Så mysigt och vakna och sätta ner fötterna på en blöt dränkt leksaksmus.
Tur i oturen att det inte är en utekatt. Då hade du kunnat sätta fötterna på en död halvt uppäten mus. Eller trampat på den mitt i natten när du är på väg till toa
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Så mysigt och vakna och sätta ner fötterna på en blöt dränkt leksaksmus.
Det fungerar även med innekatter med jaktmarker inomhus.Tur i oturen att det inte är en utekatt. Då hade du kunnat sätta fötterna på en död halvt uppäten mus. Eller trampat på den mitt i natten när du är på väg till toa
Kattgos > hälsaVaknade av en kelig Maggan som ville pussas. Mysigt men min allergi höll inte med.. Nu kliar det i ögonen och piper när jag andas. Men mysigt var det!
Defintivt!Kattgos > hälsa
Vad härligt!Sune har blivit lite förändrad med åren gällande hur social han är med de som kommer på besök. Som ungkatt stack han direkt under sängen och låg där och kanske kom fram en kort sväng efter ett tag. Lucifer var den som hälsade gäster välkomna med att hoppa upp direkt i famnen
Men nu blir Sune bara mer och mer social. Idag hade jag en kompis här. Och Sune som sov masar sig upp för att hälsa och sen när vi sitter i soffan stångas och trampar och pratar han som en tok och tvingar henne sätta sig så han kan lägga sig i knät. Jag tycker det är så härligt att han blivit så
Nicke han hälsar. Blir sen lite orolig och idag så bädda han om i sängen, tydligen skulle hela täcket bort. Men sen kan han faktiskt både leka med Sune och gå och äta efter tag, så han blir nog tryggare ju fler besök av kompisar jag har.
Hade hälso-/seniorkoll hos veterinären idag, upptäcktes tandsten och lite inflammerat tandkött så sövning + ta bort tandsten rekommenderades. Då katten är 9 år ville de ta blodprov först - men det gick inte Hon blev så stressad stackarn och extremt aggressiv, så de gav upp. Fick ny tid och lugnande piller att ge innan nästa besök...
Men, tyckte en av djursköterskorna hade så trist ton. Redan innan "En ragdoll!? Ja då får vi se hur detta går!" Och hon menade att det finns inga så bestämda/otrevliga katter som dem i veterinärsammanhang. Tyckte det var så trist stt hon nu fick "rätt" också, men förstår inte vitsen med att prata så om katten framför dess ägare, när de väl vill ha kunder
Konstigt uttryckt av djurskötaren. Jag tänker ju att om man går in med mindsetet att det inte kommer gå så känner ju katten av det, blir obekväm, och vips så blir det obra.Hade hälso-/seniorkoll hos veterinären idag, upptäcktes tandsten och lite inflammerat tandkött så sövning + ta bort tandsten rekommenderades. Då katten är 9 år ville de ta blodprov först - men det gick inte Hon blev så stressad stackarn och extremt aggressiv, så de gav upp. Fick ny tid och lugnande piller att ge innan nästa besök...
Men, tyckte en av djursköterskorna hade så trist ton. Redan innan "En ragdoll!? Ja då får vi se hur detta går!" Och hon menade att det finns inga så bestämda/otrevliga katter som dem i veterinärsammanhang. Tyckte det var så trist stt hon nu fick "rätt" också, men förstår inte vitsen med att prata så om katten framför dess ägare, när de väl vill ha kunder
Som när jag skulle kastrera min sibiriska katt. Nu handlade det väl till viss del om att de kunde reagera på sövningen men veterinären började med att säga:Hade hälso-/seniorkoll hos veterinären idag, upptäcktes tandsten och lite inflammerat tandkött så sövning + ta bort tandsten rekommenderades. Då katten är 9 år ville de ta blodprov först - men det gick inte Hon blev så stressad stackarn och extremt aggressiv, så de gav upp. Fick ny tid och lugnande piller att ge innan nästa besök...
Men, tyckte en av djursköterskorna hade så trist ton. Redan innan "En ragdoll!? Ja då får vi se hur detta går!" Och hon menade att det finns inga så bestämda/otrevliga katter som dem i veterinärsammanhang. Tyckte det var så trist stt hon nu fick "rätt" också, men förstår inte vitsen med att prata så om katten framför dess ägare, när de väl vill ha kunder
Hon gör stora framsteg på sin skala. Jag tror det kommer mer och mer med tiden och plötsligt bara händer det.Vad härligt!
Något sådant hoppas jag på för Cleos räkning med. Hon blir ju modigare på sin egen lilla skala men ibland önskar jag det gick liiiite fortare. Häromdagen hörde hon mamma komma uppför altantrappan (som leder direkt till mitt sovrum) men låg kvar hos mig i vardagsrummet istället för att ta skydd under täcket i sängen, vilket hon aldrig gjort förr. Det var väl för att besöket var närmare sängen än vardagsrummet. När hon väl såg mamma insåg hon sitt ödesdigra misstag , gömde sig under köksbänken och begrät högljutt sitt hemska öde. Mamma ”gick på toa” vilket lät Cleo smita in i sovrummet och lägga sig i tryggt förvar.
Cleo gillar mamma, men enbart i liggande position.
