L
laelca
Du kan aldrig rakrikta en häst utan att böja den. Fråga Kyra K eller de andra duktiga tävlingsryttarna. Rakriktning innebär att hästen använder båda sina bakben likadant när det gäller belastning och viktbärande/påskjut. För att komma åt det "svagare" bakbenet som finns hos alla hästar precis som vi människor är höger- eller vänsterhänta, måste man alltså böja hästen så att vi får fatt i det bakbenet.Man kan som ryttare välja att flytta bogen så att bakbenet placeras rätt under hästen (öppna) eller så kan man välja att placera bakdelen så att bakbenet hamnar i rätt position (sluta). Att få kontroll över bogen och manken är ett resultat av att du rakriktar hästen bakifrån genom att böja den (företrädesvis i bålen - kanske inte så mycket i halsen som vissa barockryttare gör). Man behöver inte alls rida hästen i böjning hela tiden, men när man behöver ha fatt i det bakben som hästen "fuskar" med - ja då måste man böja hästen i bålen för att placera det rätt. De klassiskt utbildade ryttarna i södra delen av Europa använder sig utav böjandet för att få hästen att träda in och fram med inre bakbenet och bogen faller inte ut eftersom hästen är korrekt böjd i bålen. Problemet är att många - inte alla - barockryttare bara böjer hästens hals och då uppstår problemet att bogen faller ut och en rätt stor belastning hamnar på yttre fram istället för inre bak. Ett annat vanligt problem är att bakbenen inte är tillräckligt engagerade, då får man också problem att placera bogar och manke. Manken kommer upp och "växer" på hästen när den vinklar ledgångarna bak ochflyttar tyngdpunkten bakåt. Kritiken mot BB må vara berättigad i viss mån, men glöm inte bort de avarter inom tävlingsdressyrens stora namn, hästar som rids i travökningar på framdelen, t o m piaffer med tyngdpunkten på framdelen förekommer. Det finns bra och dåligt hos alla instruktörer och förebilder, bli aldrig fanatiker, utan försök plocka det som tilltalar dig ur olika inriktningar inom dressyrridningen.