Lättfödd i kyla

[mackan]

Sv: Lättfödd i kyla

Pja, jag har själv en masters examen, så jag vet hur avhandlingar kommer till och att de inte representerar universiell sanning för den skull.

vad du tycker är konstigt eller ej låter jag vara ditt eget bryderi.

 

[Alexandra_W]

Sv: Lättfödd i kyla

Snor en knapp..

Jag tror det är individuell skillnad med det där med torrt vs blött. Ger man samma mängd TS (vilket blir olika mängd kilo) så har det inte hos någon av mina varit någon skillnad i ättid som är nämnvärd. Om man däremot fuskar och tar 1 kg av vardera foder, så har det varierat. Vissa har ätit det torrare långsammare, andra har hållit samma fart. Om det beror på skillnad i smaklighet för just den hästen, eller något annat, är ju svårt att säga.

Lillen äter upp 1 kg på samma tid oavsett om jag ger hö, torrare silage eller blött silage. Hack kan jag inte säga så mycket om då han tycker det är äckligt och äter det allra sist av allt, när allt annat är slut.

Andra herrn äter långsammare när det är torrare, å andra sidan ser man på hela honom hur inte-gott han tycker det torrare är, och hur godisgott det blöta är.

Såg ingen skillnad på Lillen heller med det grovstråiga silaget eller det finstråiga silaget, med samma TS, utan gick åt lika fort.

Så, jag tror studierna visar rätt oavsett, för för just de hästarna så var det som studien visade. Det har ju varit ganska litet antal hästar, och det gör ju felmarginalen större

 

[Alexandra_W]

Sv: Lättfödd i kyla

Min erfarenhet från den typen av häst, vilket har blivit några genom åren är att de inte blir belåtna och därför kastar i sig maten. Hade ett sto som var exceptionell i det avseendet, henne fodrade jag ner i vikt och idag är det tvärtom faktiskt. Har henne ute på "foder", hon är utlånad som avelshäst och är numera oerhört matkrävande utan att för den sakens skull gå upp i vikt som tidigare.

Men det tar tid, OCH i sämsta fall får man motsatt resultat om man ligger på de nivåer du nämner på en såpass stor häst. 37 Mj är nog det lägsta jag har haft på någon häst i bantning.

Fast det 'roliga' är att han inte är matfixerad eller hur man ska säga. Jag har funderat över det där rätt många timmar sammanlagt när jag stått och kollat på honom. Men han kan utan problem lämna mat för att vila lite, klia sig, kolla vad jag gör, tycka vi ska kela osv.

Dvs det är inte 'jag äter, och jag kommer äta så fort jag kan tills det är slut'. Utan han äter med ungefär samma mönster som en 'normal' häst, alltså typ äta X minuter, ägna sig åt annat Y minuter, äta X minuter etc. Men när en annan häst på X minuter äter säg 2 kg, så äter han 4 kg. Men han ser för ögat inte mer stressad eller 'glupsk' eller något ut.

Han åt med ungefär samma hastighet när han stod på fritt förresten.

Där när han hårdbantade så var han ju rätt irriterad när han inte hade mat och det gått ett tag. Nu är han rätt avslappnad med det, han får ju var fjärde timme, och sen till natten får han 4 kg silage och så 1 kg halm, och alltid halm kvar på morgonen. (Vet inte hur jag ska göra sen när den här ätbara halmen är slut dock). Och han gräver inte, han är inte stressig eller grinig på morgonen, och när maten kommer så han säger ju inte nej tack, men han kelar gärna en stund istället för att direkt äta osv.

Jag har ju provat ge mer, det var ju det han blev tjock på.. Sen har jag ju ett par gånger när han stått på väldigt liten giva där i samband med fånget och vikten stått still ökat på maten och då har han gått ner. Sist så funkade det inte dock och han gick upp.

 

[Rolle]

Sv: Lättfödd i kyla

*kl*
En vetenskaplig rapport/avhandling ska ju alltid vara falsifierbar genom att den redovisar tillvägagångsättet och vad som utesluts bl.a.

Om man har kritik mot en rapport finns det goda möjligheter att tala om vad man tycker är bristfälligt och varför man har avvikande uppfattning. Att bara "tycka" att den inte är realistisk säger inte mycket

Rolle
IpL

 

[mackan]

Sv: Lättfödd i kyla

Så, jag tror studierna visar rätt oavsett, för för just de hästarna så var det som studien visade. Det har ju varit ganska litet antal hästar, och det gör ju felmarginalen större

Exakt. Självklart är det så. Och tror man då att en doktorsavhandling blir en universiell sanning pga dess existens, så blir det rätt fel.

Rolle: det är väl betydligt mer än bara tyckande som framställs från min sida : ) Jag kan bevisa att det skiljer sig i ät tid både ang. TS halt och hack-nivån. Det kan flera här i trådarna också, ämnet har varit uppe många gånger.

ang. avhandlingar och studier är det precis som du säger, premisserna som studien utgått från skall givetvis redovisas. Tyvärr läser många bara slutsats paragraferna, och bortser från att det fortfarande finns många variabler värda att ställa sig, och att studien som sagt inte illustrerar universiell sanning.

 

[Rolle]

Sv: Lättfödd i kyla

Jo, jag har samma uppfattning som du angående att det tar kortare tid för pållarna att äta ett blött ensilage än torrt hö/hösilage. Därför skulle det vara intressant att ta del av avhandlingen som det hänvisas till

Som du också säger är det lätt att hoppa direkt till slutledning/sammanfattning om man inte har invändningar mot resultatet. Då först brukar jag läsa resten

Rolle
IpL

 

[Forest Autumn]

Sv: Lättfödd i kyla

delvis knapplån

Det kanske är jag som inte hänger med riktigt. Men det verkar som om vi diskuterar två olika studier från SLU.
Den som jag hänvisade till C.M.s avhandling handlar vad jag förstår inte om ättider. Nu har jag inte lyckats ladda ner hela avhandlingen men den artikel som jag hänvisade till handlarom tillverkning av plastat foder, vilket foder hästar föredrar och om en jämförelse mellan olika typer av grovfoder av olika ts och hur de påverkar mikrofloran i grovtarmen. Det var ett svar på tidigare inlägg om att det är olämpligt att ge hästar blött ensilage.

Men den andra som diskuteras handlar vad jag förstår om ättider beroende på ts halt. Eller har jag fel? Den skulle jag gärna vilja läsa så om den som har läst den kan länka dit så är jag tacksam.

Jag antar att det är denna som användare i denna tråden har gjort egna studier till. Den första jag beskriver handlar ju om att mäta inuti hästens grovtarm. Är det verkligen någon hästägare som gör det hemma?

 

[Alexandra_W]

Sv: Lättfödd i kyla

Det finns ingen vad jag vet (kan ha fel) som studerat ättider jämfört med TS-halt. Däremot finns en studie om det går fortare äta snittat foder än långstråigt, där blev resultatet att det inte är någon skillnad mellan snittat och långstråigt vad gäller äthastighet.

Litet utdrag ur sammanfattningen:
Hästarnas ättid (minuter per kg ts) var densamma för snittat såväl som för långstråigt hösilage. Tugghastigheten (antal tuggningar per minut) var aningen högre då hästarna åt snittat jämfört med långstråigt hösilage, men skillnaden var mycket liten (differens på 2 tuggningar/minut). Hur denna skillnad påverkar hästarna över en längre period är inte känt. Hästarnas fodersmältning undersöktes via träckens egenskaper, men inga avgörande skillnader i pH, torrsubstanshalt, kortkedjiga fettsyror eller partikelstorlek fanns då hästarna utfodrades med snittat eller långstråigt hösilage.

http://www.huv.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=10653

 

[Forest Autumn]

Sv: Lättfödd i kyla

Tack för länken.

Detta med ättider är ganska så komplicerat med flera olika faktorer som påverkar resultatet och där jag har förstått det som att tex fodrets fiberstruktur är en av de viktigare. I den länkade studien använder de ju också samma vall och vad jag förstår samma skörd i hela försöket.

Själv kan jag inte med hösilage som är snittat till korta strån. Allt rasar ju av balen när man ska ta en lämplig mängd. Det blir som om hela balen rasar ihop på en gång.

 

[Rolle]

Sv: Lättfödd i kyla

Alexandra_W> Vad jag inte fick fram av undersökningen var hur det serverades till hästarna. En av de faktorer som gör att det tar längre tid är att de får slita ut tussar från en hårdpressad bal vilket förlänger ät-tiden. Jag vet att till de hästar jag ger löst hösilage äts det upp betydligt fortare, har inte mätt men det är en markant skillnad.

Forest Autumn> Helt rätt som du säger, har inte heller hittat något om ättider men att det är ett bra alternativ med ensilage (45-60 %) till hästar finns de rapporter om, till och med att de föredrar det när de fick välja på hö och ensilge.

Rolle
IpL

 

[Alexandra_W]

Sv: Lättfödd i kyla

Här är den lite mer i sin helhet http://ams.orbelon.com/slf/pdf/srpH0647120.pdf

Men de utfodrades ju med specifika givor, så de behövde nog knappast dra ut strån ur bal, annars påverkar ju det ja precis som du säger. Men det hade ju då gett en skillnad, vilket inte fanns i försöken.

 

[axel]

Sv: Lättfödd i kyla

Vad man räknar som långstråigt är oxå luddigt.

En vall där 3 skördar tas kan silaget vara ca 15- 20 cm långt o vara av gräsbladsvariant- inga "ax" typ Timotej. Det är oxå mjukare trots att det kan vara torrt.

Det jag menar med långstråig är mer än 30 cm långt.
så nog tar det längre tid att få i sig dessa a la Lady o Lufsen

Rolles ex är lite samma effekt som att fodra med finmaskigt hönät som oxå reducerar intaget

 

[Forest Autumn]

Sv: Lättfödd i kyla

En vall där 3 skördar tas kan silaget vara ca 15- 20 cm långt o vara av gräsbladsvariant- inga "ax" typ Timotej. Det är oxå mjukare trots att det kan vara torrt.

Rolles ex är lite samma effekt som att fodra med finmaskigt hönät som oxå reducerar intaget

När du tar upp gräsbladen så kommer du in på det jag nämnde tidigare dvs fiberdelen av grässtråna. Det är en faktor i sig som jag alltså tror har större påverkan än just längden på stråna.

Jag håller med dig om R exempel det handlar nog mer om åtkomlighet än om längden på stråna. Det är säkert bra för dem att jobba lite extra för att få tag i maten. Det är ju just sökandet efter maten man gärna vill åstadkomma speciellt till dessa lättfödda typer.

 

[SaraXX]

Sv: Lättfödd i kyla

Kl

Problemet med att "studera" ättiden hemma är att de flesta inte har tillgång till samma gröda konserverad med två olika ts-halter. Att jämföra ett hösilage med ex 70% ts från en vall med ett ensilage med 45% ts från en annan vall/skördetidpunkt/skörd är ju inte särskilt relevant.

Antal tuggningar/ kg ts och ättid har studerats lite:
http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00003175/01/Examensarbete.276.pdf

Sara

 

[bigganl]

Sv: Lättfödd i kyla

Men jag läste en undersökning förra året någon gång som visade på motsatsen. Just att ättiden blev längre när hästarna fick långstråigt hö jämfört med klippt/delade strån. Minns tyvärr inte vilken tidning undersökningen presenterades i.
De menade att detta var något för hästägare med lättfödda hästar att ta till sig.

 

[axel]

Sv: Lättfödd i kyla

Men jag läste en undersökning förra året någon gång som visade på motsatsen. Just att ättiden blev längre när hästarna fick långstråigt hö jämfört med klippt/delade strån. Minns tyvärr inte vilken tidning undersökningen presenterades i.
De menade att detta var något för hästägare med lättfödda hästar att ta till sig.

Den läste jag oxå o finner den rimlig- med tanke på hur mina kusar äter.
Min fd lättfödde kan t o m lämna ett gäng långa strån- gjorde så morse. Den letar numera efter korta strån o gärna fröna från axen

Så det bästa som jag har gjort för min... var att banta den- solklart.

Det gav en helt annan ättid.

 

[axel]

Sv: Lättfödd i kyla

Fast jag tror att ett sådant silage som mer ser ut som ett hö oxå är torrare- lite överväxt. Förstaskörd runt Midsommar.

när man läser Müllers avhandling så får jag känslan mer av att det är ett grönt mjukt tidigt skördat i förhållande till växttiden.
Jag har haft sådant silage o det är tydligen M Y C K E T smakligt- de trycker i sig.

 

[Boj]

Sv: Lättfödd i kyla

Korta strån är helt klart enkla att äta, likaså om det är blötare. Har en gammal herre hemma med inte allt för friska pliggar i lästen. Just långa strån ratar han så långt det är möjligt, men bjuds det inte på annat så ställer han sig och idisslar på dem med. Korta strån slinker ner som ingenting, och är det dessutom lite blötare så kan gammelgubben få upp en ansenlig tuggfart faktiskt.

 

[axel]

Sv: Lättfödd i kyla

Precis.
Det är ju därför som folk förr klippte gräset med sax o senare köpte luzernhack till de äldre. Passerad föda som halkar ner.

 

[Boj]

Sv: Lättfödd i kyla

Precis.
Det är ju därför som folk förr klippte gräset med sax o senare köpte luzernhack till de äldre. Passerad föda som halkar ner.

Precis här ser jag en ofantlig skillnad, främst mellan olika lucernhack. Den sort vi har idag är väldigt korklippt till skillnad mot den andra vi hade tidigare, av den vi har nu äter han som en hel häst.
Av den andra sorten, den petade han lite med och tuggade lite av den men inte mer. För det mesta hade han sölat ner den bara så att den inte gick att använda mer, även i den här sorten finns ett och annat långt strå. Det har vi nog allt märkt, för de ligger kvar i krubban även om han har idisslat lite på dem.