportbil om den måste vara ny, så är det ju där valet landar.

 

[malin_a]

Jag hade då köpt jag ska eller har beställ t ( efter flera års planering och enkel research) en ny b-korts hästbuss som jag hoppas jag ska ha skoj med och vara till nytta,

 

[Ramona]

Fast där kommer ju skillnaden in smärtsamt uppenbart, mellan att köpa nytt och begagnat. Köp en ny mc för 90 tkr, låt den stå stilla orörd i garaget en månad, och den har direkt tappat 10-15 tkr...

Det är en Moto Guzzi från 2018, så den är inte ny. Men den är till salu nu för 90. Ligger någon liknande på blocket för 10-15 till.

Såklart den tappar i värde, det är ju ett fordon, men den är ju inte värd 50 till våren, utan den håller ju sitt värde ett tag till. Men en hoj är sällan en vinstaffär.

Och behöver jag pengar till något akut finns det saker att sälja så jag kommer inte svälta ihjäl. Det finns hästtransport, fyrhjuling, vanlig släpkärra etc. I värsta fall hade jag kunnat sälja mina vapen men det är ju en mer utdragen process än ett fordon.

 

[Ramona]

Och vill du köpa en häst så behöver du pengar till det också.

Förhoppningsvis får jag mer för den blivande 3-åringen när han är inriden än jag köper en avelsmärr för så den kostanden är jag inte så orolig över.

 

[WBanna]

Är jag korkad som går och suktar efter en jättefin motorcykel för 90.000:-? Ena sidan av mig tänker att det är alldeles för mycket pengar och att jag kan köpa en annan hoj för hälften av pengarna som jag har lika roligt med. Den andra halvan av mig säger att man bara lever en gång och att det är självklart att jag ska köpa den där jag suktar efter. Pengarna finns inte utan jag kommer få låna till den. Lån är beviljat på 3,99% ifall jag bestämmer mig.

Samtidigt har jag arrenderat en gård i massvis med år nu som jag sedan 5,5 år tillbaka bor heltid på. Nu har ägaren avlidit (ålderdom) och till våren när bouppteckningen är klar hoppas jag att arvingen kommer fram till att jag får köpa. Det handlar inte om några stora pengar, men runt miljonen kronor i alla fall. De pengarna finns inte heller, men däremot finns handpenningen på ett öronmärkt konto.

I hagen går 3 st d-ponnyer, varav en gammal som ska avlivas innan nyår. Kvar finns en 3-åring jag tänker att jag ska behålla livet ut, och en 2-åring som ska ridas in nu under vintern och säljas till våren/sommaren som 3-åring. Ska jag ha kvar 3-åringen (snart 4) så tänkte jag ställa henne hos grannen, vilket kommer kosta mig lika mycket som att ha mina 3 st nuvarande, men då har jag bara en att tänka på. Samtidigt är jag ju lite sugen på att köpa mig ett connemara-sto för avel och promenadridning, vilket innebär att jag har sällskap och kan ha ponnyerna hemma vilket egentligen blir billigare än att ha en hos grannen, men mer jobb förstås. Och så var det det där med att ha råd med den där dumma hojen som jag inte kan släppa.

Lever man bara en gång?

Jepp, man lever bara en gång. Hellre glad och fattig än sur och massor med pengar i madrassen.

 

[jeennnnyy]

Är jag korkad som går och suktar efter en jättefin motorcykel för 90.000:-? Ena sidan av mig tänker att det är alldeles för mycket pengar och att jag kan köpa en annan hoj för hälften av pengarna som jag har lika roligt med. Den andra halvan av mig säger att man bara lever en gång och att det är självklart att jag ska köpa den där jag suktar efter. Pengarna finns inte utan jag kommer få låna till den. Lån är beviljat på 3,99% ifall jag bestämmer mig.

Samtidigt har jag arrenderat en gård i massvis med år nu som jag sedan 5,5 år tillbaka bor heltid på. Nu har ägaren avlidit (ålderdom) och till våren när bouppteckningen är klar hoppas jag att arvingen kommer fram till att jag får köpa. Det handlar inte om några stora pengar, men runt miljonen kronor i alla fall. De pengarna finns inte heller, men däremot finns handpenningen på ett öronmärkt konto.

I hagen går 3 st d-ponnyer, varav en gammal som ska avlivas innan nyår. Kvar finns en 3-åring jag tänker att jag ska behålla livet ut, och en 2-åring som ska ridas in nu under vintern och säljas till våren/sommaren som 3-åring. Ska jag ha kvar 3-åringen (snart 4) så tänkte jag ställa henne hos grannen, vilket kommer kosta mig lika mycket som att ha mina 3 st nuvarande, men då har jag bara en att tänka på. Samtidigt är jag ju lite sugen på att köpa mig ett connemara-sto för avel och promenadridning, vilket innebär att jag har sällskap och kan ha ponnyerna hemma vilket egentligen blir billigare än att ha en hos grannen, men mer jobb förstås. Och så var det det där med att ha råd med den där dumma hojen som jag inte kan släppa.

Lever man bara en gång?

Jag skulle ALDRIG ta ett lån för att köpa något som bara är för skoj. Så jag är nog inte rätt person att svara Min första tanke är absolut nej i frågan motorcykel. Det skriker i hela kroppen på mig när jag hör personer fundera på liknande lån. Men med tanke på hur stor marknaden är för konsumtionslån är det nog jag som är knäpp.

 

[jeennnnyy]

Jepp, man lever bara en gång. Hellre glad och fattig än sur och massor med pengar i madrassen.

Det tycker jag med, men nu har ju Ramona inte pengarna utan måste låna dem. Det tycker åtminstone jag är en helt annan sak.