Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

[Sjalen]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Alltså ni måste ta er tid för varandra.
Annars så kraschar det ju.
Och den kraschen beror inte alls på vem man försöker vara tillsammans med utan bara på att man aldrig får tid för relationen.

Så det skulle ju bli likadant för dig med vilken annan man som helst.

Inte nödvändigtvis. Det kan ju vara så att hon prioriterar annorlunda och tar sig tid att göra allt det här andra som snurrar på just för att hon inte orkar sitta hemma och rodda i förhållandet och lägga tiden på det.

Klistriga män som ger upp sitt liv för att bara serva dig blir jäkligt avtändande. Det behöver inte alls vara likadant med en man som tar sig tid till egna vänner och intressen. Det är det där kvävande som är så hemskt om man har det minsta frihetsbehov. Att man vet att någon sitter som en trogen hund och väntar på en.

 

[beslut]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Long time no see Buke!

Fortfarande är ämnet för tråden aktuellt och jag sitter här med en stor ångestklump i magen och med huvudet spinnande av tankar.

Sen sist så har jag haft ett långt och allvarligt samtal om vårt förhållande och dess framtid där jag la korten på bordet, förklarade hur jag kände, att jag inte var säker på oss längre, att jag inte tycker att sexet fungerar, att vi pratar för lite med varandra osv. Han grät och jag grät och det var väldigt jobbigt, men skönt också för mig att prata om det. Det här var i april. Jag sa att jag inte tror att det kommer fungera om inget förändras och han sa att han var villig att i stort sett göra vad som helst för att få det att fungera.

Jag har varit borta i perioder och jobbat och jag sa att om han är villig att satsa på förhållandet så ville jag att han skulle kolla upp någon parterapeut som vi skulle kunna gå till under sommaren. men han fick styra upp det själv och ta ansvar för det och att jag ville se lite action från hans sida när det kommer till att vi måste prata mer med varandra, att det inte bara kan vara jag som driver.

Sen har inget hänt. Inte en enda gång har han tagit upp det här med mig. Det är som om det aldrig har hänt. Jag har medvetet låtit bli att ta upp det för att vänta in honom. Men det visade sig bli en lite väl lång väntan.

Nu har jag fått en väldigt attraktiv tjänst i utlandet som är bunden för tre år framåt och som innebär att jag kommer vara borta 7 månader om året och vara hemma och ledig de övriga 5. till skillnad mot tidigare är jag borta längre sjok i taget 3-4 månader. Jag åker i slutet utav augusti och tankarna kring vår relation känns mer aktuella än någonsin.

När jag pratar med mina vänner om det här känns det så tydligt och självklart att jag inte kan fortsätta i ett förhållande med en person som jag älskar, men inte varesig vill ha sex med eller kan prata med.
Men när jag är hemma med honom eller ännu värre, är hemma själv, så sliter det i mig. Jag är så rädd för att göra slut och bli ensam. Rädd för att jag ska ångra mig. Rädd för att göra honom illa. Rädd för att jag på så vis säger tack och hej till en trygg relation med en bra man för att ge mig ut i den inte så okomplicerade singelvärlden.
Tänk om jag gör fel? Tänk om jag i en ny relation hamnar i samma situation om fem år och tycker att "gräset är grönare på andra sidan". Tänk om det går att fixa?

Den här rädslan sammanblandad med katastroftankar och insikten på vad ett uppbrott faktiskt innebär rent praktiskt med gemensamma vänner, familj och vårt gemensamma liv.

Det känns som om jag ska gå sönder.

 

[ameo]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Jag tycker att det låter som att du krampaktigt håller dig kvar i ett halmstrå som bara finns i din egen fantasi, bara för att du är rädd att bli ensam. Är du inte värd bättre än så?
Inget har hänt på det halvår som förflutit sedan tråden skapades, vad får dig att tro att det kommer bli annorlunda när du är borta 7 månader i stöten?

 

[beslut]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Ingenting. Jag tror inte att något kommer bli annorlunda.
Det är den här rädslan som äter upp mig.

 

[ameo]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Men du, du kommer ju ändå ge dig iväg på egen hand i 7 månader....
Förhoppningsvis hinner du växa inombords under den tiden, styrkt av vetskapen att du klarar dig alldeles utmärkt på egen hand.

 

[beslut]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Jag har varit borta så mycket de senaste två åren att jag tvivlar inte på att jag klarar mig själv. Jag är mer rädd för att det ska vara ett misstag att göra slut. Jag älskar den här mannen, men det är framförallt de två (rätt så viktiga..) bitarna med att jag inte tänder på honom längre och att vi inte kan prata, som gör att det känns som om det rätta vore att gå skilda vägar. I övrigt är vårt liv ihop rätt bra.
Jag önskar att jag hade mer erfarenhet av att andra längre förhållanden tidigare så att jag hade något att jämföra med.
Jag önskar egentligen bara att vårt förhållande skulle vara bra och att det här inte var ett aktuellt problem öht såklart..

 

[Lovisaleonora]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

OM du väljer att göra slut, kommer det inte vara ett misstag. Inget förhastat beslut fattat i affekt. OM du gör slut är det för att det helt enkelt inte är hållbart längre.

Jag tror de flesta av oss någon gång varit i ett förhållande liknande ditt. Jag har i alla fall. Och jag inbillade mig att om jag ändade det, var det massor av trygghet och bekvämlighet som skulle gå förlorat. Så var det givetvis inte. Bara för att skorna är snygga, är inte skoskavet mindre.

När jag väl tagit av de där snygga skorna, läkt skoskavet och upptäckt hur mycket annat det finns - då blomstrade livet. Visst var det jobbigt i början, och jag tror att det jobbiga för din del kommer att vara din partners sorg. Jag tror, ärligt talat, att du är rätt färdig med er relation redan.

Just det du beskriver att han inte tar tag i vad han vet måste för att rädda relationen säger ju att även han har en djup känsla av att relationen inte är för honom.

Du har ett helt liv som väntar, med utlandstjänst och just nu gör ett dåligt förhållande att du inte är redo att ta emot de utmaningar livet bjuder.

 

[Philosophia]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Tänk om det går att fixa?

Oavsett om det går att fixa så måste båda vara överens om (1) att det finns något att fixa och (2) ta ansvar för att det blir fixat.

Din sambo verkar inte vara överens med dig vare sig om (1) eller (2). Visst är det möjligt att vill men att hans tröghet hindrar honom. Eller så vill han inte kontakta någon terapeut eftersom ni enligt honom redan har det perfekta förhållandet.

Jag tror att om det ska kunna bli en ändring så måste du driva på i början och själv kontakta en terapeut. Oavsett resultat så tror jag att det är en bra idé, inte bara för er som par utan för dig som individ för att reda ut vad du känner och kunna fatta ett beslut.

 

[Iser]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Du låter som en pigg tjej, som vill mycket och inte är rädd för utmaningar. Vill du ha en man som inte tar dig på större allvar än så här? Om han vill ha dig, måste han ju också kämpa för det? Om inte han ser ett större värde i dig och ert förhållande - då är du värt bättre än så.

Tänk på hur du tycker att ditt förhållande ska vara.
Du har ett långt liv framför dig. Kan du tänka dig att det är så här dit framtida kärleksliv ska vara? Resten av livet? Kommer du bli lycklig i så fall? Tror du att du kan börja tända på honom igen? Tror du att ni kan rätta till bristerna? Kan du ha respekt för en som inte tar dig och dina önsker på större allvar?

Många frågor, som jag tror att det är viktigt att du ställer dig själv... Och försök vara helt ärlig mot dig själv i svaren. Du ska inte svara på hur du tror han ser det, du ska inte ursäkta honom och inga "om" och "men".

Jag undrar vad ni har i förhållandet, som du tycker betyder så mycket och som gör det bra? Skrattar ni mycket? Har ni samma drömmar? Samma intressen? Kan ni vara 110% ärliga med varandra? En helt egen humor?
Något måste det vara som är helt outstanding med honom, som får dig att vilja gå på kompromiss med dig själv.

 

[corzette]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Fast vad är det som säger att det blir värre om du gör slut ?

Gör slut, mena på att du älskar honom men att du inte känner att han "slåss" för dej (eller ER) .. Ge honom i "uppdrag" att han ser till att du vill ha honom igen (fast du redan vill det) annars så är det så att du kommer vara öppen för andra relationer där du får allt du vill ha...

Uppenbarligen har han ju inte tagit tag i livet sen sist, och varför kan ju bara han veta.. Men om han inte slåss för dej varför ska du då stånga dej "blodig" ?

Så gör slut, men stäng inte dörren. MEN se till att dejta lite när du nu ändå är singel. Du kommer märka att det finns en helt annan värld därute...

 

[tanten]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

KL

Jag står fortfarande fast vid det jag tyckte tidigare i tråden. Att han inte verkar vilja lägga två strån i kors för ert relation.

DU ska inte "rädda" något. Det ska ni två göra tillsammans. En relation kan inte, ska inte, bestå av att den ena sköter relationen och den andra flyter med.

Det känns som du tar väldigt stort ansvar för relationen och för hans känslor.
Hur stort ansvar tar han för dina känslor och för relationen?

du kan inte stanna i en relation för att HAN skulle bli ledsen. Det argumentet kan du stryka från listan.

 

[beslut]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Så, då var det gjort. I söndags samlade jag mod och pratade med honom och gjorde slut. Det var utan tvekan bland det svåraste jag har gjort. Han bröt ihop såklart och blev fruktansvärt ledsen, men har sedan respekterat hur jag känner och bevisat för mig tio gånger om att jag har varit tillsammans med en fantastisk man. No hard feelings. Kanske kommer det en backlash? Jag hoppas inte det.
Det känns läskigt att skiljas åt och jag har känt mig väldigt trygg i att kunna både bli tröstad av honom och trösta honom de här dagarna. Han är ju fortfarande min bästa kompis.

Tror det kommer kännas mer när jag åker iväg och vi verkligen går skilda vägar även rent praktiskt. Just nu känns det lite lätt overkligt och som om det gått lite väl "lätt".

 

[QRST]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Har just sträckläst tråden, av någon anledning inte sett den förut. Det finns ju ett antal liknande fall på Buke som möts av mer eller mindre bra respons. Tycker att du beskrivit din situation extremt väl och dessutom fått väldigt många uppriktiga och väl avvägda kommentarer. Skriver i synnerhet under på följande och önskar dig verkligen lycka till.

Jag tycker att det låter som att du krampaktigt håller dig kvar i ett halmstrå som bara finns i din egen fantasi, bara för att du är rädd att bli ensam. Är du inte värd bättre än så?
Inget har hänt på det halvår som förflutit sedan tråden skapades, vad får dig att tro att det kommer bli annorlunda när du är borta 7 månader i stöten?

KL
Jag står fortfarande fast vid det jag tyckte tidigare i tråden. Att han inte verkar vilja lägga två strån i kors för ert relation.

DU ska inte "rädda" något. Det ska ni två göra tillsammans. En relation kan inte, ska inte, bestå av att den ena sköter relationen och den andra flyter med.

Det känns som du tar väldigt stort ansvar för relationen och för hans känslor.
Hur stort ansvar tar han för dina känslor och för relationen?

du kan inte stanna i en relation för att HAN skulle bli ledsen. Det argumentet kan du stryka från listan.

 

[beslut]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Tack!
Jag har också varit medlem på Buke tillräckligt länge för att vara lite nervös inför att jag postade tråden, men jag måste säga att jag är så glad för responsen, tipsen och stödet jag fått i den här tråden!

 

[Maran]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Jag har läst delar av tråden och gillar också många av kommentarerna du har fått. Buke kan vara så bra ibland.:-)
Jag har nyligen efter (för) många månaders grubblande tagit steget och avslutat en relation. Jag känner igen en del av de känslor och våndor du beskriver. Min fd är en fin man, kanske den bäste jag kan hitta. Det fanns en hel del bra emellan oss men mina känslor hade övergått till att vara mera vänskap än kärlek. Vi har alltid kunnat prata om det som har strulat. Ibland tror jag att han ändå inte förstod vad jag behövde, men lyckades säga rätt saker. Det var verkstaden bakom snacket som inte uppenbarade sig. Det var hemskt att göra både honom och mig själv ledsna, men det finns en gräns för hur många gånger man kan lappa och laga. Jag tänker på honom och saknar honom, men nu när steget är taget känns det trots allt som att det var dags.

 

[Korven]

Sv: Hjälp mig reda i min tankar, göra slut/stanna kvar?

Tack!
Jag har också varit medlem på Buke tillräckligt länge för att vara lite nervös inför att jag postade tråden, men jag måste säga att jag är så glad för responsen, tipsen och stödet jag fått i den här tråden!

Buke kan vara en fantastisk terapeut