Kvalitet på ridskola för barn

Jag upplever inte att föräldrar är beredda att betala så mycket mer än vad de redan gör. Ska man minska grupperna måste kostnaden öka för att det ska vara hållbart ekonomiskt.
Gissningsvis är kanske egentligen 8-9 år en mer lagom ålder för att börja på ridskola (om man tänker styrka och finmotorik och koncentration). Det är väl kanske vi föräldrar som hela tiden strävar efter att börja med aktiviteter när barnen är riktigt små. Så de inte ska hinna börja med någonting annat som fotboll innan?

(självklart är väl hur ungt som helst lagom på egna ponnyn hemma men just rida i stor grupp och lyssna på en ridlärare och förvänta sig stora framsteg.)
 
Gissningsvis är kanske egentligen 8-9 år en mer lagom ålder för att börja på ridskola (om man tänker styrka och finmotorik och koncentration). Det är väl kanske vi föräldrar som hela tiden strävar efter att börja med aktiviteter när barnen är riktigt små. Så de inte ska hinna börja med någonting annat som fotboll innan?

(självklart är väl hur ungt som helst lagom på egna ponnyn hemma men just rida i stor grupp och lyssna på en ridlärare och förvänta sig stora framsteg.)

Jag håller med, vi väntade med att dottern fick börja på ridskola av den anledningen. Hon började när hon var sju, dvs den ålder då vi kände att hon var redo att lyssna och ta instruktioner samt var lagom stor (vår ridskola har bara en A-ponny). Hon hoppade in i en grupp med elever som i vissa fall ridit i flera år men hade inga som helst problem att komma ikapp, och i vissa fall gå om, de andra. Min slutsats är att de helt enkelt inte lär sig massor när de är mindre även om det säkert är mysigt att hänga på ridskolan även för yngre barn.
 
Nu ar jag inte jatteerfaren, men jag undervisar nagra timmar i veckan och jobbar mest med barn och nyborjare och mitt intryck ar definitivt att for de flesta yngre barn handlar det mest om att sitta/aka pa hasten och ha kul - att faktiskt lara sig rida star langre ner pa listan, da koncentrationen och motoriken inte riktigt ar dar (visst lar de sig ocksa, langsamt och med mycket lek)

Darfor prioriterar jag ocksa trygghet framfor storlek, och aven om visst just den hasten du beskriver kanske inte later jattelampad sa later den samtidigt inte helt orimligt for ett ridlekis, av just den anledningen att de flesta pa den nivan aker hast snarare an rider den.
 
Hon rider både för mig och för min stallkompis (C-tränare hoppning). Problemet är dels att jag känner att hon behöver barnkompisar, hon har bara vuxna hästmänniskor runt sig i hemmastallet. Hennes ponny är dessutom inte riden på den nivån som hon nu börjar närma sig, den travar när hon skänklar på den och skänklar hon hårdare så galopperar den. Den har så klart också lärt sig hur man drar tyglarna ur handen på ryttaren. Hon behöver nog egentligen en lite mer ridbar häst för att komma vidare. Håller helt med att hon inte ska flyttas upp, hennes grupp är för barn 6 - 9 år och hon har växt jättemycket av att vara den mest erfarna och hon har innan alltid varit jättetyst men nu räcker hon gärna upp handen när det ställs någon fråga och hon har stenkoll på både hästens beteende, ridning och alla ord. Hon har alltså inget problem med att fortsätta träna lättridning och svänga slalom utan det som är problemet är att jag tycker att vissa delar av undervisningen/undervisningsmaterialet är direkt olämpligt och även farligt.

Angående anpassad utrustning, jag tycker självklart att denne store häst (och andra stora hästar med utrustning anpassad för stora män) ska ha sin anpassade utrustning, det jag ifrågasätter är att den ska gå med på ponnylekis där 100% av deltagarna är barn, de flesta under 25 kg.
Social träning och jämnåriga kompisar kan hon väl få på förskolan? Tror inte en nybörjargrupp är det bästa stället att skaffa kompisar i vilket fall. Och byt shettisen mot en lämpligare ponny? Så kan hon fortsätta lära sig hemma.
 
Min dotter är 5 år och har ridit mycket och haft egen shettis sedan hon föddes. Hon rider mkt bra för sin ålder dvs skritt, trav och galopp själv på inhägnat område, styr utan problem och har bra kunskaper om hur man tar hand om sin häst (leda, visitera, borsta mm kan dock inte sadla och tränsa själv då ponnyn är lite för stark för henne och sadeln för tung). Flickan har nu börjat på ponnylektioner på ridskolan för att få höra att någon annan vuxen också har samma instruktioner som mamma, jag vill inte hamna i tjat och gnällfällan och döda hennes intresse. Kul också att hon får jämnåriga hästkompisar då hon är ensam i vårt stall.

Ridskolan är mkt bra och proffsig men... Om jag anförtror min dotter åt ridskolan för att hon ska utvecklas i sin ridning, har dom då rätt att sätta henne på även den häst som hon inte har någon chans att påverka och lära sig av? barnet är 110 cm och väger 15 kg, vad kan hon lära sig av att rida en tung/okänslig (torihäst) häst på 175 som dessutom har 18-sadel och herrstigbyglar. Hon red denna hästen 3 ggr förra terminen och hon blev både osäker och ledsen och kände sig helt utelämnad i situationen. Trots att hon har långa ben sticker underkanten av stigbyglarna bara 2 cm under sadeln, stigläderna blir ojämna då vi fått snurra dom 4 resp 5 varv, stigbyglarna är dessutom så tunga att dom bara lägger sig jäms med hästen och om något skulle hända så hon skulle fastna i stigbygeln så är säkerhetsspärren på krampan så hög att den med 100% säkerhet inte hade löst ut. Saknas hätta på stigbyglarna. Ridskolan säger att dom inte vill byta sadel på hästen då denna sadel är inprovad av sadelutprovare (jag anser att den ligger i bakvikt och klämmer runt manken så tror bara det är en undanflykt). Just denna hästen är dessutom så okänslig att även stora/vuxna ryttare undviker den. Dottern har inte en chans att vare sig styra eller driva. Ska säga att flickan ibland skrittar av mitt halvblod efter jag tränat, hon får då skritta och ev. trava lite i stängt ridhus om ingen annan är där, jag står hela tiden i närheten och tittar på och kan ingripa. De kvartarna hon rider min häst gör hon det i sin sadel, den ligger inte perfekt men helt ok för en ryttare på 15 kg. Hon sitter bra, har sina stigbyglar och glider inte runt.

Med på ponnylektionerna går även andra enligt mig trevligare hästar, problemet med för stora sadlar, ej anpassade stigbyglar/stigläder kvarstår men dom är känsligare och även om hon inte förbättrar sin ridning så kan hon iaf få dom i trav, rida lätt och styra. Uppskattningsvis är ca hälften av hästarna hästar och hälften ponnysar. Flera av ponnysarna, särskilt några B-ponnysar är riktigt bra för henne, välridna, känsligare och mycket mer välutbildade än hennes ständigt hungrige shettis.

Hur ska jag som mamma agerar den dagen hon ska rida enligt mig olämplig häst? Hon är 5 år och ska inte behöva fundera på det. Tänker både på säkerhetsaspekten och aspekten att jag ju betalar för att dom ska utveckla hennes ridning och hon ska inte bara åka runt på en opåverkbar häst i 40 minuter. Ska kanske också tillägga att hon är yngst i gruppen och i stort sett den enda med tidigare riderfarenhet. För henne är det en vardagsaktivitet att rida slalom mellan koner, rida lätt och galoppera men gruppkompisarna tränar för fullt på att få till lättridning och att styra. Finns ingen alternativ grupp för så litet barn på hennes nivå.

Hur hade ni agerat?
Nu kommer jag säkert att göra ett par stycken här inne lite irriterade men jag kör ändå😊. Jag jobbar på ridskola som ridlärare level 2 och jag och mina kollegor får flera gånger i veckan klagomål, åsikter och synpunkter från framför allt föräldrar som tycker att deras barn går i en för lätt grupp, inte utvecklas tillräckligt snabbt, får rida fel häst, bara gör lätta/ tråkiga övningar, står still för mycket osv osv. Och jag tror inte du förstår hur tröttsamt det är. Vi på ridskolan strävar alltid efter att ha jämna grupper, är någon bättre så får hen flytta upp. Vi har en röd tråd och en utbildnings stege för varje nivå.

Att din dotter fick rida den stora hästen tre gånger förra terminen är väl ingenting? Tre gånger av 25? Alla i gruppen får väl turas om? Vissa ridskolan har kanske inte så många hästar att välja mellan? Vi har grupper om 12 i varje grupp och vi har inte alltid tillräckligt små hästar till alla elever. Även just vi inte har stora hästar med på ponnylektionerna så har vi ibland med stora D ponnyer. Det är inte ekonomiskt försvarsbart för ridskolan att ha för många små ponnyer. Dom större ponnyerna kan gå fler lektioner på olika nivåer.

Självklart kan man inte byta sadel på hästen, den är ju uppassad. Jag blir också lite ledsen över att du säger att sadeln inte verkar passa. Kan du mer än den utbildade personalen på ridskolan?

Och som sagt: dottern är 5 år, var vill du hon ska komma? Självklart ska hon utvecklas, men så bråttom är det väl inte? Avdelningsridning är också bra att öva på.

Jag tycker du ska sluta på ridskolan, du verkar ju så missnöjd. Om hon redan rider för en c- tränare så behövs väl inte ridskoleridningen? Även om jag inte förstår hur mkt man får ut som 5 åring när man tränar. Hur länge orkar man koncentrera sig? 5 minuter åt gången?

För mig låter du som en mamma som anser att ditt barn ska få rida dom ”bästa” hästarna, är bäst i gruppen och redan kan allt. Då är det nog bättre att ni lämnar er plats till någon annan som skulle uppskatta den bättre.

För vi som arbetar på ridskolor försöker göra vårt bästa för både hästar och elever med dom förutsättningarna vi har. Och det är tröttsamt att få höra av föräldrar att vi gör fel. Och ännu värre är det att höra er klaga på våra arbetskamrater hästarna.
 
Jag pratade med en ridskoleägare om det där när barn börjar rida. Hon hade själv satt sin gräns vid 7 år baserat på att hon annars tyckte att de får hålla på med samma saker så himla länge. Jag köper det!

Generellt tycker jag verkligen att vi borde prata mer om små barns upplevelser med hästar, snarare än deras framsteg som ryttare.
 
Nu kommer jag säkert att göra ett par stycken här inne lite irriterade men jag kör ändå😊. Jag jobbar på ridskola som ridlärare level 2 och jag och mina kollegor får flera gånger i veckan klagomål, åsikter och synpunkter från framför allt föräldrar som tycker att deras barn går i en för lätt grupp, inte utvecklas tillräckligt snabbt, får rida fel häst, bara gör lätta/ tråkiga övningar, står still för mycket osv osv. Och jag tror inte du förstår hur tröttsamt det är. Vi på ridskolan strävar alltid efter att ha jämna grupper, är någon bättre så får hen flytta upp. Vi har en röd tråd och en utbildnings stege för varje nivå.

Att din dotter fick rida den stora hästen tre gånger förra terminen är väl ingenting? Tre gånger av 25? Alla i gruppen får väl turas om? Vissa ridskolan har kanske inte så många hästar att välja mellan? Vi har grupper om 12 i varje grupp och vi har inte alltid tillräckligt små hästar till alla elever. Även just vi inte har stora hästar med på ponnylektionerna så har vi ibland med stora D ponnyer. Det är inte ekonomiskt försvarsbart för ridskolan att ha för många små ponnyer. Dom större ponnyerna kan gå fler lektioner på olika nivåer.

Självklart kan man inte byta sadel på hästen, den är ju uppassad. Jag blir också lite ledsen över att du säger att sadeln inte verkar passa. Kan du mer än den utbildade personalen på ridskolan?

Och som sagt: dottern är 5 år, var vill du hon ska komma? Självklart ska hon utvecklas, men så bråttom är det väl inte? Avdelningsridning är också bra att öva på.

Jag tycker du ska sluta på ridskolan, du verkar ju så missnöjd. Om hon redan rider för en c- tränare så behövs väl inte ridskoleridningen? Även om jag inte förstår hur mkt man får ut som 5 åring när man tränar. Hur länge orkar man koncentrera sig? 5 minuter åt gången?

För mig låter du som en mamma som anser att ditt barn ska få rida dom ”bästa” hästarna, är bäst i gruppen och redan kan allt. Då är det nog bättre att ni lämnar er plats till någon annan som skulle uppskatta den bättre.

För vi som arbetar på ridskolor försöker göra vårt bästa för både hästar och elever med dom förutsättningarna vi har. Och det är tröttsamt att få höra av föräldrar att vi gör fel. Och ännu värre är det att höra er klaga på våra arbetskamrater hästarna.
Håller med! Små barn ska inte rida för att utvecklas som ryttare. De rider för att de tycker att det är en rolig aktivitet som på köpet ger en massor med nyttig träning av finmotorik, kommunikation och balans samtidigt som de får röra på sig. Det viktiga är inte storleken på hästen eller att utrustningen ger optimala förutsättningar för en korrekt sits utan att det är roligt och säkert. Utveckling kommer med tiden och när barnet sen själv vill prestera, då kan man börja se sig om efter en lämplig tränings eller tävlingsponny med optimal utrustning.

Flera av mina favorithästar när jag började rida som mycket liten och kort sjuåring var 165+. En reds dessutom oftast med barbackasadel. Fantastiskt snälla hästar allihop som lärde mig massor.
 
Finns det inget motsvarande pony club i Sverige, skulle ju vara toppen för barn med egen ponny.

Agria har ju en ponny klubb men har ingen aning om hur ofta det är träffar eller läger.
 
Fanns en ridskola jag önskar det fanns mer av som jag skode på.
Det var 10 ponnyer mellan 80 och 120 cm (2 russ och 8 Shetlandsponny), barnen fick börja vid 3 års ålder och det mesta var rida ut, rida slalom mellan koner, kurragömma i skogen, få ponnyn att stanna mellan 2 bommar och lite lekar inspirerat av gymkana upp till den nivån när det började närma sig att byta ridskola och eleverna kunde både hoppa, dressyra, rida ut i alla gångarter (ridläraren satt själv på en häst) och rida på galoppbanan.

Vet att den ridskolan fick en del elever från andra ridskolor som blivit rädda för att det inte varit hästar anpassad till så små barn rent storleksmässigt.
 
Att din dotter fick rida den stora hästen tre gånger förra terminen är väl ingenting? Tre gånger av 25? Alla i gruppen får väl turas om? Vissa ridskolan har kanske inte så många hästar att välja mellan?
Det här fick mig osökt att tänka på förra terminen på ridskolan där jag i princip växlade mellan 2 hästar. Jag personligen hade inget emot det, det framkom senare att jag var den enda i min grupp som kunde rida dessa hästar bra, medan resterande hästar kan vem som helst rida och behövs mer till de andra lektionerna osv.

Hade jag varit TS hade jag nog försökt vända på det och försöka tänka positivt, det är verkligen inte lätt att göra alla nöjda. Det är inte alltid man får som man vill och så länge inte dottern alltid rider samma häst, hade inte jag sett de få gångerna med stor häst som något problem. Snarare hade jag nog försökt peppa dottern och se det som en utmaning, en kul grej att klara av att rida en så stor häst om det nu inte finns mindre hästar.
 
Fanns en ridskola jag önskar det fanns mer av som jag skode på.
Det var 10 ponnyer mellan 80 och 120 cm (2 russ och 8 Shetlandsponny), barnen fick börja vid 3 års ålder och det mesta var rida ut, rida slalom mellan koner, kurragömma i skogen, få ponnyn att stanna mellan 2 bommar och lite lekar inspirerat av gymkana upp till den nivån när det började närma sig att byta ridskola och eleverna kunde både hoppa, dressyra, rida ut i alla gångarter (ridläraren satt själv på en häst) och rida på galoppbanan.

Vet att den ridskolan fick en del elever från andra ridskolor som blivit rädda för att det inte varit hästar anpassad till så små barn rent storleksmässigt.
Min erfarenhet från flera ridskolor är helt omvänd. I princip inga av barnen ville rida på de minsta ponnyerna så fort de skulle ridas lite fortare än bara skritt med ledare. De var ”obekväma att sitta på” och för egensinniga. Då var lite större ponnyer och hästar med mjukare rörelsemönster mer populära även bland de minsta barnen.
 
