Sv: Könsneutralitet
en inhoppare som inte läst hela tråden kanske...?
Det ursprungliga problemet var: får man fråga om barns kön eller inte. Kat menade att det får man inte eftersom den blotta existensen av kön i vårt medvetande innebär förtryck och det bästa vi kan göra för att motverka det förtrycket är att ta bort könen. Hon menar att det är irrelevant huruvida en människa är en kvinna eller man (jag utgår från att detta är kopplat till hennes queerintresse).
Jag menar att det är synen på kön vi måste förändra och det gör vi inte genom att forcera fram en könsneutral värld där kön inte existerar. Dessutom tror jag att det är kraftigt orealistiskt att tro att vi skulle kunna plocka bort kön totalt ur dagordningen, dvs att vi inte längre tänker på vilket kön en person har. Och frågan är vad det exakt skulle få för effekter, att alla de som betedde sig utanför den nya könsneutrala normen blev förtryckta. Nej, det enda realistiska sättet är att vidga folks vyer och få dem att acceptera en större bredd för vad som är "det normala" för könen att göra/bete sig /se ut i samhället och det tror jag bara uppnås genom ett väldigt handfast arbete, tex genom att barn övas på alla typer av egenskaper (lyssna/göra sig hörda, vårda/leda vänta/ta för sig etc) så att alla kan ta för sig på hyfsat lika grunder.
Så visst är det önskvärt att både kvinnor och män närmar sig en medelpunkt där vi beter oss ganska lika, men varför ska vi begränsa oss till detta? Varför kan det inte finnas fler former för vad samhället accepterar i stället? Att det faktiskt är okej att bete sig enligt den kvinnliga könsrollen och ändå få det där jobbet som VD?
Jag tror på bredd och medveten handling - inte att man övertygar alla om att kön inte finns och därmed tror sig ha löst problemet.
en inhoppare som inte läst hela tråden kanske...?
Det ursprungliga problemet var: får man fråga om barns kön eller inte. Kat menade att det får man inte eftersom den blotta existensen av kön i vårt medvetande innebär förtryck och det bästa vi kan göra för att motverka det förtrycket är att ta bort könen. Hon menar att det är irrelevant huruvida en människa är en kvinna eller man (jag utgår från att detta är kopplat till hennes queerintresse).
Jag menar att det är synen på kön vi måste förändra och det gör vi inte genom att forcera fram en könsneutral värld där kön inte existerar. Dessutom tror jag att det är kraftigt orealistiskt att tro att vi skulle kunna plocka bort kön totalt ur dagordningen, dvs att vi inte längre tänker på vilket kön en person har. Och frågan är vad det exakt skulle få för effekter, att alla de som betedde sig utanför den nya könsneutrala normen blev förtryckta. Nej, det enda realistiska sättet är att vidga folks vyer och få dem att acceptera en större bredd för vad som är "det normala" för könen att göra/bete sig /se ut i samhället och det tror jag bara uppnås genom ett väldigt handfast arbete, tex genom att barn övas på alla typer av egenskaper (lyssna/göra sig hörda, vårda/leda vänta/ta för sig etc) så att alla kan ta för sig på hyfsat lika grunder.
Så visst är det önskvärt att både kvinnor och män närmar sig en medelpunkt där vi beter oss ganska lika, men varför ska vi begränsa oss till detta? Varför kan det inte finnas fler former för vad samhället accepterar i stället? Att det faktiskt är okej att bete sig enligt den kvinnliga könsrollen och ändå få det där jobbet som VD?
Jag tror på bredd och medveten handling - inte att man övertygar alla om att kön inte finns och därmed tror sig ha löst problemet.