Klassisk ridning enligt Philippe Karl

[true_blue]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Jag har intresserat följt tråden men inte velat skriva tidigare. Vill bara säga att jag tycker att ditt "svammel" är väääldigt bra "svemmel" och jag instämmer till fullo

Jag förstår inte heller uttrycket "skola munnen", tycker det låter som fel väg att gå och dessutom ger det ett aningen brutalt intryck. Som du tidigare skrev så sker ju allt arbete bakifrån. Om motorn är igång så att hästen arbetar bakifrån så blir också kontakten med munnen rätt. Skulle det börja kärva i munnen så måste man åter gå till bakdelen och se efter vad den gör, eller rättare sagt inte gör. Jag tycker det verkar råda en mun-fixering här o där. Det är också något man ser ute på tävlingar o träningar där många ryttare är uppenbart fixerade vid nacken, jag har tom sett inspänningstyglar användas under ridning vilket visserligen gav en snyggt böjd hals, men desto mindre aktivitet bakifrån då ryttaren tyvärr var fixerad vid halsen.

Lite OT kanske - jag bara undrar varför "skola munnen" låter tom brutalt????
Motsatsen - "INTE skola munnen" borde vara det verkligt brutala.
Skolning handlar ju om inlärning - hästen ska förstå vad tygel/bettet betyder och slappna av och söka bettet. Med sluten mun lugnt tugga som det står i TR. /T_B

 

[true_blue]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

*och så lite knapplån*

Jag rider väldigt mycket med sitsen. Men jag jobbar också hästen med långa tyglar. Helt utan sits och skänkel alltså. Det går alldeles utmärkt. Så det finns många vägar som leder till Rom./T_B

 

[axel]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Det är väl ändå inte munnen utan hjärnan som ska lära sig innebörden

Det enda jag begär är att en unghäst ska kunna stanna. Vilket hjälps åt av rösten o en ej spänd kroppshållning/ krampaktiga tygeltag. Jag har t o m släppt tygeln o enbart använt rösten i galopp när hästen blev rädd för bettet.

Resten kommer av att den börjar arbeta bakifrån. Formen/ att "gå på tygeln" är inte att den böjer på nacken. Det intrycket får jag av uttrycket- skola munnen.

 

[Malinigbg]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

KL
Vet inte om jag kommer att bli tjatig nu för jag vet inte riktigt vad jag skrivit i denna tråden och inte...
Men jag tar risken

Jag har nu rätt klart för mig vad skola munnen innebär. Och det är ett big no no för mig, går helt enkelt fetbort. Varför? Jo, för att det löser inga problem.
Det är väldigt få hästar som har problem i munnen.
Problemen kommer bakifrån eller från bogarna. Oftast. (självklart finns det undantag men det är inte de jag pratar om nu, jag pratar alltså inte korrigeringar).
JAG tror att det är skrammlandet och rasslandet med bettet är något som gör så det blir bekvämt för ryttaren. Istället för att leta problemet någonannanstans (som, för att lösa det, krävs både uthållighet, finurlighet och kunskap kanske) så plockar man bort hästen från bettet.
Vi ryttare har ju en förmåga att bara se och känna det som finns framför näsan på oss...
Alltså, hästen känns lättare att rida och behagligare att rida om den är tom på bettet och kanske inte på bettet alls?Men troligen är *ryggen inte med *bakbenen är kvar i stallet *hästen är bakom hjälperna.

Detta är genvägar som inte gynnar någon. Jag tror inte, i de allra flesta fall, att hästarna lider särskilt mycket heller, då finns det nog värre grejer som kan hända dem. MEN jag tror inte att det på något sätt för ridningen framåt.

Släng in en film på en ryttare som "skolar munnen" (bara uttrycket är ju helt sjukt) som ni anser är en bra film, så vi vet vad vi talar om! Vi andra har ju redan slängt in en film på Carl Hester som i herrans namn rider sjujävligt bra, där alla kan se att han rider med kroppen bakifrån och fram.

