Ny användare för att skydda mannens identitet.
Jag behöver hjälp att fundera kring det här med kontakt med andra och att se saken från flera håll. Jag är väldigt svart-vit i mitt tänkande och med traditionella "värderingar". Monogam. Och jag går i bitar av att mannen i mitt liv (förlovade, 40+, särbos, bor nära varandra och är mycket tillsammans, lyckliga enligt mannen och ett toppenförhållande enligt honom) för egen del har ett friare synsätt. Han chattar gärna med andra kvinnor och slår ifrån sig med att det är helt oskyldigt och att han älskar mig och att det är inget bort ifrån mig och att det inte är något nollsumme spel det handlar om.
Ett exempel är hans ex innan mig. De var tillsammans i två år och sambos i ett. Han tar kontakt med henne regelbundet och frågar hur läget är och sånt allmänt, och hon är fullständigt avvisande. Ändå ger han inte upp utan återkommer till henne en månad senare igen. Hans förklaring på det här är att hon inte skall hata honom, därför han gör det. Hon diskuterar inte vädret med honom ens! Så inget "gamla kompisar" utan han kämpar på för att återskapa en mental närhet dem emellan. En annan kvinna vilseledde han att tro att de hade något på gång och de var och fikade en par gånger och hon tog nog väldigt illa upp när han då mitt i allt detta förlovade sig med mig.
Jag har varit extremt tydlig med mitt synsätt på detta och han har då sagt att det är inga som helst problem, att han behöver inte det där. Jo tjena, samma situation ändå igen nu som bäst med kontaktförsök till Exet.
Finns det någon möjlighet att komma till nåt som båda skulle vara nöjda med i en sån här situation? Eller är det bara lämna som gäller för mig med mitt svart-vita tänkande. Jag mår ju inte bra av de här delarna även om förhållandet i övrigt är riktigt bra och vi har mycket givande tid tillsammans.
Jag behöver hjälp att fundera kring det här med kontakt med andra och att se saken från flera håll. Jag är väldigt svart-vit i mitt tänkande och med traditionella "värderingar". Monogam. Och jag går i bitar av att mannen i mitt liv (förlovade, 40+, särbos, bor nära varandra och är mycket tillsammans, lyckliga enligt mannen och ett toppenförhållande enligt honom) för egen del har ett friare synsätt. Han chattar gärna med andra kvinnor och slår ifrån sig med att det är helt oskyldigt och att han älskar mig och att det är inget bort ifrån mig och att det inte är något nollsumme spel det handlar om.
Ett exempel är hans ex innan mig. De var tillsammans i två år och sambos i ett. Han tar kontakt med henne regelbundet och frågar hur läget är och sånt allmänt, och hon är fullständigt avvisande. Ändå ger han inte upp utan återkommer till henne en månad senare igen. Hans förklaring på det här är att hon inte skall hata honom, därför han gör det. Hon diskuterar inte vädret med honom ens! Så inget "gamla kompisar" utan han kämpar på för att återskapa en mental närhet dem emellan. En annan kvinna vilseledde han att tro att de hade något på gång och de var och fikade en par gånger och hon tog nog väldigt illa upp när han då mitt i allt detta förlovade sig med mig.
Jag har varit extremt tydlig med mitt synsätt på detta och han har då sagt att det är inga som helst problem, att han behöver inte det där. Jo tjena, samma situation ändå igen nu som bäst med kontaktförsök till Exet.
Finns det någon möjlighet att komma till nåt som båda skulle vara nöjda med i en sån här situation? Eller är det bara lämna som gäller för mig med mitt svart-vita tänkande. Jag mår ju inte bra av de här delarna även om förhållandet i övrigt är riktigt bra och vi har mycket givande tid tillsammans.
