Men precis. Men då tränas åtminstone hunden. Rätt tveksam på att de flesta hundar som sporttränas i skydd för den del är nån särskild funktionell skarp försvarshund öht. Men då pratar vi om en brukshund som aktiveras och antagligen har en rätt bra lydnad.
Nu är ju raserna jag frågat om i trådstarten just bruksraser, men med vaktegenskaper. En fråga innebär inte att jag kommer springa iväg och köpa valp imorgon.
Man skulle nästan kunna vända på frågan och skriva vilka hundar man inte ska skaffa om man vill ha en vakthund av något slag.
Och han är inte avskräckande, larmar inte, skäller inte till annat än lek tyvärr.... och ser ut som en panda. Och är fjäskglad mot människor! Nu är ju raserna jag frågat om i trådstarten just bruksraser, men med vaktegenskaper. En fråga innebär inte att jag kommer springa iväg och köpa valp imorgon.
En ”enbart” stor hund är absolut ett alternativ, problemet där är hälsan hos många raser.
Nä, som sagt, jag är ju väl medveten om vad brukshundar kräver och dobermann är lite samma som riesen för mig - vet att de har rätt egenskaper ur vaktsyfte
Det här blev visst inte klart.
Skulle fortsätta med:
Broholmer har jag faktiskt tänkt på också, och är högst aktuell om det skulle bli en ”bara stor gårdshund”. Den eller liknande, då. Men en sån hund skulle i så fall bli helt sambons ansvar, då jag inte känner att jag kan gå ut och gå med en hund som väger lika mycket som jag gör.
Jag tycker riesen verkar lite långsammare och hårdare generellt men med det sagt så träffar jag inte riesen så ofta. De tycks än mer ovanliga än dobermann..Det här blev visst inte klart.
Men är osäker på om det är en arbetsmentalitet jag uppskattar, just i och med att jag är ett vallhundsfan. Dobermann har jag dock ännu mindre erfarenhet av än riesen. Har typ fått för mig att de är ännu mer krävande, men det kanske är helfel?
Har du koll på skillnaderna mentalt/arbetsmässigt mellan dobermann och riesen, @Wingates ?
Jag känner bara en Broholmer och det har inte varit några problem att fostra den så att min kompis har några betänkligheter att gå med det, nu väger hon lite mer än hunden men inte mycket alls. Jag upplever den som träningsvillig men med fördröjning
. .
Ja, det är nog det där långsammare och hårdare som jag tolkar lite som snäppet mindre krävande, för att de har nån liten dos av självständighet. Men det kanske är helfel och bara innebär att de är mer svårmotiverade?
) genom att stirra och morra - helst framför dörren när de trodde att de skulle kunna gå ut igen.
Jag har samma erfarenhet. Var relativt många riesens på den brukshundsklubb jag var aktiv (för en sisådär snart 15 år sen...), kelpie dominerade (kanske inte helt, men för att vara en såpass ovanlig ras som det var då i alla fall) och dobermann tror jag aldrig att jag såg en enda.Det där är nog beroende på var man bor och i vilka hundträningskretsar man rör sig
Jag kan ju säga att häromkring är riesen inte alls en ovanlig bruksras på träning/tävlingsplan. Dobermann däremot kan jag nog ärligt säga att jag knappt har sett en enda under de år jag har varit runt Sverige och tränat/tävlat. På rak arm kommer jag just nu endast på en enda jag har sett live, och det var på en rallylydnadstävling.
Så av min personliga erfarenhet och där jag har rört mig är dobermanns långt mer ovanliga än riesen
De riesenägare jag varit i kontakt med (på BK och tävlingar) har absolut inte haft hundar som enbart nöjt sig med att vara med och träna lite ibland. De är oftast en pain in the ass de första åren innan de mognar, och sen är det full rulle tills de stupar. Många tränar IPO vilket ändå säger en del om hur aktiva hundar vi pratar om.Ja, det är nog det där långsammare och hårdare som jag tolkar lite som snäppet mindre krävande, för att de har nån liten dos av självständighet. Men det kanske är helfel och bara innebär att de är mer svårmotiverade?
Alltså, jag har nån liten hemlig kärlek till riesenschnauzer så det är väl därför jag ser dem som ett alternativ här - min mamma hade en som ung och som den tiken var hade varit precis perfekt. Hon hade trivts utmärkt med att träna nåt seriöst ett par dagar i veckan och övrig tid bara ”vara med” och vara fullt nöjd med det. Genomsnäll men uppskattade att ”skrämma ovälkomna” (i vissa fall även ännu ej accepterade vänner som gick in utan att någon var hemma
Men jag har ju ingen aning om hon var generellt rastypisk eller mer ”one of a kind”, för monsterhanen som var i min träningsgrupp hade jag aldrig klarat av då han var väldigt fysiskt utmanande.
Menar absolut inte ”träna lite ibland”, utan rejäl, seriös träning några dagar i veckan. Men det är fullt möjligt att det inte är tillräckligt och utställningsavlad brukshund är absolut inte intressant.
En diskussion kring vakthund har dykt upp här hemma, då vi snart flyttar till landet/ut i skogen och min sambo tror inte att corgis är nog avskräckande för objudna gäster (även om jag är övertygad om att deras larmande skall är alldeles tillräckligt för att folk ska vända innan de undersöker storleken på hundarna).
Jag är väl personligen inte jätteförtjust i tanken på att ha en hund i främsta syfte för vakt, men tänker inte vara omöjlig så tänker väl att jag åtminstone kan kolla om det finns någon ras som kan funka bra i det syftet och även glädja på andra plan.
Så nu till de sjukt jobbiga kraven:
- Helst inte för mycket jakt då det är en fördel om hunden kan vara lös på gården (även om staket absolut är en fullt möjlig investering).
- Inte alltför tung då jag är liten och mest sannolikt blir den som tar större delen av aktiveringen.
- Inte för ”svår”, om jag nu kan lyckas förklara det på ett bra sätt... Men jag uppskattar ”vallhundsmentaliteten” och är själv väldigt mjuk i mitt sätt. Föredrar hundar som vill jobba med mig framför att vilja utmana. Terriermentaliteten är ett exempel på något jag inte uppskattar, t.ex.
- Inte för liten (från medelstor och uppåt).
- Vaktegenskaper. Måste absolut inte vara extrema sådana (potentiellt ”farliga” går bort, räcker med något lite respektingivande som inte springer fram och viftar på svansen vid oönskat besök, typ - i alla fall om ni frågar mig).
- Helst inte alltför krävande när det kommer till aktivering - det här är dock kompromissbart då jag mer än gärna tränar aktivt med en hund av en ras som jag uppskattar att träna med, men kommer troligtvis behöva vara borta några dagar/vecka pga jobb, plus har häst så jag är ju lycklig om vi har ett hus kvar då jag kommer hem efter några dagar utan ordentlig aktivering mer än ”gårdsliv”, så att säga.
- Plus om pälsen är möjlig lite snällare för allergiker (behöver absolut inte vara allergivänlig, men scäferpäls är bland det värsta i sammanhanget, tyvärr).
Möjligt att jag kommer på mer efterhand. Schäfer går ju tyvärr bort pga pälsen som sagt, annars hade det absolut kunnat vara en kandidat som jag kan tänka mig att jag skulle kunna uppskatta att jobba med också.
Riesenschnauzer har kommit på tal - men min erfarenhet är mycket begränsad och väldigt spretig, allt från en enorm hane som var lite av ett monster och mer eller mindre konstant utmanade ägaren (vill minnas att han var unghund då dock), till visserligen envis, men i övrigt enkel tik som verkade rolig att jobba med. Så där tar jag gärna emot tankar och erfarenheter, tänker spontant att det i så fall skulle handla om en tik. Pälsen bör ju dessutom vara ett plus.
Australian Cattledog har nyligen dykt upp i mitt huvud också - men där har jag noll koll. Har själv haft australian kelpie och i princip allt jag vet är att cattledogen har mer vakt och är tuffare. Sen vet jag inte hur pälsen är, om den är väldigt lik schäferpäls?
Sambon har föreslagit rhodesian ridgeback också, men där känner jag mig rätt tveksam, för jag har fått för mig att den är lite väl tuff och självständig samtidigt som den har högt aktiveringsbehov?
Tar jättegärna emot förslag och tankar kring andra eventuella lämpliga raser också. Om det nu finns några såna.