Tror tyvärr det är meningslös diskussion om vi jämför äpplen och päron.
Det är kanske samma sak som att jämföra Carl Hester med Lisa i nybörjargruppen (självklart är hon duktig som klarar av att svänga och vi kan inte kräva att hon ska göra så många saker samtidigt), vad vet vi?!

Vi vet att en del har talets gåva, det är ett som är säkert.
Jag är då, till 99% säker på, att ni blir blåsta på era kurser. Det är någon som tjänar fett med pengar på att bryta ner ridningen till mikroskopisk nivå...

 

[axel]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Så skriver du givetvis utifrån dina erfarenheter.
En häst som ständigt ligger på bettet blir givetvis hård i munnen, hela syftet med "rätt kontakt med bettet är ju att det skall bli just "rätt". Dvs en ömsesidig kontak där ingen part drar åt ngt håll.

Att hänga på handen är INTE rätt kontakt. Det är misslyckad kontakt, där båda drar åt varsitt håll - om inte ryttaren håller emot så finns inget att
hänga i och inget att bli hård av

Vi kan tjaffsa till vi blir blå och Ingela börjar slita sitt hår. Det gör juingen skillnad. För talk is talk - and walk is walk.

-------------------------------------

KL


det går inte att generalisera efter stil.
Att en ridstil är GOD och annan OND

Man får ju titta på hur hästen ser ut i varje stund

Om man verkligen rider med lätta hjälper så är ju spänningen avsevärt mindre i häst, i tygel, i sits.

Om man nu läser TS först inlägg så vill man ju då ha precis samma sak.
Lätthet och små hjälper.

Och om man lyckas - kan ju bara hästen tala om.

Men det går ju att se på prestationen vilka som verkligen walk the walk och de som bara talk the talk....

Kolla vilket OS VM eller whatever - de som rider med sitsen har väldigt lätt kontakt med hästens mun

Eftersom ryttaren vänder hästen med sitsen istället för tygeln så ja - likaså att de saktar av med magen och inte tygeln så kan tygeln tom vara lös i av saktningar. de lutar sig aldrig bakåt och bromsar

För de gör det med sitsen - de inte bara säger att de gör det - utan de gör det.


Jag har här Btw talat om det tyska klassiska systemet

Rider man då autamtiskt så här för att man tävlar? - icke

Rider man då autmatiskt så här för att man kommer från tyskland? - icke.

Helgstrands tränare tex. skiter rätt friskt i hur han sitter, han har sin egen väg om man skall dömma av hans videoband.

Ja det är mina erfarenheter.
Det var inte jag som behövde sätta på en körstång för att hålla emot det 90 kg tunga huvudet- för att hålla emot ramen

Jag hörde av en svårklass- hoppryttare som har haft mååånga elever, som menade att skarpheten på bettet var för ryttarens svaghet eller oskicklighet- om vi nu inte talar om säkerheten inne på en svårhoppningsbana...

Att byta bett är att göra det enkelt för sig- att inte behöva träna på sin ridskicklighet.

 

[Solis]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Lite OT kanske - jag bara undrar varför "skola munnen" låter tom brutalt????
Motsatsen - "INTE skola munnen" borde vara det verkligt brutala.
Skolning handlar ju om inlärning - hästen ska förstå vad tygel/bettet betyder och slappna av och söka bettet. Med sluten mun lugnt tugga som det står i TR. /T_B

"Skola munnen" låter i mina öron som att joxa med munnen för att på något sätt tvinga hästen att acceptera plåtbiten i munnen.

Det går aldrig att komma ifrån att hästen alltid måste arbeta bakifrån, om den inte gör det kan man aldrig få en god kontakt med munnen. Därför borde vara lämpligare, tycker jag, att prata om vad hästen gör med bakdelen. När hästen arbetar ordentligt bakifrån och fram till handen och slappnar av så tycker inte jag att man behöver prata om någon form av skolning av munnen. Jag upplever att hästen i det läget accepterar bettet och handens inverkan av sig självt, om man som ryttare försöker vara så mjuk o följsam som möjligt.