Min erfarenhet från flera ridskolor är helt omvänd. I princip inga av barnen ville rida på de minsta ponnyerna så fort de skulle ridas lite fortare än bara skritt med ledare. De var ”obekväma att sitta på” och för egensinniga. Då var lite större ponnyer och hästar med mjukare rörelsemönster mer populära även bland de minsta barnen.
Ponnyer som är egensinniga och obekväma att sitta på bör inte vara ridskoleponnyer.
Det finns många ridskolor som behöver bli bättre på att byta ut olämpliga ridskolehästar. Ingen vinner något på att hästar som inte är idealiska för verksamheten går där.
(Jag har sett på nära håll att det faktiskt går utmärkt att prova sig fram med hästmaterialet, sälja det som inte passar och köpa annat som passar bättre. En vän till mig, som haft ponnyridskola i drygt 25 år, har ägnat många år åt att "hitta rätt" i sitt hästmaterial...)

Sen, en kommentar till flera av ovanstående inlägg.
Visst är det besvärligt med föräldrar som har åsikter.
Men, jag förstår fortfarande inte hur man kan försvara att sätta upp en 5-åring på en såpass stor häst. VAD mer än "en stund på en hästrygg" skulle det ge barnet? Även om barnet inte elitsatsar vid den åldern, så är det liksom ett alldeles för stort rörelsemönster på en så stor häst, för att barnet ens ska kunna rida lätt på nåt vettigt sätt.
För att ge lite perspektiv på storleken lägger jag in en bild på min son (en storvuxen 7-åring, då bilden togs) på min dåvarande promenadkamel 163 cm. Hästen är alltså en dryg decimeter lägre och barnet är 2 år åldre.
35342
 
Jag tycker inte det är så lämpligt med en så stor häst till ett så litet barn. I alla fall om barnet ska göra mer än ledas runt. Så om jag var TS hade jag kollat om det finns andra ridskolor som enbart har ponnyer.
Däremot så skriver du TS om att utvecklas. Men jag tänker att det viktigaste måste vara att hon har kul. Och där tror jag man måste förstå att det är inte säkert att det ens är möjligt att hitta en grupp på fortsättningsnivå för femåringar på alla ridskolor.
 
Min erfarenhet från flera ridskolor är helt omvänd. I princip inga av barnen ville rida på de minsta ponnyerna så fort de skulle ridas lite fortare än bara skritt med ledare. De var ”obekväma att sitta på” och för egensinniga. Då var lite större ponnyer och hästar med mjukare rörelsemönster mer populära även bland de minsta barnen.
Finns väl ingen som stannar på en ridskola med obekväma, egensinniga och även outbildade ponnyer/ hästar.
Dessa var mer lätthanterliga än dom flesta privata storhästar jag har träffar som hovslagare och bra utbildning också då en tävlat LA/LA, en trampade på töm mm.
Tror inte att rida halvtigenom i travöppna och sedan fatta galopp vid spåret går något vidare när foten inte är ens nedanför eller bara några cm nedanför sadeln, det var en nivån det var på för äldre barnen.

Sedan gör det mycket för barn att kunna leda en ponny i lämplig storlek till lektionen själv och även att kunna göra iordning både innan och efter.

Kan väl säga att jag innan hade samma syn på små ponnyer som små hundar, fick omvända det ganska raskt. Ägaren fick mig att tänka till en hel del när hon sa "Det som är olämpligt beteende för en Shirehästen är även olämpligt för dom minsta ponnyerna här, även den minsta ponnyn är som en stor Shire eller störe att hantera när barnen börjar."
 
Ponnyer som är egensinniga och obekväma att sitta på bör inte vara ridskoleponnyer.
Det finns många ridskolor som behöver bli bättre på att byta ut olämpliga ridskolehästar. Ingen vinner något på att hästar som inte är idealiska för verksamheten går där.
(Jag har sett på nära håll att det faktiskt går utmärkt att prova sig fram med hästmaterialet, sälja det som inte passar och köpa annat som passar bättre. En vän till mig, som haft ponnyridskola i drygt 25 år, har ägnat många år åt att "hitta rätt" i sitt hästmaterial...)

Sen, en kommentar till flera av ovanstående inlägg.
Visst är det besvärligt med föräldrar som har åsikter.
Men, jag förstår fortfarande inte hur man kan försvara att sätta upp en 5-åring på en såpass stor häst. VAD mer än "en stund på en hästrygg" skulle det ge barnet? Även om barnet inte elitsatsar vid den åldern, så är det liksom ett alldeles för stort rörelsemönster på en så stor häst, för att barnet ens ska kunna rida lätt på nåt vettigt sätt.
För att ge lite perspektiv på storleken lägger jag in en bild på min son (en storvuxen 7-åring, då bilden togs) på min dåvarande promenadkamel 163 cm. Hästen är alltså en dryg decimeter lägre och barnet är 2 år åldre.
Visa bifogad fil 35342
Problemet upplever jag är att defenitionen av ”egensinnig” kan skilja sig väldigt mkt.... Att hitta hästar för ridskola är SVÅRT och ibland har tyvärr föräldrar, av okunskap, orealistiska förväntningar på just hästarna.
 
Problemet upplever jag är att defenitionen av ”egensinnig” kan skilja sig väldigt mkt.... Att hitta hästar för ridskola är SVÅRT och ibland har tyvärr föräldrar, av okunskap, orealistiska förväntningar på just hästarna.
Problemet är inte vad som definieras som egensinnig. Det som är problem är när ponnyerna inte fungerar idealiskt som ridskolehästar för små barn. De bör då bytas ut. Det är billigare att lägga tid på att leta reda på rätt ponnyer till verksamheten än att ideligen tappa elever - och sitt goda rykte - pga att ponnyerna är olämpliga för verksamheten.
 
Fanns en ridskola jag önskar det fanns mer av som jag skode på.
Det var 10 ponnyer mellan 80 och 120 cm (2 russ och 8 Shetlandsponny), barnen fick börja vid 3 års ålder och det mesta var rida ut, rida slalom mellan koner, kurragömma i skogen, få ponnyn att stanna mellan 2 bommar och lite lekar inspirerat av gymkana upp till den nivån när det började närma sig att byta ridskola och eleverna kunde både hoppa, dressyra, rida ut i alla gångarter (ridläraren satt själv på en häst) och rida på galoppbanan.

Vet att den ridskolan fick en del elever från andra ridskolor som blivit rädda för att det inte varit hästar anpassad till så små barn rent storleksmässigt.
Så var 4H när vi var där och två glada och entusiastiska tonåringar som hade det. Berättade sagor om krokodildammar (fyra konor) att rida runt och mellan träd (hinderstöd), trava förbi trollen. De tog helt sonika och sprang ponnierna över bommar och minihinder medan ungen hängde kvar. Någon lite bättre fick styra själv. High chaparall men ändå helt lagom. Sedan finns såklart seriösa 5-6 åringar som hatar sådant men. Nåja lönsamheten i den verksamheten var garanterat på nära minus och mest för att motionera ponnierna som ändå bodde där?
 
Ponnyer som är egensinniga och obekväma att sitta på bör inte vara ridskoleponnyer.
Det finns många ridskolor som behöver bli bättre på att byta ut olämpliga ridskolehästar. Ingen vinner något på att hästar som inte är idealiska för verksamheten går där.
(Jag har sett på nära håll att det faktiskt går utmärkt att prova sig fram med hästmaterialet, sälja det som inte passar och köpa annat som passar bättre. En vän till mig, som haft ponnyridskola i drygt 25 år, har ägnat många år åt att "hitta rätt" i sitt hästmaterial...)

Sen, en kommentar till flera av ovanstående inlägg.
Visst är det besvärligt med föräldrar som har åsikter.
Men, jag förstår fortfarande inte hur man kan försvara att sätta upp en 5-åring på en såpass stor häst. VAD mer än "en stund på en hästrygg" skulle det ge barnet? Även om barnet inte elitsatsar vid den åldern, så är det liksom ett alldeles för stort rörelsemönster på en så stor häst, för att barnet ens ska kunna rida lätt på nåt vettigt sätt.
För att ge lite perspektiv på storleken lägger jag in en bild på min son (en storvuxen 7-åring, då bilden togs) på min dåvarande promenadkamel 163 cm. Hästen är alltså en dryg decimeter lägre och barnet är 2 år åldre.
Visa bifogad fil 35342
Fast ponnies som är otäcka för små barn kan vara helt underbara för stora barn. Jmf den ponnyn som är allas favorit inkl vuxnas på ridskolan där jag rider, men var så väldigt fel för en rädd femåring. I ärlighetens namn var ponnies med knäck i lurarna mer populära. Alla ungarna verkade föredra att behöva vara mycket tydliga om de skulle trava eller stanna. (hemma på egna hästen är det såklart kanske en helt annan sak)

Sedan håller jag med om höjden på hästen, jag tycker 175 är alldeles för högt för ponnylekis eftersom jag är 160 lång och inte skulle nått att hålla min 4 åring på hästen, speciellt samtidigt som jag leder. Han föll av en gång när det var barbacka (föll som en liten sköldpadda i säkerhetsvästen smätt i backen, ingen mjukhet) och jag var ouppmärksam eftersom han suttit så säkert barbacka på pappas väldigt smärta fullblod som var 160 hög. En rund ponny var en helt annan sak och han halkade av, från 140 cm höjd. På en rund 175 hög häst hade fallet varit rejält och mina möjligheter att ens försöka uppmärksamt stödja hade varit nära noll.

Sedan tycker jag definitivt att de hästar som går nybörjare för 7 åringar (inte ridlekis 3-5 år) är ju jättesnälla och fina. Då ska ju ingen vuxen stödja vinglig 3-4 åring första gången.

(Att det var bättre på det hela taget att vänta med ridlektioner kom jag fram till efter experimenten ;) tror att vi testar när han är tio igen eller ngt. Kom ju på att själv började jag när jag var 9.)
 
Senast ändrad:
Fast ponnies som är otäcka för små barn kan vara helt underbara för stora barn. Jmf den ponnyn som är allas favorit inkl vuxnas på ridskolan där jag rider, men var så väldigt fel för en rädd femåring. I ärlighetens namn var ponnies med knäck i lurarna mer populära. Alla ungarna verkade föredra att behöva vara mycket tydliga om de skulle trava eller stanna. (hemma på egna hästen är det såklart kanske en helt annan sak)

Sen tillkommer det ju; vem ska hålla de där små (ska de vara helt rätt i storlek är det ju A & B-ponnyer vi pratar om) välridna och känsliga när de går mycket nybörjarlektioner? Och hur stor är marknaden för barnverksamhet till den kostnaden det skulle medföra?

En bra D eller viktbärande C kan gå på väldigt mycket fler typer av lektioner, och dessutom ridas igenom av duktiga elever såpass ofta att inte personalen måste lägga allt det jobbet. Den blir mao betydligt mer kostnadseffektiv. Det är ju få ridskolor förunnat att ha ett överflöd av mark att hålla många hästar på, och andelen elever som vill och har förmågan att rida "seriöst" i väldigt ung ålder har varit försvinnande liten.

Jag är helt inne på att det rimligt genomförbara är att ridlekis erbjuder schyssta småponnies som kanske inte kan erbjuda någon större dressyrutveckling men bygga relation till hästarna och trygghet i sadeln. Om man sen vill upp i nivå utan att skaffa egen får man nog acceptera att inte alla andra faktorer kan vara optimala. Eller övergå till att enbart ta privatlektioner på favoritponnyn. Vill man då så går det säkert att komma till en överenskommelse om att man köper en för ponnyn passande egen sadel också.
 

Liknande trådar

Ridning Hej! (det kanske är fel tråd men hoppas att det är ok) Min dotter har vid två tillfällen denna termin ramlat av en häst som har...
Svar
17
· Visningar
1 768
Senast: mamman
·
Utrustning Min dotter har skolios, och i början av veckan var hon och jag hos en sjukgymnast som är specialiserad på ryttare för att få råd om...
Svar
15
· Visningar
1 571
Senast: Sassy
·
Gnägg Jag har haft min häst i två år nu. Han är världens snällaste och verkligen min bästa vän. Vi brukade hoppa förut och det gick väldigt...
Svar
4
· Visningar
1 977
Senast: Mia_R
·
Hästhantering För cirka 5 månader sen köpte vi dotterns första ponny, "världens tryggaste och snällaste barnponny". Provridningen gick ok, dottern var...
Svar
13
· Visningar
3 910
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp