Konsten att uppfostra döttrar

[Guldaskig]

Som förälder stöter man på diverse svårigheter, just nu ligger mitt fokus på hur otroligt svårt det är att vara förälder till två flickor. Vi har två döttrar på ca 2 och 4 år och jag märker hur samhället vill placera dem i fack och jag blir så frustrerad.

Kläderna de ”ska” ha är i ljusa pastellfärger med enhörningar, glitter och annat gulligull och shortsen är korta, jeansen är tighta, osv. De får hela tiden höra att de är SÅ fina när de tar på sig dessa kläder, för att inte tala om hur otroligt söta de är i klänningar enligt alla man möter.

Jag håller på att bli tokig!! Det spelar ju ingen roll hur medvetna jag och min sambo är när resten av samhället beter sig, i mina ögon, på ett felaktigt sätt. Ett sätt som främjar att de ser sig själva från ett utifrånperspektiv där de ska känna sig fina och söta och där de blir bekräftade på hur de ser ut snarare än hur de är.

Jag vill att mina döttrar ska känna sig starka, snabba, modiga och att de kan uppnå allt de vill. Snarare än att de är fina och söta och ”åh, vad fin du är i håret” hela tiden.

Hur gör ni andra som delar mina åsikter? Hur ska vi som föräldrar förhindra detta? Vi är så noga med det här hemma men igår sa äldsta dottern iklädd byxor och t-shirt att hon inte var fin för att hon inte hade fina kläder Jag har pratat med mina föräldrar, som är de vi umgås mycket med, att de inte får ge dem komplimanger baserat på deras utseende men jag kan ju inte gärna begära det av alla vi möter.

Hade jag fått bestämma hade de gått runt i ”killkläder” men de själva vill så gärna ha klänningar och favoritfärgen är rosa. De får självklart välja vilka kläder de vill men jag vill att de ska välja kläderna för att de själva vlll, inte för att någon sagt att de är fina i just de kläderna…

 

[Lingon]

Som förälder stöter man på diverse svårigheter, just nu ligger mitt fokus på hur otroligt svårt det är att vara förälder till två flickor. Vi har två döttrar på ca 2 och 4 år och jag märker hur samhället vill placera dem i fack och jag blir så frustrerad.

Kläderna de ”ska” ha är i ljusa pastellfärger med enhörningar, glitter och annat gulligull och shortsen är korta, jeansen är tighta, osv. De får hela tiden höra att de är SÅ fina när de tar på sig dessa kläder, för att inte tala om hur otroligt söta de är i klänningar enligt alla man möter.

Jag håller på att bli tokig!! Det spelar ju ingen roll hur medvetna jag och min sambo är när resten av samhället beter sig, i mina ögon, på ett felaktigt sätt. Ett sätt som främjar att de ser sig själva från ett utifrånperspektiv där de ska känna sig fina och söta och där de blir bekräftade på hur de ser ut snarare än hur de är.

Jag vill att mina döttrar ska känna sig starka, snabba, modiga och att de kan uppnå allt de vill. Snarare än att de är fina och söta och ”åh, vad fin du är i håret” hela tiden.

Hur gör ni andra som delar mina åsikter? Hur ska vi som föräldrar förhindra detta? Vi är så noga med det här hemma men igår sa äldsta dottern iklädd byxor och t-shirt att hon inte var fin för att hon inte hade fina kläder Jag har pratat med mina föräldrar, som är de vi umgås mycket med, att de inte får ge dem komplimanger baserat på deras utseende men jag kan ju inte gärna begära det av alla vi möter.

Hade jag fått bestämma hade de gått runt i ”killkläder” men de själva vill så gärna ha klänningar och favoritfärgen är rosa. De får självklart välja vilka kläder de vill men jag vill att de ska välja kläderna för att de själva vlll, inte för att någon sagt att de är fina i just de kläderna…

Varför anser du att det traditionellt flickiga är fel och det traditionellt pojkiga är rätt?

 

[Inte_Ung]

Det är oerhört utvecklande att vara förälder. Det är mycket i samhället som blir tydligt.
Min dotter ärvde mycket kläder från pojkkusiner. Hon var jättesöt i de kläderna också.

 

[Guldaskig]

Varför anser du att det traditionellt flickiga är fel och det traditionellt pojkiga är rätt?

Det anser jag inte, men jag anser att samhället väldigt gärna vill att de ska ha flickiga kläder på sig och att det vore fel i mångas ögon att sätta på dem pojkiga kläder. Precis som jag skrev får de själva välja kläder men det blir väldigt tydligt att de då vill klä sig fina utifrån vad de fått höra att de är fina i och det tycker jag är fel.

 

[Guldaskig]

Det är oerhört utvecklande att vara förälder. Det är mycket i samhället som blir tydligt.
Min dotter ärvde mycket kläder från pojkkusiner. Hon var jättesöt i de kläderna också.

Vi har ärvt mycket kläder också och vi köper gärna kläder på pojkavdelningen, de är söta oavsett

 

[em-pirre]

Ja alltså visst blir man trött!

Jag tror att det är svårt att påverka. Håll fast vid era egna principer och lyft fram det ni tycker är viktigt. Det är nog det enda ni kan göra.

 

[Lingon]

Det anser jag inte, men jag anser att samhället väldigt gärna vill att de ska ha flickiga kläder på sig och att det vore fel i mångas ögon att sätta på dem pojkiga kläder. Precis som jag skrev får de själva välja kläder men det blir väldigt tydligt att de då vill klä sig fina utifrån vad de fått höra att de är fina i och det tycker jag är fel.

Jag har en dotter och visst ville hon ha rosa och glitter men lika ofta spindelmannen och liknande. Jag upplevde aldrig att omgivningen pressade henne in i det rosa.

Då har jag stört mig mycket mer på alla som berättat för henne vilken mat barn inte ska tycka om redan innan hon smakat den!

 

[Guldaskig]

Jag har en dotter och visst ville hon ha rosa och glitter men lika ofta spindelmannen och liknande. Jag upplevde aldrig att omgivningen pressade henne in i det rosa.

Då har jag stört mig mycket mer på alla som berättat för henne vilken mat barn inte ska tycka om redan innan hon smakat den!

Ett stort problem är de två närmsta vänner äldsta dottern har som är väldigt ”flickiga” och uppmuntras till det av sina föräldrar. Jag lägger ingen värdering i det (eller jo, det gör jag ju såklart) men det krockar med det jag själv står för. Jag vill heller inte sluta umgås med dem, det känns dessutom lite för drastiskt, för både barnen och föräldrarna är helt underbara.

På tal om spindelmannen, äldsta dottern har en dräkt som ser ut som ett skelett som hon gärna sätter på sig!

 

[Dorinda]

Det är ju inte lättare för små pojkar, som istället förväntas ha mörka kläder, vara starka och hårda.

Mer frihet åt barnen!

 

[Guldaskig]

Det är ju inte lättare för små pojkar, som istället förväntas ha mörka kläder, vara starka och hårda.

Mer frihet åt barnen!

Mycket bra poäng!

 

[FeatherCloud]

Varför anser du att det traditionellt flickiga är fel och det traditionellt pojkiga är rätt?

Viktig poäng till en lika viktig ursprungsfråga, tycker jag. En aspekt, som visserligen inte direkt gör att flickigt ska anses "fel" men som likaväl begränsar, är ju att kläder från tjejavdelningen ofta är tajtare, kortare, saknar fickor etc och därför begränsar lek och istället uppmuntrar stillasittande. Det är en jobbig bieffekt av kläder som man kanske inte tänker på direkt.

Det här har blivit ännu mer uppenbart för mig sen jag fick min son. Han får kläder från "båda sidor" och mycket begagnat. Är det ett "tjejplagg" behöver man alltid gå upp någon storlek för att tröjor inte ska vara för korta eller snäva, och för att han överhuvudtaget ska kunna lyfta benen tillräckligt mycket för att tex. klättra

 

[Teilani]

Det handlar dels om vuxna, men också om andra barn.
Sonen hittade ett fantastiskt fint pennfack, rosa med enhörningar, fullt med pennor i alla möjliga färger. Klart han fick det!

Det är ju inte hans fröken som kommer att komma med taskiga kommentarer om att det är ”tjejigt”.
Så svårt att bemöta som förälder utan att säga något elakt om dessa barn.

 

[inverterad]

Åh, jag brottas också jättemycket med detta!

Vi har en 5-årig dotter och hon bestämde sig en dag för att mjukisbyxor tänker hon inte ha på sig, de är fula och hon vill vara fin. Det känns så svårt att hålla en annan riktning kring utseendefokus när förskola, kompisar och kompisars föräldrar alla pepprar med att flickor är fina, vackra och har tjusiga kläder. Sanningen är ju att tjejgrejer ÄR så mycket finare, med roliga färger, glitter och pynt, medan killkläder ofta är enfärgade, murriga och trista (undantag finns såklart). De dyrare märkena som PoP och Villervalla tycker jag ibland har fina färgglada kläder som är lite mindre könade (dottern har exempelvis en klänning som är ljusblå med dalahästar på i olika färger som hon gillar jättemycket).

Eftersom det inte går att tvinga ungen att ha på sig kläder hon avskyr så försöker vi kompromissa. Hon får ibland vara med och välja kläder och tycka till om vilken tröja hon vill köpa där hon får två alternativ som vi föräldrar kan leva med, utan det värsta ryschet och pyschet. Just nu är en stor diskussionsfråga att hon kommer behöva ha byxor och tröja på sig i höst, efter en lång sommar av i princip enbart klänningar och kjolar... och tunna leggings kommer liksom inte förslå i höst. Sen pratar vi MASSOR om att vi tycker hon är fin oavsett vad hon har på sig, att hon är jättefin alltid, och att hon är smart, rolig, stark och snabb, dvs försöker fylla på så mycket det går med andra egenskaper förutom det där fina och vackra. Och så peppa henne att klättra, hoppa, springa, smutsa ner sig och känna att hon kan och klarar av saker. Men ja, det är så himla svårt!

 

[nejlica]

Viktig poäng till en lika viktig ursprungsfråga, tycker jag. En aspekt, som visserligen inte direkt gör att flickigt ska anses "fel" men som likaväl begränsar, är ju att kläder från tjejavdelningen ofta är tajtare, kortare, saknar fickor etc och därför begränsar lek och istället uppmuntrar stillasittande. Det är en jobbig bieffekt av kläder som man kanske inte tänker på direkt.

Det här har blivit ännu mer uppenbart för mig sen jag fick min son. Han får kläder från "båda sidor" och mycket begagnat. Är det ett "tjejplagg" behöver man alltid gå upp någon storlek för att tröjor inte ska vara för korta eller snäva, och för att han överhuvudtaget ska kunna lyfta benen tillräckligt mycket för att tex. klättra

Jag har inte upplevt så mycket med olika passform på kläder än, har än så länge handlat på bebis/småbarnsavdelning och då verkar det tack och lov vara ganska lika i passform. Men nu när dottern håller på att växa ur 92 blir det mer tydligt. Beställde med två vanliga t-shirts i 98/104 på HMs rea när jag handlade själv...

T-shirten från tjejavdelningen är mindre än många av de kläder hon har i 92 den är liksom inte bara kortare, den är tightare, smalare i armarna osv också.

 

[cirkus]

Vem är egentligen samhället här?
SPecifika personer? jag hade inte dragit mig en sekund för att skapa dålig stämning och upplysa om vad jag anser om hur de lägger ungarna i fack.

 

[Guldaskig]

Vem är egentligen samhället här?
SPecifika personer? jag hade inte dragit mig en sekund för att skapa dålig stämning och upplysa om vad jag anser om hur de lägger ungarna i fack.

Åh vad jag håller med dig egentligen. Men i detta fallet känner jag ändå att folk har ju rätt till sina egna åsikter precis som jag har rätt till mina, och precis som jag skrev så är äldsta dotterns två bästa kompisar två tjejiga tjejer med föräldrar som förmodligen inte tänker på det här på samma sätt som jag gör. Men jag är så glad i både barnen och deras föräldrar att jag inte vill skapa konflikter eller liknande, men visst tar jag upp det ibland och det blir ju ganska tydligt ibland när mina barn kommer klädda i ”killkläder” och deras är helt rosa med tyll och kjol. Ena har dessutom gärna handväska och vill sminka sig. De är fyra och fem år Det känns alldeles för tidigt att ens behöva veta om sånt.

Tillägg: Mina föräldrar är snabba med att berömma barnen för deras kläder och utseende men dem har jag pratat med och är mer bekväm med att säga till. Tanterna på Ica känner jag inte att jag vill starta en diskussion med, tyvärr.

 

[strawberrysylt]

Jag har inga egna barn, men har också funderat över detta! Bra tråd (men synd att den ska behöva finnas). Jag har två små syskonbarn och jag kommer på mig själv ibland med att "köna" kommentarer jag ger dem. Usch! Och då har jag ändå läst till förskollärare... läste inte klart och det är länge sen nu, men ändå! Det kommer ut omedvetet!
Varken min bror eller hans sambo har sagt något om det här och jag vet inte hur mycket eller om de tänker på det själva, men jag vill inte att det ska hoppa sådana grodor ur min mun...!
Tänkvärt! Förstår att det måste vara jättesvårt som förälder, det hade jag tyckt!

 

[Guldaskig]

Jag har inte upplevt så mycket med olika passform på kläder än, har än så länge handlat på bebis/småbarnsavdelning och då verkar det tack och lov vara ganska lika i passform. Men nu när dottern håller på att växa ur 92 blir det mer tydligt. Beställde med två vanliga t-shirts i 98/104 på HMs rea när jag handlade själv...

Visa bifogad fil 75375
T-shirten från tjejavdelningen är mindre än många av de kläder hon har i 92 den är liksom inte bara kortare, den är tightare, smalare i armarna osv också.

Jag har faktiskt aldrig jämfört men det där är så beklämmande. Jag och dotterns köpte kläder på nätet häromdagen, hon fick välja från både tjej -och killavdelningen, ska faktiskt jämföra när det kommer och se om det är någon skillnad.

 

[Guldaskig]

Jag har inga egna barn, men har också funderat över detta! Bra tråd (men synd att den ska behöva finnas). Jag har två små syskonbarn och jag kommer på mig själv ibland med att "köna" kommentarer jag ger dem. Usch! Och då har jag ändå läst till förskollärare... läste inte klart och det är länge sen nu, men ändå! Det kommer ut omedvetet!
Varken min bror eller hans sambo har sagt något om det här och jag vet inte hur mycket eller om de tänker på det själva, men jag vill inte att det ska hoppa sådana grodor ur min mun...!
Tänkvärt! Förstår att det måste vara jättesvårt som förälder, det hade jag tyckt!

Jag tror att många gör det omedvetet. Men det är ju precis det här som folk måste komma på, även de som inte har egna barn, för att det ska kunna bli en förändring. Det är ju ingen som menar något illa när de säger att ett barn är fin men i det långa loppet kanske det inte är så bra.

 

[inverterad]

Jag tror att många gör det omedvetet. Men det är ju precis det här som folk måste komma på, även de som inte har egna barn, för att det ska kunna bli en förändring. Det är ju ingen som menar något illa när de säger att ett barn är fin men i det långa loppet kanske det inte är så bra.

Jag tror inte det är farligt att barn får höra att de är fina, så länge de också får höra att de är en massa andra saker, som tuff, modig, snäll, rolig, smart osv. Och att prata om att finhet inte sitter bara i fina kläder utan att en är fin oavsett.