Kassapersonal som ber om donation

[Islandshästryttare]

Jag har aldrig råkat ut för detta och hatar att skänka pengar till välgörenhet. Skänker man en gång så blir man sedan terroriserad i oändlig tid.
Jag skulle vilja bidra till vissa organisationer men jag gör inte det just pga allt tiggande som det medför.
/Snålkärringen

Ja ibland undrar jag om mina pengar har gått till alla brev de skickar till mig efteråt när jag skänkt engångssummor. Sen har jag vissa månatliga summor jag skänker men då upplever jag inte att de ber om högre summor.

 

[Sassy]

Jag tycker att det är helt okej om det finns en knapp där man kan välja om man vill runda upp (eller valet att skänka panten som det är på många pantautomater).

Det känns inte okej att personalen ska behöva fråga och man ska behöva svara inför folk, det sättet alldeles för stor social press på många.

 

[Eurydome]

Idag när jag var på Lidl och handlade efter jobbet så frågade kassörskan alla som handlat om de ville skänka 10 kr till barncancerfonden också efter hon berättat summan för köpet. Nu kanske jag får skit för detta (och det kanske jag ska ha?) men jag tycker det typ känns lite fult..? som utpressning?

Vad säger man liksom? Nej? Kan ju lika gärna säga "Nej jag tycker det är bra när barn har cancer" Jag var inte först i kön när jag ställde mig där och jag stod och packade ett tag och jag hörde inte en enda kund som sa nej, det var heller inte ett rungande ja från alla utan vissa sa typ "visst", jag kanske inbillar mig men det kändes som fler än jag störde sig på att de fick frågan.

Nu är ju inte 10 kr hela världen, och jag har inget emot välgörenhet eller barncancerfonden men jag gillade inte situationen. För vissa kanske 10 kr faktiskt gör skillnad och då är det ju för jävligt om man känner sig tvungen att skänka. Jag vill dock inte måla upp en halmgubbe här, jag ska villigt erkänna att jag aldrig haft så ont om pengar att jag inte kan avvara en tia, och kan inte tänka mig att det är supervanligt men risken känns liksom illa nog, typ.

Vad säger ni? Är jag helt ute och cyklar här? Vissa ställen har ju typ en knapp eller liknande man kan trycka på för att skänka ett visst belopp, det tycker jag är mycket bättre.

Jag fick samma fråga i en klädesbutik nyligen. Högt och tydligt i samband med betalning: "vill du skänka 10 kr till Barncancerfonden?" Blev paff och sa nej, just för att jag kände mig tvingad och ville gå emot den känslan. Tyckte kassörskan kändes lite sur efter det.

 

[Monimaker]

Jag har blivit tillfrågad flertalet gånger om jag vill runda upp och jag brukar säga ja bara för att slippa obehag.

Däremot hatar jag hur trakasserad man i princip blir om man skänker en engångssumma. Bombarderad med inbetalningskort och brev, oftast ifyllda med 'förslag' på rätt höga summor. Det får mig bara att känna en stark obehagskänsla typ, 'Det är tacken för att man ville vara snäll'.

 

[Shaggy]

Ja ibland undrar jag om mina pengar har gått till alla brev de skickar till mig efteråt när jag skänkt engångssummor. Sen har jag vissa månatliga summor jag skänker men då upplever jag inte att de ber om högre summor.

Exakt så. Hade en organisation som skickade mig ett brev per POST varje månad i 3 år och tiggde pengar. När jag ifrågasatte så skulle jag kontakta dem med fullständiga kontaktuppgifter inklusive skänka dem min mailadress som de inte hade för att kunna avregistrera utskicken. Jag har inte skänkt till dem efter det. Det borde vara obligatoriskt med en ruta att kryssa i när man skänker pengar som säger "kontakta mig inte igen".

 

[dobbis]

Idag när jag var på Lidl och handlade efter jobbet så frågade kassörskan alla som handlat om de ville skänka 10 kr till barncancerfonden också efter hon berättat summan för köpet. Nu kanske jag får skit för detta (och det kanske jag ska ha?) men jag tycker det typ känns lite fult..? som utpressning?

Vad säger man liksom? Nej? Kan ju lika gärna säga "Nej jag tycker det är bra när barn har cancer" Jag var inte först i kön när jag ställde mig där och jag stod och packade ett tag och jag hörde inte en enda kund som sa nej, det var heller inte ett rungande ja från alla utan vissa sa typ "visst", jag kanske inbillar mig men det kändes som fler än jag störde sig på att de fick frågan.

Nu är ju inte 10 kr hela världen, och jag har inget emot välgörenhet eller barncancerfonden men jag gillade inte situationen. För vissa kanske 10 kr faktiskt gör skillnad och då är det ju för jävligt om man känner sig tvungen att skänka. Jag vill dock inte måla upp en halmgubbe här, jag ska villigt erkänna att jag aldrig haft så ont om pengar att jag inte kan avvara en tia, och kan inte tänka mig att det är supervanligt men risken känns liksom illa nog, typ.

Vad säger ni? Är jag helt ute och cyklar här? Vissa ställen har ju typ en knapp eller liknande man kan trycka på för att skänka ett visst belopp, det tycker jag är mycket bättre.

Det var precis vad jag sa, blev förbannad på sådana fasoner.

 

[McFlurry]

Jag råkade ut för det för första gången häromveckan. Jag sa nej. Blev absolut lite awkward stämning efteråt. Men tycker synd om personalen som måste fråga alla! Detta var dessutom på ett Erikshjälpen, så man bidrar ju redan till välgörenhet när man handlar där.

 

[Heddvig]

Ja ibland undrar jag om mina pengar har gått till alla brev de skickar till mig efteråt när jag skänkt engångssummor. Sen har jag vissa månatliga summor jag skänker men då upplever jag inte att de ber om högre summor.

Vad skönt att de inte ber om mer pengar! Jag har skänkt pengar till Barnfonden i många år, räknade nyss ut att det totalt har blivit över 50.000 kr vid det det här laget men ändå skickar de ofta brev och föreslår att jag skall öka mitt månadsbelopp. Ett tag ringde de också. Känner mig dum och snål när jag säger nej.

 

[_Elly_]

Jag tror min 20 kronors (nu mera 30, de höjde) donation per månad till Amnesty passar in i tråden. Alla mina pengar har nog gått till de hysteriskt många samtal som de ringer till mig trots att jag aldrig svarat på tja... 8 år? Jag borde väl svara och be dom dra åt helvete eller något mer trevligt men jag gillar inte att de lär vilja ha mig att donera mer eller engagera mig. Nej då hade jag helt enkelt hört av mig. Borde ta itu med att gå ur...

Helt klart en person som inte alltid skulle klara av att säga nej i kassan

 

[sjoberga]

Idag när jag var på Lidl och handlade efter jobbet så frågade kassörskan alla som handlat om de ville skänka 10 kr till barncancerfonden också efter hon berättat summan för köpet. Nu kanske jag får skit för detta (och det kanske jag ska ha?) men jag tycker det typ känns lite fult..? som utpressning?

Vad säger man liksom? Nej? Kan ju lika gärna säga "Nej jag tycker det är bra när barn har cancer" Jag var inte först i kön när jag ställde mig där och jag stod och packade ett tag och jag hörde inte en enda kund som sa nej, det var heller inte ett rungande ja från alla utan vissa sa typ "visst", jag kanske inbillar mig men det kändes som fler än jag störde sig på att de fick frågan.

Nu är ju inte 10 kr hela världen, och jag har inget emot välgörenhet eller barncancerfonden men jag gillade inte situationen. För vissa kanske 10 kr faktiskt gör skillnad och då är det ju för jävligt om man känner sig tvungen att skänka. Jag vill dock inte måla upp en halmgubbe här, jag ska villigt erkänna att jag aldrig haft så ont om pengar att jag inte kan avvara en tia, och kan inte tänka mig att det är supervanligt men risken känns liksom illa nog, typ.

Vad säger ni? Är jag helt ute och cyklar här? Vissa ställen har ju typ en knapp eller liknande man kan trycka på för att skänka ett visst belopp, det tycker jag är mycket bättre.

Ogillar starkt.

Liksom kortterminaler på restaurang där det redan är ifyllt 5 eller 10 procent som minsta dricks och fritt belopp inte finns att tillgå (verkar vara nytt påhitt.)

 

[Monimaker]

Jag tror min 20 kronors (nu mera 30, de höjde) donation per månad till Amnesty passar in i tråden. Alla mina pengar har nog gått till de hysteriskt många samtal som de ringer till mig trots att jag aldrig svarat på tja... 8 år? Jag borde väl svara och be dom dra åt helvete eller något mer trevligt men jag gillar inte att de lär vilja ha mig att donera mer eller engagera mig. Nej då hade jag helt enkelt hört av mig. Borde ta itu med att gå ur...

Helt klart en person som inte alltid skulle klara av att säga nej i kassan

Jag hade en donation som gick på autogiro varje månad vilken jag helt sonika gick in på min internetbank och annullerade. Här konfronteras inte i onödan.

 

[_Elly_]

Jag hade en donation som gick på autogiro varje månad vilken jag helt sonika gick in på min internetbank och annullerade. Här konfronteras inte i onödan.

Oh, smart! Ska se om jag lyckas med något sånt

 

[gul_zebra]

Sånt där får blankt nej från mig och så undviker jag att gå dit alls. Det spelar ingen roll om de vill ha donationer till välgörenhet eller om det gäller dricks, sätter de mig på pottkanten på det där viset så går jag inte tillbaka. Jag är förtidspensionär och att säga nej känns dumt, så då undviker jag det helt istället.

Sambon donerar månatligen till annan välgörenhet. Igår ringde de och ville att han skulle öka den donerade summan. Bra sätt att bli av med donatorer konstaterade vi.

