Könsneutralitet

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Könsneutralitet

mino skrev:
På vilket sätt är det begränsande att fråga om könet? Man har ju inte så mycket att gå på i början, de flesta frågar även om hur stort barnet var när det föddes. Själva frågan begränsar ingenting. Sen kan man tycka att kön i dagens könsrollsuppfattningar får för stor/osund/begränsande betydelse men det betyder inte att det är problematiskt att man överhuvudtaget har ett kön. Att blunda för att folk har ett kön kommer inte att förhindra folk från att kategorisera, de kommer fortsätta kategorisera om än i en annan form. Att däremot bearbeta dem så att de har ett mer öppet sinne och kan acceptera större skillnader trots kategoriseringen kan däremot göra mycket gott på många plan i samhället.

Problemet ligger i att vi omedvetet behandlar flickor och pojkar olika.

En gråtande bebis i rosa kläder som hålls upp framför människor anses vara ledsen.
Samma gråtande bebis i blå kläder som hålls upp framför människor anses vara arg.

En flickbebis hålls i famnen oftare med ansiktet in mot kroppen.
En pojkbebis hålls i famnen oftare med ansiktet ut mot världen.

En flicka som får beröm för sina kläder är söt och fin i dem.
En pojke som får beröm för sina kläder är tuff och snygg i dem.

Pojkar får springa längre än flickor innan de ropas tillbaka.

Pojkar får hjälp med påklädningen på förskolan, flickor förväntas klara sig själva
- ofta förväntas de också hjälpa sina kamrater.
 
Sv: Könsneutralitet

Lupin skrev:
Fasiken vad trist livet hade varit om alla var könsneutrala....

Hur vet du det? Hur tänker du dig ett sådant liv?

Jag hade aldrig tänkt tanken förrän min man för några veckor sedan sa att samhället hade varit enklare om det bara fanns ett kön. Som daggmaskar.

Kär hade man kunnat bli ändå. Barn hade man kunnat skaffa ändå. Hålla på med hästar hade man kunnat. Vad hade egentligen varit så hemskt och trist?
 
Sv: Könsneutralitet

ulda skrev:
Men föredragshållaren sa att det ALLRA första man ser är vilket kön personen har.

Ja, så funkar jag. Och om det då är någons barn det gäller får jag lite svårt att prata innan jag vet om jag ska säga han eller hon. Vill ju inte säga fel.

Men även om det är en vuxen får jag lite tunghäfta ifall jag inte vet om det är en kille eller tjej, trots att man ju inte behöver säga han/hon när man pratar direkt till en person. Märkligt egentligen...

När det gäller folks djur verkar det inte vara så farligt om man säger hon trots att det är ett handjur (eller tvärtom). Bara man rättar sig och inte fortsätter säga fel.
 
Sv: Könsneutralitet

Det är ju fullt möjligt även för en man att gå på fest i sexig klänning om han vill. De flesta män jag träffat vill dock inte det, och känner sig heller inte begränsade av att inte vilja det... Sedan tycker ju inte jag personligen att män är särskilt sexiga i klänning, men det är ju min smak, det.
 
Sv: Könsneutralitet

Det är en väldig skillnad på vad som är MÖJLIGT och vad som är socialt accepterat. Bara det att han antagligen inte ens skulle komma på tanken är en grav begränsning i könsrollen.
 
Sv: Könsneutralitet

Roheryn skrev:
De flesta män jag träffat vill dock inte det, och känner sig heller inte begränsade av att inte vilja det...

Det är så könsroller funkar. De gör så att vi vill vara kvinnliga/manliga. Alltså kvinnliga/manliga så som könsrollen säger att man ska vara.

Sedan tycker ju inte jag personligen att män är särskilt sexiga i klänning, men det är ju min smak, det.

Och detta är oxå en effekt av könsroller. Jag lovar dig att du inte är född med någon anti-män-i-klänning-gen! Om din pappa och dina bröder samt din första pojkvän svassat runt i klänning - då hade du förmodligen även som pojkvän nummer två valt en klänning-typ.
 
Sv: Könsneutralitet

Jag ser framför mig människor med androgyna drag, där man inte kan se om någon är man eller kvinna. Och det kan man ju inte iom att alla är könsneutrala! Själv föredrar jag variation här i livet. Visst hade kanske mycket varit enklare (?) och visst hade man kunnat göra precis allt och visst är det så att om man ändå inte vet av något annat så lider man inte av det.

Tänk om det bara fanns en sorts blomma med en färg. Och ett slags träd och alla såg lika dana ut. Väldigt praktiskt! Eller? Själv tycker jag det känns väldigt enkelspårigt och enahanda = trist. Skrev aldrig att det skulle vara hemskt. Möjligtvis hemskt trist!

Vad är så fel på olikheter och variation? Fram för kulturell mångfald framför enfald! Inkl olika kön och möjligheter och begränsningar. MEN det är verkligen dags att sluta begränsa pga könstillhörighet. Och där kommer alla föräldrar in! Det börjar redan i vaggan...
 