Möjligen pratar vi nog om samma saker, men "skola munnen" är inget bra uttryck för mig. Dessutom, med en önskan om att få många ryttare att inverka mer med sitsen och mindre med handen så borde man kanske också lägga mindre vikt på att prata om "skola munnen" och betydligt mer om att HELA hästen ska fungera. Aternativt hellre prata i termer av "skola ryttarens hand", vilket det ofta brukar handla mer om. Inte särskilt många av oss har väl en HELT oberoende hand

 

[Solis]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Det är väl ändå inte munnen utan hjärnan som ska lära sig innebörden

Det enda jag begär är att en unghäst ska kunna stanna. Vilket hjälps åt av rösten o en ej spänd kroppshållning/ krampaktiga tygeltag. Jag har t o m släppt tygeln o enbart använt rösten i galopp när hästen blev rädd för bettet.

Resten kommer av att den börjar arbeta bakifrån. Formen/ att "gå på tygeln" är inte att den böjer på nacken. Det intrycket får jag av uttrycket- skola munnen.

Precis!
Här tränar vi halter på lång tygel, jag släpper också inverkan från skänkeln och rätar bara upp mig o ptrooar.
När unga damen kommer igång med sina bakben och slappnar av så kommer den fina formen som ett brev på posten. Voilá, hon accepterar då också handen (det lilla jag använder den). Det jag lägger ned krutet på är att skola henne för sätet. Jag känner mig fullständigt handikappad på hästar som inte accepterar sätets inverkan.

 

[Totola]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

KL För jag fattar sällan vad du menar

Här tex blir sits ett väldigt vitt begrepp.

Om man har en så abstrakt schematisk beskrivning som tanke/focus - då kan ju sits och stabilisera betyda precis vad som hellst - och vad som avses kan man juitne avgöra förrän man ser hur hästen reagerar på det.

För mig är sits helt konkret.
Det sittbenet där - den axeln där, centerpunkten exakt där, den centimeterflytten där.

jag tror inte man kan surfa och skateboard - med schematsika abstrakta instruktioner - man behöver konkret handfast. Stå mitt på brädan på det bakre benet - gör si och så - tänk på det och det.

det samma med dans ballet

Sits är väl det ultimata ordet som det går att stoppa precis vad som hellst för innebörd i.

Alla kan säga att de rider med sitsen - men Hur undrar jag då?

Vad gör du?

När?

Varför?

och om det inte blir som du tänkt? Vad gör du då?

Hur, varför?

Allt det här vågar jag inte svara på eftersom inlägget var utifrån en metod som -jag- personligen lagt på is för att jag upplever min sits för dålig!
Men lite kort- separerande av hjälper. Man kommer ALLTID inverka mer eller mindre med sitsen, men huruvida man vill åstakomma en ändring eller inte skulle vi kunna säga är en sitssignal.
Vid -den- typen av halvhalt ska man inte kombinera med sits mer än att hålla sig själv stabil just för att filosofin är att separera hjälperna - endast använda en i taget. Däremot finns det andra situationer där man vill ge sitshjälper (observera att jag utgår ifrån den inblick jag fått, knappast "lärarens" eget helhetsperspektiv). Följande sitshjälper ser jag inte som sitskommandon för att förtydliga ytterligare.

Poängen var - det finns många typer av halvhalter, och rätt vs. fel är för mig personligen inte så intressant som själva tanken bakom en viss typ av halvhalt och hur det inverkar på hästkroppen. Svårt dock eftersom man oftast måste greppa helheten för att förstå detaljer.

 

[Totola]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Det är väl ändå inte munnen utan hjärnan som ska lära sig innebörden

Det enda jag begär är att en unghäst ska kunna stanna. Vilket hjälps åt av rösten o en ej spänd kroppshållning/ krampaktiga tygeltag. Jag har t o m släppt tygeln o enbart använt rösten i galopp när hästen blev rädd för bettet.

Resten kommer av att den börjar arbeta bakifrån. Formen/ att "gå på tygeln" är inte att den böjer på nacken. Det intrycket får jag av uttrycket- skola munnen.

När du lär en häst något så lär du den också hur den rent fysiskt ska svara på hjälpen. Eftersom vi vill ha impulsiva hästar vill vi också att de reflexmässigt ska svara rätt med sin kropp på en signal.

 

[IngelaH]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Precis!
Här tränar vi halter på lång tygel, jag släpper också inverkan från skänkeln och rätar bara upp mig o ptrooar.
När unga damen kommer igång med sina bakben och slappnar av så kommer den fina formen som ett brev på posten. Voilá, hon accepterar då också handen (det lilla jag använder den). Det jag lägger ned krutet på är att skola henne för sätet. Jag känner mig fullständigt handikappad på hästar som inte accepterar sätets inverkan.

Du är välkommen till Örebro o prova en "vanlig häst fast vit"... Mina kompisar tycker att min dam är lat och segriden. Men nu har jag äntligen kommit på varför de tycker det. Om de rider på lång tygel, rätar upp sig, eller trampar ner hälen tvärstannar hon, likaväl om de rider lite framåt i skritt, trav eller galopp och rätar upp sig eller trampar ner hälen, då är det halvhalt, övergång till lägre gångart eller halt som svar... beroende på när/om "den vanliga hästen fast vita" får eftergift.

Det är så himla härligt, med en sån häst. Men jag blir också totalt handikappad när jag rycker in på ridskolan och får låna ridskolehäst, som fattar nada... av mina hjälper.

 

[Fredrik_]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Lite OT kanske - jag bara undrar varför "skola munnen" låter tom brutalt????
Motsatsen - "INTE skola munnen" borde vara det verkligt brutala.
TR. /T_B

Jag tycker att skola munnen the PK way enligt hans Videos är brutalt - eftersom hästen blir så stressad. Den tuggar inte mjukt - den tuggar hysteriskt.

Det är för mycket inverkan i munnen - och det är när det blir för mycket som det blir brutalt.

Eller när man begär att hästen skall lyda ett tygeltag som kontradikteras av andra hjälper.

Skolning handlar ju om inlärning - hästen ska förstå vad tygel/bettet betyder och slappna av och söka bettet. Med sluten mun lugnt tugga som det står i

Det vi är oense om är huruvida detta görs med munnen eller inte.

Inte ens på töm/lång tygel kan du åstadkomma detta utan att slå på motorn bak. och vikthjälperna behövs inte - för hästen är ju obelastad av vikt öht.

Och grejjen med sitsinverkan = tillåtande är ju bara att tillåta hästen följa tygelhjälperna.

det som jag ser i vardagen är en tygel som säger en sak, medan andra delarav ryttarens kropp säger annat.

OCH ingen hand i världen kan kompensera brister i följsamhet

För oss människor är handkoordinationen lätt - det är den andra som tar tid att lära sig.

Jag har inga problem med att "skola munnen" så¨- bara att det läggs mer fokus på att skola munnen - än att utbilda ryttarens i "bärbarhet"
Känns som fokus läggs vid det minsta problemet.

Dt största kommer ändå alltid att vara ryttarens bristande förmåga att sitta icke hindrande och understödjande.


och då landar vi vid testryttarna igen

Inte är det så att de skolar om hästarna, de är bara väldigt mycket bättre på att kommunicera - med hela kroppen samtidigt

 

[Fredrik_]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Det är någon som tjänar fett med pengar på att bryta ner ridningen till mikroskopisk nivå...

Nja det lyckas de inte med.

Men däremot så är hela hästnäringen full med folk som tjänar pengar på att snacka.

Snacka ner alla andra och få eleverna att känna sig utvalda - speciella

Folk kan betala mångsiffriga belopp för att få HÖRA rätt saker... Ojojoj är du duktig på att spela på folks psykologiska behov så kan du skratta hela vägen till banken


Att de sedan inte får någon egentlig ridutbildning för sina pengar spelar mindre roll.

Sedan vill jag hålla isär debatten

För mig får man rid vilken stil som helst så länge hästen inte far illa.

Men när marknadsföringen inte riktigt "håller" vad den lovar vill jag säga ifrån oavsett ridstil

 

[jacko]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Jag tror att det är lite det jag har försökt få fram, men utan att vara så tydlig.

Jag tror att man kan skola hästens mun.
Jag tror att det kan finnas jättefina finesser med det.

