Sv: Liksidighet viktig?
Eftersom jag är inne på vetenskaplighet så vill jag kritiskt granska påsåtendet ovan som är ryckt ur sitt sammanhang. Det säger mig nämligen ingenting därför att jag undrar:
* Vilken kvalité är det på forskningen? Är det en uppsatts under grundutbildningen eller är det en avhandling? Påverkar kvalitén och därigenom tillförlitligheten.
* Vilken typ av studie var det? En exprimentell studie där man har gjort mätningar före och efter ett speciellt träningsprogram t.ex. eller en kvalitativ studie där man intervjuat olika ryttare?
* Vilken typ av hästar handlar forskningen om? Och vilken typ av ryttare? Hobbyryttare, elitryttare? Ryttare över huvud taget eller handlar det om körning eller trav?
*Hur definieras oliksidigheter i forskningen? Jag tror att en person som tävlar dressyr s:t george har en definition på oliksidighet, en person som tävlar elitdistans har en annan, en tredje definition finns säkert hos travfolk, en fjärde kanske inom AR (eller så är de trotts allt överens med dressyrfolket) och en fjärde definition hos skogsmullen.
* Hur definieras ökas? Och framförallt, hur har detta "ökas" mätts? Genom någon form av mätmetoder och apparater? Genom att mäta muskulaturen? Genom att låta ägaren uppskatta hur hästen känns före och efter att de försökt korrigera oliksidigheten? Av en elitryttare som har fått rida hästen vid två tillfällen?
* Hur definieras ju mer- vilken grad är "mer" och vad är då "mindre" (skulle oliksidigheten minska om man i mindre utsträckning försökte korrigera?). På vilket sätt har denna korrigering skett? Av en beridare? Elitryttare? Ägarna själva (åter till frågan om vilken typ av ryttare och häst det handlar om). Under hur lång tid har korrigeringen pågått och på vilket sätt har det skillt sig från ridningen som utövats inna`n?
* Hur definieras inverka? På vilket sätt har denna inverkan/korrigering skett? Av en beridare? Elitryttare? Ägarna själva (åter till frågan om vilken typ av ryttare och häst det handlar om). Har alla ryttare gjort exakt samma inverkan på alla hästar eller har alla gjort lite som de velat? Hur har kvalitén i inverkan säkerställts? Om kvalitén skiftat mellan olika ryttares inverkan så är det en STOR felkälla.
* Hur undersöktes resultatet? Har man intervjuat ryttare och frågat dem om de jobbat med liksidigheten (ja svarar nog iaf 90%). Har sedan följdfrågan varit "Upplever du att det gett resultat"? Och då är vi åter vid frågan om vilka hästar och ryttare vi pratar om här. Eller har man gjort en experimentell studie där ryttarna har fått ett särskilt framtaget träningsprogram för att inverka på oliksidigheten hos hästen? Har det varit samma för alla eller individuellt? Har alla ryttare ridit enligt programmet? Och återigen, på vilket sätt har detta sedan utvärderats?
Påsåtåendet är aldeles säkert sannt vad gäller den typ av studie som gjorts på den bestämda poppulation/grupp som undersökts. Men för att jag ska kunna ta med mig kunskapen hem till min ridbana eller min ridskola så är det JÄTTEVIKTIGT att jag först får kunskap om att de nya forskningsrönen faktist gäller mig (och inte travare på solvalla t.ex...). Bara för att det är forskning så blir det inte allmängiltig princip.
Enligt Roepstorff på SLU,
" så visar forsningsresultaten på att en hästs oliksidighet ökar ju mer man försöker inverka.
Ja , faktiskt. Och vad gör man då kan man fråga sig"
Eftersom jag är inne på vetenskaplighet så vill jag kritiskt granska påsåtendet ovan som är ryckt ur sitt sammanhang. Det säger mig nämligen ingenting därför att jag undrar:
* Vilken kvalité är det på forskningen? Är det en uppsatts under grundutbildningen eller är det en avhandling? Påverkar kvalitén och därigenom tillförlitligheten.
* Vilken typ av studie var det? En exprimentell studie där man har gjort mätningar före och efter ett speciellt träningsprogram t.ex. eller en kvalitativ studie där man intervjuat olika ryttare?
* Vilken typ av hästar handlar forskningen om? Och vilken typ av ryttare? Hobbyryttare, elitryttare? Ryttare över huvud taget eller handlar det om körning eller trav?
*Hur definieras oliksidigheter i forskningen? Jag tror att en person som tävlar dressyr s:t george har en definition på oliksidighet, en person som tävlar elitdistans har en annan, en tredje definition finns säkert hos travfolk, en fjärde kanske inom AR (eller så är de trotts allt överens med dressyrfolket) och en fjärde definition hos skogsmullen.
* Hur definieras ökas? Och framförallt, hur har detta "ökas" mätts? Genom någon form av mätmetoder och apparater? Genom att mäta muskulaturen? Genom att låta ägaren uppskatta hur hästen känns före och efter att de försökt korrigera oliksidigheten? Av en elitryttare som har fått rida hästen vid två tillfällen?
* Hur definieras ju mer- vilken grad är "mer" och vad är då "mindre" (skulle oliksidigheten minska om man i mindre utsträckning försökte korrigera?). På vilket sätt har denna korrigering skett? Av en beridare? Elitryttare? Ägarna själva (åter till frågan om vilken typ av ryttare och häst det handlar om). Under hur lång tid har korrigeringen pågått och på vilket sätt har det skillt sig från ridningen som utövats inna`n?
* Hur definieras inverka? På vilket sätt har denna inverkan/korrigering skett? Av en beridare? Elitryttare? Ägarna själva (åter till frågan om vilken typ av ryttare och häst det handlar om). Har alla ryttare gjort exakt samma inverkan på alla hästar eller har alla gjort lite som de velat? Hur har kvalitén i inverkan säkerställts? Om kvalitén skiftat mellan olika ryttares inverkan så är det en STOR felkälla.
* Hur undersöktes resultatet? Har man intervjuat ryttare och frågat dem om de jobbat med liksidigheten (ja svarar nog iaf 90%). Har sedan följdfrågan varit "Upplever du att det gett resultat"? Och då är vi åter vid frågan om vilka hästar och ryttare vi pratar om här. Eller har man gjort en experimentell studie där ryttarna har fått ett särskilt framtaget träningsprogram för att inverka på oliksidigheten hos hästen? Har det varit samma för alla eller individuellt? Har alla ryttare ridit enligt programmet? Och återigen, på vilket sätt har detta sedan utvärderats?
Påsåtåendet är aldeles säkert sannt vad gäller den typ av studie som gjorts på den bestämda poppulation/grupp som undersökts. Men för att jag ska kunna ta med mig kunskapen hem till min ridbana eller min ridskola så är det JÄTTEVIKTIGT att jag först får kunskap om att de nya forskningsrönen faktist gäller mig (och inte travare på solvalla t.ex...). Bara för att det är forskning så blir det inte allmängiltig princip.