Katt och bebis

Rhinos

Trådstartare
Jag och sambon väntar tillökning och i hushållet finns redan två katter. Det är vårt första barn och tanken är väl att bebisen ska sova i vårt sovrum den första tiden. Katterna är vana vid att sova i vår säng och sovrumsdörren brukar vara öppen.

Det vi är lite rädda för är om katterna hoppar upp och lägger sig hos bebisen. Jag anar att den ena katten inte skulle ha något emot att kura med den lille men jag vill såklart inte riskera att katten lägger sig på bebisens ansikte.

Så, hur har ni som har katt och bebis löst det? Stänger ni ut katterna om sovrummet om kvällen eller finns det något skydd man kan sätta på spjälsängen som gör att katterna inte kommer åt barnet?
 
Vi gör faktiskt inget alls. Katterna får bara ligga i fotänden på vår säng ändå. Nu sover lilleman vanligtvis i sin egen säng, i eget rum. Dörren brukar vara hyfsat stängd men nog skulle katterna få upp den om de verkligen ansträngde sig. Fast de har aldrig visat minsta tendens till att lägga sig på lilleman, så jag ser ingen anledning att oroa mig.
 
Jag har förvisso inga egna barn, men mamma och pappa hade katt när jag föddes, och det var aldrig några problem. Katten sov i eget rum om nätterna, eller ute (det var inte alltid katten kom in om kvällarna om den redan var ute). Är man orolig kan man ju alltid stänga sovrumsdörren, ifall man inte vill begränsa katten till ett rum?
 
När jag fick mina första två så hade jag katter. En hona och hennes två halvvuxna ungar. Honan (Mårran) visade mig tydligt när hon tyckte jag var den sämsta mamman på att ta hand om mina avkommor, om jag tex ammade den ena och den andra låg i sängen eller vagnen och började gråta så tittade hon på mig som om jag var helt dum i huvudet - typ - Du, din avkomma låter hör du inte det? då ska man gå dit och göra nåt...sen gick hon med svansen i vädret och lag sig sked med bebin och spann så högt hon kunde. Den ena ungkatten höll sig mest borta, den andra var väldigt intresserad men rädd så han kunde lägga sig där de legat tyvärr så kissade han i deras garderob också för han tyckte de skulle lukta lite mer på riktigt.
 
Cirkus: så underbart det låter!!

Ts: vi har tre katter och tre barn (och numera även hund) och det har aldrig varit några bekymmer, och vi har inte gjort något särskilt.
 
Vi har katt och jag tänker inte något speciellt om det. Isola har aldrig lagt sig på någons ansikte, varken på barn eller vuxen, så jag tror inte hon kommer göra det på bäbisen heller.

Har överlag aldrig varit med om eller hört talas om att en katt kvävt en bäbis (eller ens att en katt lagt sig över någons ansikte, det närmsta är en katt vi hade som gärna låg som en krans runt pappas huvud). Jag tror som ovan nämnt att det är en skröna som folk hittat på för att ha en ursäkt att göra sig av med sin(a) katt(er).
 
Tack för era svar! Har faktiskt inte hört det från annat håll utan det är jag och sambon som har tänkt på det då den ena katten är lite... speciell ;).

Den ena katten vet jag att han inte är några bekymmer då han gärna sover vid fotändan och inte gärna tränger sig på. Den andra däremot är en sådan som gärna tränger sig på och kryper tätt upp i mitt ansikte och i andra katters famn (och trycker sig nära andra katters huvuden också). Det betyder såklart inte att han skulle göra så mot en bebis men så länge bebisen är så pass liten att den inte kan flytta sig undan själv vill vi gärna hålla lite extra koll :).

Skönt dock att höra att det har funkat för er, då håller vi lite extra koll i början och ser hur det funkar och skulle katten vara påträngande får vi stänga honom ute helt enkelt.
 
Och jag funderar absolut inte på att göra mig av med katterna ;). De får isf snällt sova i annat rum :).
 
Vi har också katter, och hund. Har inte tänkt göra nåt speciellt mer än hålla lite koll på den som för jämnan ligger på min bröstkorg. Om hon så att säga skulle byta favorit ;)
 
Om du har en babyvakt så hör du när katten hoppar upp i sängen och kan gå in och kolla. Jag tror inte heller de kommer lägga sig på bebisen men man kan ju i alla fall kolla. När katten väl ligger i sängen lär den ju inte flytta på sig hela tiden.
 
Ni har så rätt :). Då är vi bara lite extra vaksamma på kattens beteende till en början och är han påstridig så får vi stänga honom utanför rummet där bebisen sover. Han väljer dock sina favoriter och förhoppningsvis tycker han inte att bebisen är särskilt rolig att ligga på ;).
 
