Sv: Klimke-film!
Förlåt OT.... Detta är mitt sista OT-inlägg...
Jag tror att vi egentligen inte tycker så olika, men att vi ser på det från olika håll, därför kan man uppleva det som två helt skilda världar.
Ja, hur i hela friden har jag ridit innan? Hur har DU ridit innan? Rider vi på samma sätt idag som vi gjorde igår? Det hoppas jag inte. Jag hoppas vi utvecklas och förändrar och funderar över vår riding varje dag. Det gör iallafall jag.
På ridskola lär man sig då inte rida på det sätt du och jag önskar att man borde lära sig. Jag vet inte hur många ponnyryttare jag ser som håller balansen i tyglarna. Och hur många det är som inte får lära sig av med det. (Nu pratar jag om vanliga hederliga ponnyryttare som finns i var och varannan by. Inte SM-laget i ponnydressyr.)
Nu var det iofs mer än 15 år sen sist jag red på ridskola själv, men när jag var på en ridskola senast (1 år sen?) och tittade på en lektion tyckte då inte jag att det var någon större skillnad mot från min tid. Total avsaknad av förklaring till alla "order" eleverna fick. Mycket "ytterskänkel!" osv. De stackars eleverna kämpade med dessa stackars hästar, som hade slagit av och istället satt på autopilot. (och detta var inte heller något ridläraren kommeterade eller tog itu med). Hur är det vi lär oss rida på ridskolan egentligen?? Det i sig borde man kanske starta en ny tråd om.
Jag tror att dessa tränare (som saknar pedagogik) vi talar om är ganska vanliga runt om i Sverige. Det finns MÅNGA i sverige som rider och ska ha tränare, det varierar mycket i ridkunskap.
Jag håller helt med dig om att man inte lär sig timing på en "pisskvart", men jag tror att man kan lära sig rida mycket effektivare och snabbare om man får lära sig hur och varför i ridningen, om man vågar ifrågasätta och har en tränare som tillåter sig att ifrågasättas. (Och jag gillar egentligen inte ordet timing, jag föredrar att kalla det ridkänsla, att forma sin egen kropp och innre efter hästens kropp och innre. Timing låter som att det handlar om en kunskap i att dra i spakar och rattar och pedaler på ett så skickligt och fiffigt sätt att man får hästen till en önskabar yttre form.)
Jag tror inte att man
måste ha ridit och utbildat flera hästar till en hög nivå för att uppleva denna ridkänslan, men det är klart att ju mer man rider desto bättre blir man. Är man lyhörd till hästens och sin egen kropp tror jag att det går mycket fortare än så, och att det är lättare än man tror. Jag tror aldrig man någonsin slutar lära sig rida heller för den delen, men jag tror absolut att man blir skickligare på det man gör ju mer man övar (vilket sätt man nu än väljer att öva på.)
De flesta tror blint på sitt eget sätt (tränarens sätt) att rida och att det är rätt, och allt för få ifrågasätter vad de faktiskt gör. Jag är så glad att jag har hittat en tränare som klarar av att ta diskussionen med mig utan att känna sig kränkt eller har ett behov av att få mig att känna mig dum som frågar. Jag får lära mig så mycket mer om hästens fysiologi och rörelsemekanik och det sporrar mig att fördjupa mig än mer i ämnet Häst.
På sättet du uttrycker dig om stången, avläser jag att du kanske lärt dig att använda stången som "nödbroms" och inte så som den SKA användas, det är tråkigt. Stången är ju ett verktyg precis som tränsbettet, och har sina egna egenskaper och svårigheter; precis som tränsbettet. Detta tror jag att du vet, men av någon anledning har du kanske ett behov av att "kasta lite skit" på dem som rider på stång och kanske inte får den utbildning som stången faktiskt kräver. Jag tror nämligen inte att du egentligen menar vad du säger att det INTE behövs timing på stång.
Du verkar bara ha upplevt avart av "modeinriktningarna" (vad du nu menar med det begreppet) och det är tråkigt. Men det finns bra och dålig ridning inom alla inriktningar. (som har sagts ett flertal gånger här på buke.) Men man kan lära av alla inriktningar och ifrågasätta alla inriktingar. Lära handlar ju i grunden än då om att omforma sina tidigare kunskaper till nya.
