Labrador vs Golden retriver

[Holdyourhorses]

Engelsk springer spaniel är glada galoscher som jag tycker är ett alternativ om man gillar labbe och golden. Mer pälsvård, det ska man inte sticka under stol med, men oerhört rara hundar som passar bra i en familj. Min hane är alltid glad, älskar människor och har absolut inget resursförsvar. Han har inget problem att hålla igång en hel dag i skogen men klättrade inte heller på väggarna när jag hade influensa en vecka. Jag hade velat ha en hund som var lite mer road av lydnad och bruks, men som familjemedlem gör han en klockren insats.

 

[Kilauea]

Vår labbe skulle älska det livet du beskriver. Hänga med i ur och skur, flera timmar i skogen, promenader. Han tackar inte nej till arbete, han älskar det, men han kräver det inte. Så länge han får vara med och vara nära (helst i knä) så är han nöjd.
Han är av utställningslinjer men inte fet. Dom blir inte automatiskt feta. Han är rätt maxad i mankhöjd, runt 55-56 cm och har till det 29 kg, med tydlig midja och revben som känns tydligt.

Han kan vara lite brötig på så vis att han älskar att hångla med människor och om folk säger nej och tar i honom får det motsatt effekt, om de däremot ignorerar eller bara ger kommando utan att ta i honom lugnar han sig.

Han kan väl ha vält barnen nån gång av misstag med sin klumpighet, men med en i yngre tonåren skulle jag inte vara orolig för det (mina är ju knappt 4 respektive 1 år).

 

[Rugge]

Funderingar efter en annan tråd… Men! Vi var nästan helt inne på labrador som nästa hund, hade så gärna velat ha med golden på listan, men efter att ha haft golden i familjen när jag var liten så har jag helt plockat bort den rasen. Det var inte alls en sån bra familjehund som vi hade hoppats på. Ängslig, orolig, rädd… Absolut inte elak på något sett, men väldigt väldigt ”vek”.
Fuktexem mest hela tiden, var rädd för andra hundar, så pass att hon slängde sig på rygg och skrek om dom närmade sig för fort.

Har hört rykten om att just golden kan ha lite problem med mentaliteten, vilken bekräftar hur våran var.

Däremot när jag läser om dom så ska det ju vara väldigt trevliga familjehundar?

Nu har vi som sagt nästan bestämt oss för en labbe, men då golden verkar vara snäppet ”lugnare” så blir jag ändå nyfiken på dom, och kanske har jag dragit dom lite över samma kam…

Vi bor i ett stort hus, jag och sonen varannan vecka. Han är idag 9 år. Vi vet inte när hundköpet sker då nuvarande hundtanten vill vara ensamhund, så det blir efter hennes tid, men sonen kommer då inte ha kommit upp i tonåren.

Jag är ute väldigt mycket i skog och mark, plockar svamp, bär, och strosar runt. Gillar att vara ute i naturen helt enkelt. Går ”vanliga” promenader, väldigt långa emellanåt. Skulle gärna vilja gå på någon vandring 1-3 dagar. Det vore roligt att lära hunden kantarellsök, men absolut inget krav. Annars lite trick och enkel, simpel lydnad bara. Sonen vill gärna kunna leka med hunden, spela fotboll och bygga lite hinder/slalom, och ha en kompis liksom. Ett plus om hunden skulle gilla att bada i sjön med han, det pratar han mycket om.

Planen är nån valpkurs/unghundskurs, men sen är det väll inget jag har planerat att gå regelbundet på, så länge vi inte stöter på problem såklart!

Som sagt, labrador var planen. Jag var dock liiiite orolig att det blir för mycket hund och för spralligt och burdust när sonen ska hålla på med hunden. Min mamma kommer även ha hunden hos sig när jag jobbar, och även in hon är pigg, frisk och stark så vill jag ju såklart inte lämna någon halvgalen hund som drar omkull henne om det blir något jättespännande och roligt som händer! Hon är hundvan och har haft hund hela livet så hon har absolut vanan inne, men hon blir ju inte yngre.

Så, golden… Är det en bra familjehund? Förekommer det mycket osäkerhet inom rasen? Eller är det trots allt värt att kolla på en golden iallafall för oss?

Jag tycker du ska vända dig till uppfödare som mentaltestar de hundar som de använder i avel.
Glöm kennlar som endast avlar med mål att få en snygg hund i ringen. Många där bryr sig inte om mentalitet sålänge hunden gör bra ifrån sig på utställning.

Har haft golden hela mitt liv ( har min 4e nu) och det skiljer enormt mycket i aveln.
Varit aktiv i rasklubben under ett par år.

 

[farin]

Som vad? Jag tar jättegärna emot tips!

Att det lutar mot labbe är just det att jag har fått uppfattningen om att dom är snälla, stabila, och man får en bra och stadig hund efter att tränat den rätt från början. Men ju mer jag läser om dom så kommer frågan just om det blir för mycket hund iallafall?

Jag söker vad jag skrivit ovan, en trevlig och stabil hund som trivs med en vanligt familjeliv med vanliga promenader på byn, men ”större” äventyr i perioder, snäll och vänlig mot andra hundar och enkel. Vill inte ha en liten hund, men heller ingen jättestor, storlek labbe/golden är absolut max. Ingen hund som skäller på allt då jag har dörren öppen vår-höst ungefär så hunden går in och ut som den vill på gården, ska den stå ute och skälla på varenda människa som går förbi blir jag tokig. Vill kunna cykla med den, gå timmar i skog och mark, gärna ta med på någon fjällvandring, ha med den ut och fiska osv, sen massa lek och enkel hemmaträning. Framförallt en bra kompis och en familjemedlem.

Jag har idag en engelsk bulldog, och har tidigare haft staffe (exets hund, så den följde med honom när vi separerade) och sen en amstaff/boxerblandis. Innan dess är jag uppväxt med pudel och golden. Så det är en väldigt blandad kompott!

Engelsk bulldog vågar jag inte ge mig på igen, har haft sån extrem tur med nuvarande så det kommer aldrig hända igen att jag får en så pass frisk bulldog, annars så älskar jag allt på denna hund, men vill ha någon som är lite mer villig till träning. Nuvarande skiter i om jag håller en hel falukorv framför nosen, vill hon inte sitta så sätter hon sig inte… Och som ni förstår så går det bort helt om sonen vill hålla på att leka och köra lite hinderbanor. Nu har vi haft tur så hon har kunnat hänga med på mycket som vi gjort ändå trots den ras hon är, men nej, vågar inte chansa att köpa en så pass ”sjuk” ras.

(Han har kollat mycket agility på youtube, men det kommer ju bara bli lite enkla lekövningar på gården typ)

Amstaff/boxer… Behöver jag säga något mer?! Helt klart en skitrolig hund, men det spelade ingen roll hur mycket vi var ute eller tränade hjärnan, en suck från han sen var det full gas igen. Hade sele och han fick dra mig på sparken, när vi kom in efter en timme kollade han på mig som ”vad ska vi hitta på för roligt nu då matte?!” Omöjlig att trötta ut. Finns inte ens på världskartan!

Staffen, jättetrevlig och ”lagom” hund, dock förekommer det lite aggressivitet mot andra hundar, detta vill jag komma ifrån helt så mycket det bara går då jag vill kunna hälsa på vänner med hund, plus att mamma kanske skaffar sig en egen hund igen framöver. Tveksamt om jag törs chansa. Även lite för känslig mot kyla, vi är ute en del på vintern med och vill gärna ha hunden med oss i den mån det går.

Pudel, också en jätterolig och supertrevlig hund. Väldigt bra mentalt och rolig att träna. Däremot så kommer jag bli tokig på allt skit dom släpar in i pälsen, och jag vet inte riktigt om jag har lusten med övriga pälsvården den kräver heller. Vi hade dvärgpudel, och det känns som den blir lite för liten, så i sånt fall skulle jag vilja gå upp till mellan. Men det är pälsen som ställer till det. Inte klippningen i sig egentligen, utan så fort man har varit ute i regn så är benen och magen så extremt blöta och grusiga så väldigt länge. Går inte att torka torrt!

Och sen golden då…

Jag tänker att en engelsk eller welsh springer spaniel är raser du kan undersöka om de är något för er?
De jag träffat på kurs och på klubben har varit glada för att göra saker med din familj, men inga arbetsmaskiner. Familjerna som har dem har varit nöjda med mentalitet (och storlek, päls mm, men det är ju väldigt personligt vad en gillar). Jag känner dem dock inte i vardagen, men som sagt, något att titta vidare på?

Annars hör jag till de som går mot strömmen och säger att jag inte träffat golden med rädslor. Träffar många på kurser och på klubben och de verkar alla väldigt härliga. Vissa av mer jakttyp och andra dp eller show. Men med det sagt så är den miljön väldigt annorlunda mot vardagen, så vissa saker märks inte där helt enkelt. Känner även ett gäng mycket trevliga i vardagen, men de är av jakttyp och aktiveras mer än du vill så de är ingen bra referens

 

[Rugge]

Som ett litet tillägg till mitt förra inlägg i tråden.
Just den biten med att mentaltesta sina avelshundar och även avkommor tycker jag har ett stort värde, både i avelsarbetet och för att man kan få lite en riktlinje om vad man kan förvänta sig av individerna i en kommande kull.
Både inom golden och labbe så förkommer show och jaktlinjer som två huvudtyper.
Sen finna där även dp (dual purpose) som är en kombination av både.
Personligen föredrar jag dp, då jakt är för mycket för mig, men jag vill ändå ha en hund med arbetslust och tydlig av/på.

Har haft både showlinjer och dp.
De två jag jade med showlinjer hade en helt annan mentalitet än min nuvarande. Rädslor, veka, eksem även om de var trevliga familjehundar. Jobbade inte mer än de själv kände för (vilket inte var mycket)
Tycker inte du ska överge tanken på golden, men vara selektiv vid val av uppfödare

 

[Tiger tok]

Beror väl på lite om du ska ha hane eller tik, men ffa utställnings-labbe-hanar går inte alltid bra ihop med andra hundar (dåliga på hundspråk), brötiga och gå påiga (generellt). Inte den enklaste av hundar tycker jag, känns som att de ofta behöver jobba/aktiveras men inte ha koncentrationen för det eftersom det inte varit fokus i utställnings aveln. Men sätter du dig in i mh/bph och hittar en bra uppfödare så finns det ju guldkorn. Men jag hade inte låtit ett barn kring 9 år gå på promenad själv med en labbe hane (vet inte om det var din plan heller dock! Men bara en heads up på att de är starka).

Röstar också på engelsk springer spaniel.

 

[Fibusen]

Jag tänker att en engelsk eller welsh springer spaniel är raser du kan undersöka om de är något för er?
De jag träffat på kurs och på klubben har varit glada för att göra saker med din familj, men inga arbetsmaskiner. Familjerna som har dem har varit nöjda med mentalitet (och storlek, päls mm, men det är ju väldigt personligt vad en gillar). Jag känner dem dock inte i vardagen, men som sagt, något att titta vidare på?

Annars hör jag till de som går mot strömmen och säger att jag inte träffat golden med rädslor. Träffar många på kurser och på klubben och de verkar alla väldigt härliga. Vissa av mer jakttyp och andra dp eller show. Men med det sagt så är den miljön väldigt annorlunda mot vardagen, så vissa saker märks inte där helt enkelt. Känner även ett gäng mycket trevliga i vardagen, men de är av jakttyp och aktiveras mer än du vill så de är ingen bra referens

Engelsk eller Welsh springer spaniel är ingen ras vi kollat på, blir inte det lite svårt att få en sån att fungera att ha lös ute i skogen? Det är såklart inget krav, men det är ganska skönt att slippa lina som trasslar in sig bland alla träd när vi är ute i timmar och letar svamp.

Har dessutom ett sånt gäng på byn som oftast skäller på mig när jag möter dom på någon mindre väg där vi möts med kort avstånd. Oavsett om jag har hund med mig eller ej. Fått för mig att dom kan vara lite reserverade, men jag vet inte.

 

[Fibusen]

Beror väl på lite om du ska ha hane eller tik, men ffa utställnings-labbe-hanar går inte alltid bra ihop med andra hundar (dåliga på hundspråk), brötiga och gå påiga (generellt). Inte den enklaste av hundar tycker jag, känns som att de ofta behöver jobba/aktiveras men inte ha koncentrationen för det eftersom det inte varit fokus i utställnings aveln. Men sätter du dig in i mh/bph och hittar en bra uppfödare så finns det ju guldkorn. Men jag hade inte låtit ett barn kring 9 år gå på promenad själv med en labbe hane (vet inte om det var din plan heller dock! Men bara en heads up på att de är starka).

Röstar också på engelsk springer spaniel.

Kommer antagligen välja hane som ska kastreras så fort det går. Alltid haft hanhundar innan, första tiken jag har nu, och det här löpet och skendräktigheten är inte roligt… Inte för att det är jobbigt att ta reda på, men hunden blir ju helt förstörd varje gång och jag tycker det blir värre och värre ju äldre hon blir. Hade hon varit yngre så hade jag kastrerat henne..

 

[Lingon]

Kommer antagligen välja hane som ska kastreras så fort det går. Alltid haft hanhundar innan, första tiken jag har nu, och det här löpet och skendräktigheten är inte roligt… Inte för att det är jobbigt att ta reda på, men hunden blir ju helt förstörd varje gång och jag tycker det blir värre och värre ju äldre hon blir. Hade hon varit yngre så hade jag kastrerat henne..

Varför kastrera hane så fortsom möjligt? Jag är uppvuxen med intakta hanar och det har aldrig varit några problem med det. De har t.o.m. kunnat träna och koncentrera sig med löptik i närheten.

 

[Fibusen]

Beror väl på lite om du ska ha hane eller tik, men ffa utställnings-labbe-hanar går inte alltid bra ihop med andra hundar (dåliga på hundspråk), brötiga och gå påiga (generellt). Inte den enklaste av hundar tycker jag, känns som att de ofta behöver jobba/aktiveras men inte ha koncentrationen för det eftersom det inte varit fokus i utställnings aveln. Men sätter du dig in i mh/bph och hittar en bra uppfödare så finns det ju guldkorn. Men jag hade inte låtit ett barn kring 9 år gå på promenad själv med en labbe hane (vet inte om det var din plan heller dock! Men bara en heads up på att de är starka).

Röstar också på engelsk springer spaniel.

Nej, några promenader själv får han inte ta än på några år. Nu är hunden hos mamma när jag jobbar, så det handlar om att han får släppa ut hunden på (inhängande) gården på morgonen så hunden får kissa innan mamma kommer och hämtar dom. Hon bor 300 meter bort, så när han är ledig och jag jobbar så sover dom vidare när jag åker till jobbet, sen ringer han mamma när han vaknat så går hon hem hit och hämtar dom.

Jag jobbar bara 50% och studerar 50% hemifrån, och kommer göra fler år till.

 

[Fibusen]

Varför kastrera hane så fortsom möjligt? Jag är uppvuxen med intakta hanar och det har aldrig varit några problem med det. De har t.o.m. kunnat träna och koncentrera sig med löptik i närheten.

För att det underlättar om hunden är hos mamma när jag jobbar då hon kommer ha en tik, samt att många vänner har tikar.

Jag kommer inte avla med hunden heller så jag ser ingen anledning att ha en sällskapshund intakt.

 

[Lingon]

För att det underlättar om hunden är hos mamma när jag jobbar då hon kommer ha en tik, samt att många vänner har tikar.

Jag kommer inte avla med hunden heller så jag ser ingen anledning att ha en sällskapshund intakt.

Tänk bara på att en del hanar kan bli osäkra när de kastreras. Vekare. Räddare. Jag hade isf velat att den skulle bli vuxen först och inte bara könsmogen innan kastrering.

 

[farin]

Engelsk eller Welsh springer spaniel är ingen ras vi kollat på, blir inte det lite svårt att få en sån att fungera att ha lös ute i skogen? Det är såklart inget krav, men det är ganska skönt att slippa lina som trasslar in sig bland alla träd när vi är ute i timmar och letar svamp.

Har dessutom ett sånt gäng på byn som oftast skäller på mig när jag möter dom på någon mindre väg där vi möts med kort avstånd. Oavsett om jag har hund med mig eller ej. Fått för mig att dom kan vara lite reserverade, men jag vet inte.

Som sagt, jag träffar dem på brukshundsklubben så vet inte hur svårt det är generellt att ha dem lösa, men i träning med andra hundar har det inte varitnpgra problem. Den ena gör dock stor skillnad på husse och matte avseende hur mycket han lyssnar. Matte är mer noga med sin träning tror jag. Han lyssnar dock bra på barnen i familjen med, så det är nog husse som har sämre koll

 

[Huggorm]

Men jag hade inte låtit ett barn kring 9 år gå på promenad själv med en labbe hane (vet inte om det var din plan heller dock! Men bara en heads up på att de är starka).

Samma med tikarna, åtminstone min. Går vanligtvis fint i kopplet och uppför sig, men så ser hon en hund eller människa hon vill hälsa på och då tappar hon allt vett och drar i kopplet, och hon är urstark. Ett barn skulle nog inte kunna hålla emot i det läget. Kan säkert bli bättre med träning men förmodligen inte försvinna helt.

 

[Lordofthestrings]

Som vad? Jag tar jättegärna emot tips!

Att det lutar mot labbe är just det att jag har fått uppfattningen om att dom är snälla, stabila, och man får en bra och stadig hund efter att tränat den rätt från början. Men ju mer jag läser om dom så kommer frågan just om det blir för mycket hund iallafall?

Jag söker vad jag skrivit ovan, en trevlig och stabil hund som trivs med en vanligt familjeliv med vanliga promenader på byn, men ”större” äventyr i perioder, snäll och vänlig mot andra hundar och enkel. Vill inte ha en liten hund, men heller ingen jättestor, storlek labbe/golden är absolut max. Ingen hund som skäller på allt då jag har dörren öppen vår-höst ungefär så hunden går in och ut som den vill på gården, ska den stå ute och skälla på varenda människa som går förbi blir jag tokig. Vill kunna cykla med den, gå timmar i skog och mark, gärna ta med på någon fjällvandring, ha med den ut och fiska osv, sen massa lek och enkel hemmaträning. Framförallt en bra kompis och en familjemedlem.

Jag har idag en engelsk bulldog, och har tidigare haft staffe (exets hund, så den följde med honom när vi separerade) och sen en amstaff/boxerblandis. Innan dess är jag uppväxt med pudel och golden. Så det är en väldigt blandad kompott!

Engelsk bulldog vågar jag inte ge mig på igen, har haft sån extrem tur med nuvarande så det kommer aldrig hända igen att jag får en så pass frisk bulldog, annars så älskar jag allt på denna hund, men vill ha någon som är lite mer villig till träning. Nuvarande skiter i om jag håller en hel falukorv framför nosen, vill hon inte sitta så sätter hon sig inte… Och som ni förstår så går det bort helt om sonen vill hålla på att leka och köra lite hinderbanor. Nu har vi haft tur så hon har kunnat hänga med på mycket som vi gjort ändå trots den ras hon är, men nej, vågar inte chansa att köpa en så pass ”sjuk” ras.

(Han har kollat mycket agility på youtube, men det kommer ju bara bli lite enkla lekövningar på gården typ)

Amstaff/boxer… Behöver jag säga något mer?! Helt klart en skitrolig hund, men det spelade ingen roll hur mycket vi var ute eller tränade hjärnan, en suck från han sen var det full gas igen. Hade sele och han fick dra mig på sparken, när vi kom in efter en timme kollade han på mig som ”vad ska vi hitta på för roligt nu då matte?!” Omöjlig att trötta ut. Finns inte ens på världskartan!

Staffen, jättetrevlig och ”lagom” hund, dock förekommer det lite aggressivitet mot andra hundar, detta vill jag komma ifrån helt så mycket det bara går då jag vill kunna hälsa på vänner med hund, plus att mamma kanske skaffar sig en egen hund igen framöver. Tveksamt om jag törs chansa. Även lite för känslig mot kyla, vi är ute en del på vintern med och vill gärna ha hunden med oss i den mån det går.

Pudel, också en jätterolig och supertrevlig hund. Väldigt bra mentalt och rolig att träna. Däremot så kommer jag bli tokig på allt skit dom släpar in i pälsen, och jag vet inte riktigt om jag har lusten med övriga pälsvården den kräver heller. Vi hade dvärgpudel, och det känns som den blir lite för liten, så i sånt fall skulle jag vilja gå upp till mellan. Men det är pälsen som ställer till det. Inte klippningen i sig egentligen, utan så fort man har varit ute i regn så är benen och magen så extremt blöta och grusiga så väldigt länge. Går inte att torka torrt!

Och sen golden då…

Jag hade som ovan nämnt också funderat på en engelsk springer spaniel eller welsh springer spaniel. Visst, du kommer nog inte riktigt ifrån pälsvård här om du inte väljer att köra sportklippning. Jag är ju lite extra kär i cocker spaniel också, men det är samma med pälsen här plus att jag upplever de som livligare än de andra två. Men kan ju vara värt att träffa några stycken och se om du fastnar. Fördelen mot labbe och golden är att ingen av dessa (nu talar jag från egen erfarenhet) blir riktigt lika brötiga och de kräver ofta inte samma aktivitet som en golden/labbe kan göra. Visst kan de ha en viss jaktdrift, de gillar att använda nosen, men inte så pass att det inte går att träna. Ofta ligger det ju ganska högt i social drift också.

Har inte sett om nu skrivit att du bara vill ha hane, men annars är ju en tik fördelaktig här med tanke på storleken, lite lättare för din mamma och son.

 

[Fibusen]

Jag hade som ovan nämnt också funderat på en engelsk springer spaniel eller welsh springer spaniel. Visst, du kommer nog inte riktigt ifrån pälsvård här om du inte väljer att köra sportklippning. Jag är ju lite extra kär i cocker spaniel också, men det är samma med pälsen här plus att jag upplever de som livligare än de andra två. Men kan ju vara värt att träffa några stycken och se om du fastnar. Fördelen mot labbe och golden är att ingen av dessa (nu talar jag från egen erfarenhet) blir riktigt lika brötiga och de kräver ofta inte samma aktivitet som en golden/labbe kan göra. Visst kan de ha en viss jaktdrift, de gillar att använda nosen, men inte så pass att det inte går att träna. Ofta ligger det ju ganska högt i social drift också.

Har inte sett om nu skrivit att du bara vill ha hane, men annars är ju en tik fördelaktig här med tanke på storleken, lite lättare för din mamma och son.

Verkar som om vi får kolla upp dessa raser också helt enkelt.

 

[Bee]

Vi hade precis en sådan golden som du verkar vilja ha när jag växte upp. Han var helt fantastisk
De finns fortfarande. Men ledsamt nog verkar de som beskrivs här med rädslor osv bli allt vanligare

 

[Huggorm]

Mina grannar har en sån Golden som önskas men den är svart och bara 50% Golden, resten är lika delar Labbe och Schäfer. Men mentalt är den 100% Golden av den gamla goda sorten.

 

[Holdyourhorses]

Jag upplever welsh springer som mer krävande en engelsk springer. Welsharna har jag fått för mig har mer jaktlust generellt, baserat på de jag har träffat. En springer från sällskapslinjer är en ganska mjuk hund. Livliga och barnsliga de första åren, men inga tuffingar och har ofta en ganska stark vilja att vara till lags.

Om man kastrerar kan nog pälsen bli ganska trist. Aptiten brukar (väl) också öka av ett sådan ingrepp och det kan nog bli jobbigt med en ras som ofta är matglad ändå. I och för sig brukar labbe och golden också vara matfriska och ha lätt att lägga på sig.

 

[WildWilma]

När jag träffar hundar från utställningslinjer så är det sällan jag upplever dem enklare än den arbetande versionen av samma ras. Ofta har de ändå rejält med energi (iaf de första åren) men ingen riktig förmåga att styra denna energi.

Jag har hjälpt en ägare till en labradorhane av utställningslinjer och hunden är "snäll" men allt annat än lätt att hantera. Han har inte mycket till impulskontroll, går mycket lätt upp i stress, lätt socialt osäker och 35 kg (slank) bulldozerkropp som kan flyga 1,5 m rätt upp i luften och nocka människor. Har träffar en hel del labbehanar jag jaktlinjer och de verkar oerhört mycket enklare. Av och på knapp (vilket är ett måste vid jakt) inte samma sociala stress.

Golden av utställningslinjer har jag inte träffat många men de jag har träffat har varit rätt loja men de har inte varit unghundar. Golden från jaktlinjer som jag träffat har varit okomplicerade hundar men de har varit hos aktiva hundägare.

Angående spaniels så har de ofta mycket jaktlust och försvinner lätt in i dofternas värld så jag skulle inte utgå från att en sådan kommer kunna gå lös.

Ni kan kanske kolla efter en unghund/vuxen hund så vet nu lite mer vad ni får? Kanske en hund av jaktlinjer som inte riktigt "duger" till jakt men fungerar bra i vardagen eller en av utställningslinjer som har egenskaper som fungerar i er vardag?