Sv: Könsneutralitet

Precis som med fåglarna, så är det tämligen enkelt att se på människor vilka som är av hankön och vilka som är av honkön, även om de så skulle vara klädda exakt likadant och ha samma frisyr.

Ditt resonemang Lupin, är som att det bara skulle finnas två sorters människor i världen, men det gör det ju inte! Vi är alla individer med egna uttryck. I en värld där man inte separerade upp vissa saker för män och vissa saker för kvinnor, skulle individen ha dubbel uppsättning möjligheter. Något som i sin tur skulle innebära mer mångfald!
 
Sv: Könsneutralitet

Nix pix, det är din egen tolkning och det får stå för dig själv. De facto finns det bara två KÖN, men det finns massor av människor! Lite trångsynt av dig att tolka mitt inlägg på det viset ;-)

Och om man likställer könsneutral med androgyn så är det INTE längre lätt att se vem som är vem. Läs någons inlägg längre upp!
 
Sv: Könsneutralitet

Det är självklart att man påverkas av hur folk omkring en är klädda och beter sig - det är ju rätt stora kulturella skillnader världen över i vad man tycker är attraktivt hos män respektive kvinnor. Det är ju dessutom något som ändras över tiden - alla har väl någon gång skrattat åt hur man själv såg ut på 80-talet (eller något annat decennium...) när man tyckte man var dösnygg...

Men jag ser inget problem med att jag inte tycker det är snyggt med män i klänning (fast män i kilt kan för all del vara snyggt...), precis som jag inte ser något problem i att jag tycker att det är fult med slips eller att ett par välsittande jeans är det bästa en man kan ha på sig. Det är ett uttryck för min personliga smak, som givetvis är färgad av var, när och med vilka jag vuxit upp, och säkerligen också ändras över tiden på grund av både mina egna personliga erfarenheter och omvärldens förändring.
 
Sv: Könsneutralitet

Men hur snygg är egentligen en man i klänning??? :angel:


Det spelar ingen roll hur man gör, en man är en man, en kvinna är en kvinna. Så kommer det alltid att vara. sen ska vi självklart sträva efter JÄMLIKHET alla är lika mkt värda men alla är unika och bra på sitt sätt.
Främja individen och olikheterna istället för att sträva efter en gemensam mall.
Jag älskar manliga män och jag älskar själv att vara riktigt kvinnlig mellan varven (inbiten hästtjej å jägare) Jag vill ha en man som är stor å stark och som kan rädda lilla mig om det behövs!! *skrattar*
 
Sv: Könsneutralitet

Javisst, jag håller med dig - svarade bara på Kats kommentarer till ett tidigare inlägg jag gjorde.

Nu är ju inte jag så intresserad av att bli räddad eller omhändertagen av en man (kan själv!), men vill ju helst ha en man utan klänning, jag med.....
 
Sv: Könsneutralitet

"rädda lilla mig när det behövs

för det mesta kan jag själv minsann :p men skulle aldrig falla för en kille som är kortare/mindre än mig. Eller nån som är "mesig". Nä, en karlakarl ska det va *asg*
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Könsneutralitet

Lupin skrev:
Och om man likställer könsneutral med androgyn så är det INTE längre lätt att se vem som är vem. Läs någons inlägg längre upp!

Det finns olika definitioner av "androgyn" också.
 
Sv: Könsneutralitet

anni0301 skrev:
Men hur snygg är egentligen en man i klänning??? :angel:


Det spelar ingen roll hur man gör, en man är en man, en kvinna är en kvinna. Så kommer det alltid att vara. sen ska vi självklart sträva efter JÄMLIKHET alla är lika mkt värda men alla är unika och bra på sitt sätt.
Främja individen och olikheterna istället för att sträva efter en gemensam mall.
Jag älskar manliga män och jag älskar själv att vara riktigt kvinnlig mellan varven (inbiten hästtjej å jägare) Jag vill ha en man som är stor å stark och som kan rädda lilla mig om det behövs!! *skrattar*

...och jag vill själv vara stor och stark och kunna rädda mig själv.

Det är förvånande att så många inte ser möjligheterna till olikheter mellan individer, istället för att måla upp karikatyrer om bara två typer.
När det kommer till kritan kan varken du eller någon annan fastställa att de saker du betecknar som 'kvinnliga' verkligen är något som vi föds med och därmed är autentiskt. Allt det som inte är autentiskt är formbart, det är där våra könsroller kommer in. Det finns ingenting logiskt i att tyg som är sytt på ett visst sätt skulle vara bättre lämpade för det ena könet än det andra.
Istället bör man fokusera på individer och ge varje person alla möjligheter som någonsin tänkas kan. Det ger man inte om man fostrar dem i en föreställning om att vissa manér, vissa färger, vissa sysslor etcetera tillfaller det ena könet men inte det andra.
 