Tycker synd om henne att vara så otrygg med folk, men det är som det är. Hon är i alla fall helt cool med mig numera. Igårkväll tyckte hon jag var för långsam i säng och kom till badrummet och ”hämtade mig”. Söta!
Precis så är det! Hon har liksom inga mellansteg mellan ”över min döda kropp ” och ”äh, det var väl inget” utan plötsligt bara händer nyheter och hon behöver inte alls bli lockad ur sitt skal för det svarar hon inte så bra på. Däremot utforskar och utökar hon själv sina gränser och sin repertoar bara jag är hyfsat pålitlig och respektfull.Hon gör stora framsteg på sin skala. Jag tror det kommer mer och mer med tiden och plötsligt bara händer det.
Hihi ja men tvåbenta kan vara farliga om de inte ligger ner, sötnosen.
Jag har fått väldigt olika bemötande hos veterinären med Lucifer. Han var alltid pratglad men gjorde inget, attackerade eller bet aldrig. Han fräste inte utan han ”gurglade” som tydde på rädsla enligt mig.
I vilket fall de bra veterinären/skötarna pratade lugnt med honom lät honom hoppa runt överallt, och tillslut närmade han sig och boffade på deras ben och händer. Tålamod och tid och det kunde gå toppen.
Någon på en mindre klinik blev så arg för att han ryckte till vid blodprov och då råkade han klösa henne lite, knappt märkbart. Men hon var svinarg även på mig och sa ”vill du verkligen att vi ska ta blodkorv på den här katten”. Ja tack, jag är här för det…
Jag gick aldrig dit med honom igen utan det blev albano efter det. Sakta byggdes hans förtroende för vårdpersonalen upp igen och i slutet så kunde de göra vad som helst även röntgen och UL utan lugnande först.
De har hand om djur. Djur måste man tyda på deras sätt och hålla sig lugn.
I morgon åker Lille Skrutt och jag för att träffa hans favoritveterinär på Ultuna som äntligen är tillbaka efter ett studieuppehåll. Jag gillade inte riktigt hennes ersättare. Jag tycker inte att man tar en katt i frambenen och bär iväg om den hoppar upp i famnen på en.
I morse drog jag igång motorvärmaren efter klockan ringde och stressade för att ge hundar och höns mat och vatten innan lille Skrutt fick en tröja på sig och med nyklippta klor sattes i buren för transport till Ultuna, utan frukost! Frukosten tog syrran hand om.Nikita var snäll, inte så glad på slutet när jag var mycket in och ut och tog blodprov och klämde ganska hårdhänt för att se var/om hon hade ont. Men hon klöste eller fräste aldrig utan när hon kom ut ur buren smög hon sig ut och la sig som en liten boaorm runt min nacke och ville inte släppa taget I början gick hon runt och nosade och undersökte men på slutet så var hon inte glad.
Megara är, eh, en annan typ. Första gången jag var där för vaccination blev hon tokig och det flög handskar, krage och djurskötare medan veterinären försökte hålla fast henne. Det osade svordomar, och klor och tänder användes. Efter det så åkte handskarna på innan vi kom in på rummet. Blodprov tas bara när hon är sövd/sederad.
Numera försöker vi bara göra det så snabbt som möjligt. Någon veterinär försökte vara mjuk och pedagogisk och kliade och gosade. Hah! Det gick Megara inte på!
Så nu säger jag att vi bara ska göra det så snabbt och smärtfritt som möjligt. Och ärligt, ännu har jag inte hittat en veterinär som Megara inte är Megara med.
Mitt älskade gosigos
Jag måste säga att de är helt fantastiska på Ultuna! Så trevlig personal.I morse drog jag igång motorvärmaren efter klockan ringde och stressade för att ge hundar och höns mat och vatten innan lille Skrutt fick en tröja på sig och med nyklippta klor sattes i buren för transport till Ultuna, utan frukost! Frukosten tog syrran hand om.
Jag köpte en kaffe och en macka på väg till veterinären och efter vi anmält oss hann vi knappt till det inre väntrummet utan blev mötta av ett par glada tjejer som frågade om det var Skruttis som högljutt klagade sin nöd. Extra roligt var att de är studenter men redan hade hört vilken trevlig kille som de skulle träffa och att han är så omtyckt av alla som träffat honom.
Efter deras undersökning kom veterinären som hälsade översvallande på min lille Skrutt för att sedan lite urskuldande hälsa på mig men jag sa att det var helt ok för jag blir så glad att han är omtyckt och han är ju anledningen till att jag är där.
Det klämdes och kändes, vägdes, lyssnades och Skrutt var mycket nöjd med att vara undervisningskatt och matte var nöjd med att lära sig ett och annat med. Han var inte fullt så nöjd när det sedan togs blodprov men den hårdhjärtade matten hade loggat in på ett möte på datorn och lätt djursjukvårdaren visa tre studenter hur man tog blodprov och tröstade sedan den sårade älsklingen.
Efter blodprovet gjorde vi en blodtrycksmätning och allt såg fint ut. Lite mer prat med veterinären och pälsklingen stoppades in i buren igen där han hela vägen hem talade om för matten vilken hjärtlöst typ hon är, men allt var glömt och förlåtet efter första tuggan hemma.
Alla värden såg bra ut på blodprovet så jag ska lämna in ett urinprov från honom senare.Jag måste säga att de är helt fantastiska på Ultuna! Så trevlig personal.