Men jag tror inte att jag är på den nivån att jag vill börja laborera med det. Jag har inte sitsen för det. Jag är för trubbig i min gump helt enkelt (om vi med gump menar hela sitspaketet) för att börja med finliret i munnen. (Vilket kan låta som en motsägelse, min gump är långt ifrån trubbig, den är väldigt välfylld...) Jag tror på "skola munnen" bara för att jag via en tränare fått prova på väldigt små delar av det konceptet och känt vad som faktiskt händer i hästen. (gjort stillastående, jag satt på barbacka för att känna vad som hände). Jag har fått möjligheten att prova och faktiskt känna på några effekter. (Testat under en enda helg, sett i perspektiv att jag tränat ca 1 g/v i ett antal år för tränare - så det är inte något stort inslag i min vardag direkt...)

För mig är skola munnen inte ett begrepp som jag kan tolka utefter mina egna referensramar, lika lite som jag kan tolka begreppet "kontakt" utefter mina egna referensramar: bara för att jag tror att kontakt betyder dra i bettet, innebär inte det att det är det som avses. (Som ett exempel).

Men för att återgå till min egen värld. Jag försöker lära mig rida bakifrån och fram först och främst, det är svårt nog för mig. Jag är inte ens en hundradels millimeter på den millånga vägen, och bara för att jag har ett mål innebär det inte att jag är där... (Mao, jag hindrar säkert min häst alldeles för stor del av tiden, jag råkar säkert inverka alldeles för mkt via biceps och andra muskler som slår på snabbt som attan). Å andra sidan tror jag att om man har väldigt mkt på plats innan (t ex som en duktig ryttare har), tror jag absolut att man kan spela på andra skalor än bara förhållning/eftergift via bettet.

 

[Fredrik_]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Hästen hålls inte inom ramen av bettet ( oavsett typ) som jag skrev tidigare i tråden, om du gör det så förstår jag att du drar slutsatsen att hästen blir hård i munnen av en stilla hand


I sådana fall så vore det ju bara att slänga på en inspänningstygel och driva - och så går hästen i form - och riktigt så enkelt är det ju inte.

Utan det handlar ju om hur man lär hästen att arbeta inne i ramen som avgör dess förhållande till bettet.

Om du sätter på en inspänninsgtygel i en väldigt öppen form och longerar hästen och får den att arbeta rätt, så kommer den ju inte att "ligga på" tygeln utan när hästen tar i och arbetar bakifrån och sätter sig så kommer ju inspänningstygeln att hänga i och med att hästen blir kortare när den sätter sig.

Händer det inte så har man antingen för kort inspänninsgtygel eller så kan man inte få hästen att jobba korrekt.


Vi lägger helt olika betydelse i ord och hur vi vill att hästen skall svara för våra hjälper.

Om hästen är "korrekt på bettet" så kommer den främre ramen bara bestämma i hur lång form hästen får joba. Om hästen är på hjälperna och man hitatt drgaläget så kommer hästen att öka steglängden när tygeln längs.

Tygeln "håller" inte hästen inom ramen - det kan man inte göra med handen - för det som håller hästens inom ramen är att hästen arbetar dvs har börjat svikta bak och det räcker inte tygeln till för att åstadkomma


Ärligt så verkar du stå närmare "skola munnen" i din tolkning av ridning - än jag

 

[Fredrik_]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

(till jacko skulle det vara)

Vi verkar vara överens

Problemet uppstår när man tror att det är inverkan med tygeln som får hästen att sätta sig bak
Oavsett vad man kallar sin ridstil

Det är ju inte så enkelt. - vilket vi förmodligen är överens om också

 

[axel]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Om hästen är "korrekt på bettet" så kommer den främre ramen bara bestämma i hur lång form hästen får joba. Om hästen är på hjälperna och man hitatt drgaläget så kommer hästen att öka steglängden när tygeln längs.

Tygeln "håller" inte hästen inom ramen - det kan man inte göra med handen - för det som håller hästens inom ramen är att hästen arbetar dvs har börjat svikta bak och det räcker inte tygeln till för att åstadkomma

Jag fattar inte hur du menar. Varför skulle steglängden bli längre när tygeln bli längre? Om man rider med en redan självburen hals?
Tygellängden är ju den som är lämplig för att tygeln ej ska glappa i det momentet.
Ju mer man samlar- desto kortare blir avståndet från hand till bett- beroende av hur understödsytan är.

 

[cristobal]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

(till jacko skulle det vara)

Vi verkar vara överens

Problemet uppstår när man tror att det är inverkan med tygeln som får hästen att sätta sig bak
Oavsett vad man kallar sin ridstil

Det är ju inte så enkelt. - vilket vi förmodligen är överens om också

Intressant!
Om vi nu utgår ifrån att man fått igång bakkärran, att man sitter godkänt balanserat - visst har bettet en funktion även om man kan göra överstrykningar?
Den funktionen måste väl gå att förfina likaväl som man kan förfina sina skänkel eller vikthjälper?

Ser vissa likheter mellan islandridningen och det som avhandlas här. Att man ofta kollar av hästens beredvillighet att svara på bettet innan man sitter upp. Får man inget svar/fel svar så kan man bereda sig på ett jobb att komma till avpänd ridning.
Samma med stånganvändningen, den är ju inte till för att man som ryttare är svag/rider dåligt, utan den har en annan inverkan, som skickliga ryttare kan använda just för att förfina sin ridning.
KÄnner att det krockar mellan alla system, blir lagom förvirrad, och förstår alltmer hur viktig sitsen o balansen är; mer än min åtminstone relativt goda handföring...

 

[Fredrik_]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Jag fattar inte hur du menar. Varför skulle steglängden bli längre när tygeln bli längre? Om man rider med en redan självburen hals?
Tygellängden är ju den som är lämplig för att tygeln ej ska glappa i det momentet.
Ju mer man samlar- desto kortare blir avståndet från hand till bett- beroende av hur understödsytan är.

Ja så rider du - men så lär de inte ut på beridarutbildningen

Gud så svårt att förklara

Tygellängden bestämmer hur lång hästen skall vara.

Som jag skrivit förut så fungerar hästens rygg halskotpelkare som en enhet - den måste böjas jämnt annars orkar hästen inte hålla ihop sig bakifrån.

En kort tygel fram måste matchas av samma böj i pilbågen bakifårn

Alla betonar att det inte är ryttaren som skall ta kontakt utan hästen. Därför så halar man inte in tygeln så att den inte glappar. Utan man rider hästens näsa framåt så att tygeln inte längre glappar.

Det blir inte så bokstavligt när proffsen rider, att de går från glapp till kontakt - det man ser är att halsen välvs jämnt istället för att vara mest böjd högre upp. Det ser ut som om halsen plötsligt börjar under sadeln ( det är detta som menas med upp med manken eg. ) Att hästen ändrar hålning i sin främre halva ( vilketgivetvis är en fortsättning på att den gjort det i den bakre)


Får man till detta (välving uppåt - startad bakifrån) - så kommer hästen att hela tiden söka handen - den följer altså bettet framåt.
Det står det ju i "instruktionen" att hästen alltid skall själv söka framåt nedåt - Det syntes så tydligt i traven på CH's häst. hela hans hästhals ändrar helt form



Så ja - går du fram med handen så skall hästen följa med. dvs halsen skall bli längre.
Sedan bestämmer resten av din kropp vad som skall hända. Skall hästen söka sig framåt nedåt så släpper du ramen bakifrån nästan helt.

Skall hästen öka - så lägger du till ram bakifån och länger halsen och energin kommer då att gå framåt uppåt.

Jämför dragläget

Lite gas kräver lite koppling släpp kopplingen och bilen rullar framåt.

Sätt hästen = mycket gas/tryck och släpp kopplingen och vroom.


Om du jämför med piaff - där sitter hästen vädligt djupt - ja nästan som en kosack - och i det tillståndet blir steget kort automatiskt.

Om du behåller samma energi men släpper den framåt - så kommer hästen ta längre kliv. detta kan man ju känna om man går ur en bra skola. Att skolorna ökar gasen = trycket bakifårn fast den inte går framåt föränn den tillåts gå framåt.

Sedan så skall inte hästen bära halsen med sina muskler - Hästen skall bära sig själv - bakifrån bäckenet - gör den det så kommer halsen att hänga i ligamentsystemet - och halsens längd kommer då att variera beroende på var i stegsekvensen hästen är.

Och ju mer manken kommer upp - ju mer kommer halsen sträckas framåt

Det sista klarar jag inte att svar på utan lunch

 

[Fredrik_]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Intressant!
Om vi nu utgår ifrån att man fått igång bakkärran, att man sitter godkänt balanserat - visst har bettet en funktion även om man kan göra överstrykningar?
Den funktionen måste väl gå att förfina likaväl som man kan förfina sina skänkel eller vikthjälper?

Ser vissa likheter mellan islandridningen och det som avhandlas här. Att man ofta kollar av hästens beredvillighet att svara på bettet innan man sitter upp. Får man inget svar/fel svar så kan man bereda sig på ett jobb att komma till avpänd ridning.
Samma med stånganvändningen, den är ju inte till för att man som ryttare är svag/rider dåligt, utan den har en annan inverkan, som skickliga ryttare kan använda just för att förfina sin ridning.
Känner att det krockar mellan alla system, blir lagom förvirrad, och förstår alltmer hur viktig sitsen o balansen är; mer än min åtminstone relativt goda handföring...

Man brukar säga att handen indikerar
sitsen dirigerar
och benen verkställer

så visst har handen en funktion - men då just att indikera - ge en anvisning

Ett exempel är ju ställningen. Ställningen är ju en del av helheten i en böjning. Men man kan ju inte bara böja en hel häst med ett tygeltag.

Inte om man vill att den skall vara "i våg"

Risken med att böja framifårn är att sabba arbetet bakifrån.

Eftersom alla kotor sitter ihop så påverkar de varandra för mycket för att ryggen skall kunna böjas åt två håll samtidigt

Just eftersom att ryggraden tillåter så lite sidböjning - om hästen fortfarande skall "vara i våg" så är risken med alla sidböjningar att man börjar rotera ryggraden och det omöjliggör att bära sig korrekt bakifrån

Jag ser att mixrandet med halsen lär hästen att - skit i balansen bakifårn- böj här nu - även om du måste släppa bakåt

Istället för att börja bakifrån och låta hästens reflexer påverka hela vägen framåt

För om du håller häten i våg, och sätter hästen i en grundform - tar med dig hästens inre höft med din egen inre höft så får du en påverkan hela vägen upp till nacken. Sedan lägger du tilt axlarna och vikthjälpen som behåller hästen i våg - fast att det är det jobbigaste alternativet.
Om hästen då kan släppna nacken i en stälning - då ger han hela sin kropp till dig - trygg eftersom han är i en balans

Nu måste jag äta

 

[Lilla Gullefjun]

Sv: Klassisk ridning enligt Philippe Karl

Det är väl ändå inte munnen utan hjärnan som ska lära sig innebörden

Det enda jag begär är att en unghäst ska kunna stanna. Vilket hjälps åt av rösten o en ej spänd kroppshållning/ krampaktiga tygeltag. Jag har t o m släppt tygeln o enbart använt rösten i galopp när hästen blev rädd för bettet.

Resten kommer av att den börjar arbeta bakifrån. Formen/ att "gå på tygeln" är inte att den böjer på nacken. Det intrycket får jag av uttrycket- skola munnen.

Det är väl likadant med att lära hästen skänkel isåfall ju. Det är väll hjärnan som ska lära sig innebörden av de me.?

Varför blev hästen rädd för bettet?
Det låter ju jättekonstigt.

Jag tycker okså att skola munnen låter lite konstigt. (En skola kan ju va typ öppna och sluta också. ) Jag kan inte komma på nåt bra annat ord. Eller förresten, VÄNJA hästen vid bettet, låter inte det bättre
Fast GÅ på tygeln är ju ganska konstigt det me. Å skänkelvikning, ska man vika skänkeln då eller vika hästen runt skänkeln ?