 

[FeatherCloud]

Jag brukar fråga om företaget har någon deal om att skänka samma summa som rundas upp, och isåfall brukar jag säga ja. Det är dock extremt sällan fallet och då säger jag bara att jag isåfall väljer att avstå så jag skänker pengar på andra sätt.

Jag tycker det är ganska ofint att företag ska framstå som så himla goda när det i själva verket är kunders pengar det handlar om.

 

[Exile]

Skönt att (alla tror jag?) höll med mig i detta. Detta var första gången jag råkade ut för detta och den enda välgörenhet jag skänkt till innan är lokala kattsamariten och de har aldrig tiggt om mer så att säga. Det är verkligen beklämmande att läsa att så många blir typ terrade av organisationer där man hjälpt till en gång, som också påpekats - hur mycket pengar är det rimligt att det ska gå till att "ragga kunder" istället för hjälpandet i sig? Skänker man en liten summa per månad lär väl den i princip helt ätas upp av all admin som läggs på en själv typ.

 

[Manji]

Idag när jag var på Lidl och handlade efter jobbet så frågade kassörskan alla som handlat om de ville skänka 10 kr till barncancerfonden också efter hon berättat summan för köpet. Nu kanske jag får skit för detta (och det kanske jag ska ha?) men jag tycker det typ känns lite fult..? som utpressning?

Vad säger man liksom? Nej? Kan ju lika gärna säga "Nej jag tycker det är bra när barn har cancer" Jag var inte först i kön när jag ställde mig där och jag stod och packade ett tag och jag hörde inte en enda kund som sa nej, det var heller inte ett rungande ja från alla utan vissa sa typ "visst", jag kanske inbillar mig men det kändes som fler än jag störde sig på att de fick frågan.

Nu är ju inte 10 kr hela världen, och jag har inget emot välgörenhet eller barncancerfonden men jag gillade inte situationen. För vissa kanske 10 kr faktiskt gör skillnad och då är det ju för jävligt om man känner sig tvungen att skänka. Jag vill dock inte måla upp en halmgubbe här, jag ska villigt erkänna att jag aldrig haft så ont om pengar att jag inte kan avvara en tia, och kan inte tänka mig att det är supervanligt men risken känns liksom illa nog, typ.

Vad säger ni? Är jag helt ute och cyklar här? Vissa ställen har ju typ en knapp eller liknande man kan trycka på för att skänka ett visst belopp, det tycker jag är mycket bättre.

Har absolut noll och inga problem med att säga nej. För mig är den frågan lika laddad som "vill du ha kvitto?".

 

[hundtant]

Jag tycker det är ganska ofint att företag ska framstå som så himla goda när det i själva verket är kunders pengar det handlar om.

Exakt. Skulle min Ica börja med det där skulle jag be personen i kassan hälsa Icahandlaren att han kanske kan skänka lite av sin utdelning i stället. Inte många gig är lika lönsamma som icahandlarnas.

 

[Sassy]

Skönt att (alla tror jag?) höll med mig i detta. Detta var första gången jag råkade ut för detta och den enda välgörenhet jag skänkt till innan är lokala kattsamariten och de har aldrig tiggt om mer så att säga. Det är verkligen beklämmande att läsa att så många blir typ terrade av organisationer där man hjälpt till en gång, som också påpekats - hur mycket pengar är det rimligt att det ska gå till att "ragga kunder" istället för hjälpandet i sig? Skänker man en liten summa per månad lär väl den i princip helt ätas upp av all admin som läggs på en själv typ.

Apropå det så gillar jag "mitt" katthem; de gör aldrig några nödutrop om "pengar annars dör katten utan avancerad vård", de lägger knappt upp bilder på de katter som söker nya hem utan brukar presentera dem i SoMe först när katten är placerad, och på sin sida har de helt enkelt en lista på saker de alltid behöver, ifall man vill skänka prylar. Det gör mig mer benägen att ge när det hålls sakligt istället för att kännas som känslomässig utpressning.

 

[starcraft]

Jag gillar det inte, men säger alltid nej. Kan absolut skänka en slant då och då, men jag vill göra det i lugn och ro och där jag vet vem som får det och kan kolla lite om det är en vettig organisation.

 

[Sel]

Apropå det så gillar jag "mitt" katthem; de gör aldrig några nödutrop om "pengar annars dör katten utan avancerad vård", de lägger knappt upp bilder på de katter som söker nya hem utan brukar presentera dem i SoMe först när katten är placerad, och på sin sida har de helt enkelt en lista på saker de alltid behöver, ifall man vill skänka prylar. Det gör mig mer benägen att ge när det hålls sakligt istället för att kännas som känslomässig utpressning.

Precis. Den typen av stöd ger jag gärna till den typen av välgörenhet.
"Min" kattakut gör likadant. Dessvärre har jag svårt att ge dem support från utomlands.