Vi har en katt och jag var lite orolig innan sa jag ville inte att han skulle vänja sig vid att ligga i vagnen/spjälsängen innan bebisen kom. Han däremot tyckte att vi var väldigt snälla som gjort en egen mysig säng till honom. För att han inte skulle ligga där la jag alluminumfolie där han inte skulle ligga och det fungerade.
Jag är överhuvudtaget inte sa förtjust i att ha djur liggande i sängen, vill inte har har och smuts där jag ska sova därför har katten ocksa vant sig vid att han inte ligger vid mig i sängen (bara vid fötterna).

Nu har det mesta löst sig av sig själv, katten är livrädd för bebisen (som nu är 6,5 manad).
 
Nu är mina katter visserligen inte inne i sovrummet på nätterna, men dagtid får de vara där och det är inga problem med bebisen. Ligger de i samma säng som henne ligger de bredvid. Sedan brukar det uppskattas allt mindre att ligga nära ju mer bebisarna börjar röra på sig.
 
Jag skulle aldrig våga låta varken katt eller hund komma nära en bebis utan ständig uppsikt, dvs jag skulle inte låta katterna vara i sovrummet på nätterna om jag var du när man själv ligger och sover och inte har fullständig koll. Inga djur är 100 % pålitliga. (Även om våran gamla hund är nära nog, 99,99999% typ, skulle ändå aldrig låta henne vara nära bebis utan att jag hade uppsikt)
Jag träffade en liten bebis på jobbet för några dagar sedan, 5 dagar gammal, som fått sin första dunderkur antibiotika utskrivet pga kattbett i ansiktet... Första barnet, katten hade alltid varit världens snällaste, aldrig visat några tendenser att bita någon innan. Mamman var smått förtvivlad och anklagade sig själv för det som hänt," hur kunde jag låta katten komma nära bebisen, trodde verkligen det var riskfritt, katten har alltid varit världens snällaste" osv osv.
Så ta hellre det säkra före det osäkra och stäng sovrumsdörren på natten när ni inte kan ha koll. Även det snällaste djur kan reagera oväntat, och det finns nog fler än ett husdjur som blivit avundsjuka när husse och matte plötsligt har en ny liten kelgris=bebis.
 
Instämmer med Arwen. Stäng dörren. Vi har själva två katter och de var livrädda för bebis i början så de hade mest troligt inte lagt sig hos henne. Men katter är ju nyfikna och när bebis sover så kan de mycket väl få för sig ett och annat och sover man själv så... Nej. Vi stängde dörren för våra katter och de var besvikna och krafsade på dörren i början men slutade ganska fort när de blev ignorerade. Nu när det gått några månader och hon somnar i soffan undviker katterna henne fortfarande men jag vill ändå inte ha dem i sovrummet.
 
Vi har inte gjort något. Ingen av våra två katter har visat minsta intresse av att lägga sig hos barnen när de var/är små. Den ena bestämde sig för att barnen helst borde flytta, men om de nu ska bo här så flyttar jag ner på nedervåningen:cautious:. Den andra bel överlycklig nu när nästa bebis kom för alla nya sköna sovplatser. Det är inte ungen som sover i spjälsängen utan katten:angel:. Skulle dock bebis skrika så går hon. Annars sover de helst inte med oss utan kommer in när vi vaknar och säger god morgon. Sonen som är 3,5 tycker det är dömysigt
 
-Min son är nu dryga 2 månader gammal och det var bara i början som vi kollade till honom när katterna var i närheten. Vi har fyra katter och jag trodde faktiskt att en av dem ville mysa med bebisen men hon är bara intresserad av att titta på avstånd så att vi gör rätt. Alla katterna har också självmant valt nya sovplatser så att de slipper sova för nära den lille. Spjälsängen ville de gärna prova innan han föddes men då la min man spikmattan i sängen så nu vill de inte prova sängen mer. :)
 
Tack för alla råd och tips!

Vi kommer hålla lite extra uppsikt på hur katterna beter sig till en början och antagligen ha stängt till sovrummet under natten. Vill att de ska bekanta sig med bebisen men inte utan vår uppsikt. Jag tror inte heller att de skulle bli för på men den ena är som sagt gärna närgången mot sina favoriter och om bebisen blir en favorit finns det en risk att han gärna sover hos den.

Spikmattetipset var smart, vill inte gärna att de ligger och pälsar ner i den innan den lille ska få plats i den ;).
 

Liknande trådar

Övr. Katt För mig har det alltid varit självklart att katten får vara i sovrummet och sova i min säng. Tyvärr lider jag av värk i kroppen...
2
Svar
23
· Visningar
1 962
Övr. Barn Lite osäker på om tråden hamnar rätt nu, då frågeställningen gäller ett mera helhetsomfattande perspektiv än själva barndomen. Mod får...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
3 356
Gravid - 1år Jag visste inte om jag skulle fortsätta i min första tråd "vem tar du med till förlossningen?" eller om jag skulle skapa en helt ny...
2
Svar
22
· Visningar
3 891
Senast: Milosari
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 088
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp