Avmagrande barn

[susanne]

Har du gett honom näringsdryck? Han måste ju få i sig tillräckligt med näring och energi, i värsta fall är det kanske dropp som behövs. Om jag varit dig så hade jag ringt barnakuten, allt för att få komma dit så snabbt det bara går.

 

[anhe]

Har du gett honom näringsdryck? Han måste ju få i sig tillräckligt med näring och energi, i värsta fall är det kanske dropp som behövs. Om jag varit dig så hade jag ringt barnakuten, allt för att få komma dit så snabbt det bara går.

Han har inte fått näringsdryck. Fortsätter han att rasa i vikt så måste jag ju ta upp det med läkaren, men jag tror inte han är så mager än så att det är aktuellt. Och lite för glad i största allmänhet.

Jag hoppas att läkaren hade skickat oss vidare direkt till akuten om de tyckt att det behövts. Jag kan inte riktigt söka till akuten känner jag med en unge som är "bara är trött och gått ner i vikt", och som dessutom står under utredning. När man träffar honom så förefaller han vid ganska gott mod och är go och glad, så han ser inte akut sjuk ut på det viset. Även om han vilar så är han oftast på skapligt humör. Så länge han undviker allt ansträngande liksom. Skulle han bli väldigt allmänpåverkad i övrigt så skulle jag såklart söka akut. Han själv märker inte av att han är såpass dålig som han är. Han har ju alla sina ursäkter och tror att om han bara ville riktigt mycket så skulle han kunna vara med på allt.....

 

[athena_arabians]

@anhe: Man behöver inte recept för näringsdryck (även om det blir dyrare utan). När jag var som dåligast i magen tog jag Fortimel och den finns i olika varianter. Andra märken är Resource och Fresubin (fast Fortimel är godast tycker jag). De kan hjälpa till med råd på Apoteket.

 

[Petruska]

Han är alltså inte sjuk sådär att man tänker att han måste ha dropp nu (som när riktigt små barn har magsjuka och kan behöva dropp för att inte bli uttorkade)? I så fall verkar ju akuten helt fel, när utredning ändå är påbörjad.

Jag uppfattade inte vad pojken själv säger, förutom att han inte orkar saker och ting?

Vem är det som tror att han skulle kunna vara med på allt bara han ville? Du eller han? Det är en ton i vad du skriver som jag inte blir klok på, med formuleringar som "han skyller på" och liknande? Den känslan hos dig som jag läser in i det, hjälper nog inte pojken.

Jag får tankar i riktning av ätstörning av något slag. Men det går ju inte att ställa diagnoser över nätet, jag är inte heller läkare. Men det kan ju vara en tråd att nysta i med en läkare?

Går det att prata med honom om det är något som skulle gå lättare att äta än det han brukar bli serverad? Jag tänker på drycker, tex. Näringsdrycker kan vara rätt äckliga, men smoothies av olika slag, kanske? Om du gör dem på sådant han säger att han vill ha - om han vill ha något?

 

[anhe]

Han är alltså inte sjuk sådär att man tänker att han måste ha dropp nu (som när riktigt små barn har magsjuka och kan behöva dropp för att inte bli uttorkade)? I så fall verkar ju akuten helt fel, när utredning ändå är påbörjad.

Jag uppfattade inte vad pojken själv säger, förutom att han inte orkar saker och ting?

Vem är det som tror att han skulle kunna vara med på allt bara han ville? Du eller han? Det är en ton i vad du skriver som jag inte blir klok på, med formuleringar som "han skyller på" och liknande? Den känslan hos dig som jag läser in i det, hjälper nog inte pojken.

Jag får tankar i riktning av ätstörning av något slag. Men det går ju inte att ställa diagnoser över nätet, jag är inte heller läkare. Men det kan ju vara en tråd att nysta i med en läkare?

Går det att prata med honom om det är något som skulle gå lättare att äta än det han brukar bli serverad? Jag tänker på drycker, tex. Näringsdrycker kan vara rätt äckliga, men smoothies av olika slag, kanske? Om du gör dem på sådant han säger att han vill ha - om han vill ha något?

Han är inte akut sjuk på så sätt som små barn med magsjuka.

Han tror själv att han skulle kunna vara med på allt möjligt om han verkligen vill, och om inte "det här och det här hade hänt". Han har mängder med ursäkter/förklaringar för varför det inte fungerade den här gången. Med det menar jag inte att jag inte tror honom, däremot så är hans förklaringar såna att han i normala fall inte ens skulle ha ryckt på axlarna över det inträffade. Varken jag eller andra vuxna i hans närhet uppfattar det som att han borde vara så påverkad av vad det nu än är som orsakar så att han inte kan vara med. Vi uppfattar det som att han inte orkar, och är man orkeslös blir det mycket lättare att känna sig nedslagen och omotiverad av olika saker, att man gör illa sig t.ex. T.ex så kan han ha slagit i foten lite lätt eller något, men då kan han inte vara med den gången alls efter det, även om man tydligt ser att det där är något som gör ont en liten stund, sen går det över (eller borde göra). Med skyller på menar jag att han kan formulera sig "om jag bara inte hade slagit mig där, så hade jag kunnat vara med". Han inser inte själv hur sliten han är, han tror att han alltid har en annan logisk förklaring till varför det inte fungerar för honom. Vi vuxna runt omkring honom ser ju något annat. Han tycker t.ex att en aktivitet är jobbig, men inser inte att han är den enda som tycker den är jobbig (efter 5 min), övriga kan hålla på en timme till. Jag är ledsen om du läser in något i mitt inlägg som inte finns där. Jag vet ärligt talat inte vad du läser in, för det blir jag inte heller klok på. Jag är genuint orolig över min son som inte verkar må bra.

Han vill ha mat, och tar åt sig som han brukar. Tyvärr blir han ju mätt "för fort" och orkar inte äta upp samma portion som vanligt. Han äter, men andra saker än tidigare. Även om han själv får välja mat, så orkar han inte så mycket. Jag uppfattar honom inte som ovillig att äta, men kanske lite mer kräsen än tidigare, och har ändrat smakuppfattning. Det som tidigare var gott är nu äckligt, men det finns fortfarande gott om saker som han gillar. Problemet är snarare som jag upplever det att det han petar i sig inte är av tillräcklig mängd, med hans mått mätt. Alternativt att han inte kan tillgodogöra sig den mat han petar i sig.

 

[Mim]

Låter lite som vår dotter som tappade 10 kg på korttid och vägde som minst 43 kg till 170,cm innan vi fick en diagnos. Hypotyreos.

Viktminskning, blåmärken och en trötthet som var förlamande gjorde att dom misstänkte leukemi så lättnaden var stor när allt kunde korrigeras med medicin. Hon äter Levaxin och kommer få äta det resten av livet.

Men det tog från augusti till april med provtagningar innan det var klart vad som var fel.
Hoppas du får den hjälp han behöver och på barnmottagningen brukar dom vara toppen.

 

[anhe]

Låter lite som vår dotter som tappade 10 kg på korttid och vägde som minst 43 kg till 170,cm innan vi fick en diagnos. Hypotyreos.

Viktminskning, blåmärken och en trötthet som var förlamande gjorde att dom misstänkte leukemi så lättnaden var stor när allt kunde korrigeras med medicin. Hon äter Levaxin och kommer få äta det resten av livet.

Men det tog från augusti till april med provtagningar innan det var klart vad som var fel.
Hoppas du får den hjälp han behöver och på barnmottagningen brukar dom vara toppen.

Jag har ju själv haft hypertyreos så sköldkörtelproblem var också en av de första sakerna jag misstänkte. Förhoppningsvis tog de prover för detta vid första tillfället eftersom jag uttryckligen påtalade det. Jag inser dock att jag inte riktigt har koll på vad de har uteslutit. Ska absolut fråga det igen när vi kommer till barn. Leukemi har de fiskat efter.... Det konstiga är att han kan verka ganska pigg och glad så länge han inte anstränger sig, eller om han fått vila ett par dagar efter något ansträngande. Så han är onormalt trött för att vara honom, men vid första anblicken uppfattar man nog honom som ganska sprallig. Lite svårt att förklara...

 

[Mim]

Se till att få förklarat för dej allt som dom tar prover för och vad de visar. För även om dom säger att dom tagit "allt" så är det omöjligt för oss föräldrar att veta om vi inte frågar.

Önskar att jag frågat mer och ställt fler följdfrågor.
Men att vara där ni är nu, ingen aning om vad som är fel och vad som krävs för att få svar, då är det svårt att vara "rationell" men skriv ner det du undrar över, för det ramlar över en när klockan är elva på kvällen och se till att fråga vid nästa kontakt med sjukvården.

 

[Kilauea]

Tänker IBS eller IBD i och med det där att han blir mätt "för fort". Då kan man ju få järnbrist som följd tex och även brist på vitaminer.
Hoppas ni får hjälp att hitta vad som felas honom snart.

 

[Iglatjarn]

Jag tänker spontant borrelia. Då jag själv haft det, hade samma symptom och hann bli så risig att jag blev inlagd på sjukhus. Det tog sex månader innan de hittade vad som var felet. Blodprov är inte pålitligt. Begär att få komma till en infektionsavdelning och lämna ryggmärgsprov direkt för att kunna utesluta åtminstone den fienden.

 

[Petruska]

Han är inte akut sjuk på så sätt som små barn med magsjuka.

Han tror själv att han skulle kunna vara med på allt möjligt om han verkligen vill, och om inte "det här och det här hade hänt". Han har mängder med ursäkter/förklaringar för varför det inte fungerade den här gången. Med det menar jag inte att jag inte tror honom, däremot så är hans förklaringar såna att han i normala fall inte ens skulle ha ryckt på axlarna över det inträffade. Varken jag eller andra vuxna i hans närhet uppfattar det som att han borde vara så påverkad av vad det nu än är som orsakar så att han inte kan vara med. Vi uppfattar det som att han inte orkar, och är man orkeslös blir det mycket lättare att känna sig nedslagen och omotiverad av olika saker, att man gör illa sig t.ex. T.ex så kan han ha slagit i foten lite lätt eller något, men då kan han inte vara med den gången alls efter det, även om man tydligt ser att det där är något som gör ont en liten stund, sen går det över (eller borde göra). Med skyller på menar jag att han kan formulera sig "om jag bara inte hade slagit mig där, så hade jag kunnat vara med". Han inser inte själv hur sliten han är, han tror att han alltid har en annan logisk förklaring till varför det inte fungerar för honom. Vi vuxna runt omkring honom ser ju något annat. Han tycker t.ex att en aktivitet är jobbig, men inser inte att han är den enda som tycker den är jobbig (efter 5 min), övriga kan hålla på en timme till. Jag är ledsen om du läser in något i mitt inlägg som inte finns där. Jag vet ärligt talat inte vad du läser in, för det blir jag inte heller klok på. Jag är genuint orolig över min son som inte verkar må bra.

Han vill ha mat, och tar åt sig som han brukar. Tyvärr blir han ju mätt "för fort" och orkar inte äta upp samma portion som vanligt. Han äter, men andra saker än tidigare. Även om han själv får välja mat, så orkar han inte så mycket. Jag uppfattar honom inte som ovillig att äta, men kanske lite mer kräsen än tidigare, och har ändrat smakuppfattning. Det som tidigare var gott är nu äckligt, men det finns fortfarande gott om saker som han gillar. Problemet är snarare som jag upplever det att det han petar i sig inte är av tillräcklig mängd, med hans mått mätt. Alternativt att han inte kan tillgodogöra sig den mat han petar i sig.

Då förstår jag hur du menar. Jag missförstod det där med "skyller ifrån sig". Det låter ju som att pojken inte alls ser den helhetsbild som du ser, när han ger olika förklaringar till trötthet vid olika tillfällen. Men det är ju inte att förvånas över att ni ser olika, med tanke på hans ålder.

Det låter väldigt svårt och oroande alltsammans, jag förstår verkligen att du är orolig. Jag kom som sagt att tänka på någon sorts ätstörning, men jag vet inte om man ens använder det ordet när det gäller så pass små barn som han ändå är?

 

[trazel]

Min första tanke var mask?

 

[Madick]

Min första tanke var mask?

Då måste jag genast nyfiket fråga vilken mask du tänker på då.

 

[Raderad medlem 68338]

helt jävla fel tråd, hur hamnade jag här?!

 

[ajdidodii]

Det låter lite som ME/CFS. Riksföreningen för ME-patienter har ett bra dokument till läkare med en rad sjukdomar som bör utredas vid dessa symptom, det kanska kan hjälpa er att lista ut vad som är fel?
http://www.rme.nu/sites/rme.nu/files/Fakta-till-lakare_diagnos-o-behandling-MECFS_RME-150805.pdf

 

[lil-sis]

Då måste jag genast nyfiket fråga vilken mask du tänker på då.

Bantarmask förstås.

(Jaaaa dåligt skämt i allvarlig tråd).

 

[Madick]

Bantarmask förstås.

(Jaaaa dåligt skämt i allvarlig tråd).

Binnikemask (bandmask) kan ge aptitlöshet och avmagring iofs, men var skulle han fått den ifrån?

 

[anhe]

Uppdatering: Ska till barnmottagningen idag. Tack och lov fick jag en tid bara tre dagar efter remissen. Läget har försämrats en hel del under veckan tycker jag, och efter att ha kräkts omotiverat två gånger på ett dygn så börjar det kännas lite mer akut att få i sonen lite näring. Detta gjorde honom helt matt, han hade ju inga resurser innan. Han börjar får svårt att klara av skolan, tre gånger den här veckan har han varit hemma. Börjar bli ordentligt ledsen över att vara ensam på raster och sånt (han drar sig ju undan kompisar) och är väldigt håglös. Har pratat med skolan om att koppla in kurator till honom, för att mota den här begynnande depressionen som såklart kommer som ett brev på posten av att vara orkeslös vecka efter vecka. Det börjar bli en väldigt negativ spiral av passivitet. Känner att vi måste mota både det fysiska och psykiska nu.

 

[Golden_Heart]

Lycka till! Håller tummarna att saker löser sig till slut!

 

[Tualma]

Uppdatering: Ska till barnmottagningen idag. Tack och lov fick jag en tid bara tre dagar efter remissen. Läget har försämrats en hel del under veckan tycker jag, och efter att ha kräkts omotiverat två gånger på ett dygn så börjar det kännas lite mer akut att få i sonen lite näring. Detta gjorde honom helt matt, han hade ju inga resurser innan. Han börjar får svårt att klara av skolan, tre gånger den här veckan har han varit hemma. Börjar bli ordentligt ledsen över att vara ensam på raster och sånt (han drar sig ju undan kompisar) och är väldigt håglös. Har pratat med skolan om att koppla in kurator till honom, för att mota den här begynnande depressionen som såklart kommer som ett brev på posten av att vara orkeslös vecka efter vecka. Det börjar bli en väldigt negativ spiral av passivitet. Känner att vi måste mota både det fysiska och psykiska nu.

Bra med snabb tid! Håller tummarna för er
Kramar!