Sv: Könsneutralitet

Roheryn skrev:
Nu är ju inte jag så intresserad av att bli räddad eller omhändertagen av en man (kan själv!), men vill ju helst ha en man utan klänning, jag med.....

Av intresse undrar jag då:
Vad skulle hindra dig från att välja en man utan klänning?

Och vad är det i det som driver dig så långt att du inte vill ge alla andra friheten att själva välja utifrån sina behov?
 
Sv: Könsneutralitet

Jaja, man kan säkert älta precis allt och klyva alla hår som finns i all oändlighet om man vill och har tid över och giter! *sagt med glimten i ögat* Jag giter i alla fall inte, har viktigare saker att tänka på just nu, även om det är ett intressant diskussionsämne.
 
Sv: Könsneutralitet

Kat skrev:
Problemet ligger i att vi omedvetet behandlar flickor och pojkar olika.

En gråtande bebis i rosa kläder som hålls upp framför människor anses vara ledsen.
Samma gråtande bebis i blå kläder som hålls upp framför människor anses vara arg.

En flickbebis hålls i famnen oftare med ansiktet in mot kroppen.
En pojkbebis hålls i famnen oftare med ansiktet ut mot världen.

En flicka som får beröm för sina kläder är söt och fin i dem.
En pojke som får beröm för sina kläder är tuff och snygg i dem.

Pojkar får springa längre än flickor innan de ropas tillbaka.

Pojkar får hjälp med påklädningen på förskolan, flickor förväntas klara sig själva
- ofta förväntas de också hjälpa sina kamrater.
Jag håller helt med om att det finns forskning som visar på detta. Men jag håller inte med om att alla människor reagerar på det sättet, särskilt inte om de är medvetna om problemet.

Bara för att man *frågar* om könet behöver det inte betyda att barnet kommer att bli en bb-linda, det är inte det det hänger på. Och jag tycker fortfarande att det är en relevant fråga att ställa, inte för att barnet ska bli nån sorts projektionsyta på mina förväntningar utan för att man helt enkelt har ett kön, ungefär som att man har andra egenskaper, längd, vikt etc.

Och vad det gäller kläderna så är ju vi 70-talister könssegregerade TROTS att vi fick ha fina bruna velourkläder av unisexsnitt när vi var små (jag hade nästan inget rött och aldrig nånsin rosa utan mest brunt, orange, gult och grönt). Folk blev liksom inte mer open-minded för det mot oss. Jag tror alltså inte på att ta bort riskerna med att vara ett kön genom att ta bort könet utseendemässigt, hellre i så fall att öva folk i att se och acceptera en större bredd av beteenden. Och att ge barn medveten träning i olika typer av förhållningssätt, inte bara passiva, vårdande, lyssnande om det nu är en tjej tex.
 
Sv: Könsneutralitet

Jag tycker du ska ta och kolla upp vad förskolepersonalen på Björntomten och Tittmyran i Trödje, utanför Gävle, fann när de filmade sig själva med barnen. De TRODDE de var medvetna, men var tvugna att tänka om.

Personligen tycker jag att jag är väldigt smärtsamt medveten om detta, men förstärker könsstereotyper HELA TIDEN.

Mina feministvänner som var aktiva på 70-talet är alla överrens om att vi har en tillbakagång ifrån dess.
Hur mycket tror du vi inte går tillbaka trettio år från nu, om vi fortsätter i den takten som vi segregerar idag?
 
Sv: Könsneutralitet

Jo jag har läst om tittmyran och björntomten. Låt mig formulera mina invändningar/frågor så här så kanske det blir tydligare vad jag vill ha sagt:

- måste det finnas en koppling mellan att fråga om ett nyfött barns kön och könsförtryck?

- tvärtom: är det rimligt attt ickefrågandet om könet skulle vara avgörande för en människas möjligheter och livsutrymme?

- definieras vi bara passivt av vad andra säger, tycker och i det här fallet frågar?

- vad händer om vi tar bort förväntningarna och kraven genom att radera begreppet kön utan att försöka vidga folks vyer?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 519
Senast: Anonymisten
·
Relationer Hej Buke.. Anonymt nick för ja, privata grejer och så. Frågorna: Hur vet jag att jag inte vill ha barn? Hur gör man för att avsluta ett...
2 3
Svar
55
· Visningar
11 132
Senast: TinyWiny
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Var så nära i tiden som för ett halvår sen typ bombsäker på att jag inte ville ha fler barn, av främst praktiska skäl. Har funderat...
2
Svar
20
· Visningar
3 480
Senast: miumiu
·
Hundhälsa Detta är nog det absolut svåraste jag någonsin har behövt skriva. Jag har en pomeraniantik på snart 4 år, hon är min första hund och...
Svar
17
· Visningar
6 480
Senast: Sel
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Vilken försäkring?
  • Valp 2025
  • Inkorsningsmetod

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp