Jag är uppvuxen med okomplicerat förhållande till alkohol. Det här alltid funnits hemma och använts naturligt, men jag var nog 30 innan jag såg mamma "tipsy" . Men hon var benhård på att jag inte fick dricka innan jag var 18. Det fungerade givetvis inte, men hon hävdade att det fanns statistik som visade att unga som fick dricka hemma alkoholdebuterade tidigare och drack mer än de som inte fick. Jag försökte argumentera emot tills jag fick tag på statistiken själv. Hon hade rätt. *Känner ni henne då skvallra inte*Påminns plötsligt om avkomman som har en ungdomskompis som hade väldigt hyschysch runt alkohol hemma. Något vi aldrig hade.
Kompisen smusslade, snodde sprit hemma och gjorde busblandingar. Dvs blandade ihop all alkohol den kunde få tag i. Det blev också en hel del rätt oregerligt supande där. Vi fick många rapporter om hur vårt barn fick leda hem den redlösa kompisen och ta hand om henom.
Hos oss var vin vanligt till mat. All alkohol förvarades helt öppet i ett överskåp i köket, Avkomman fick cola i sitt vinglas till maten och vi skålade även med henom.
Vi har haft en hel del diskussioner om detta. Avkomman hävdar att vår okomplicerade hantering av alkohol gjorde den väldigt lite spännande. Hens kompis föräldrar däremot haussade upp alkohol till något STORT . Som fick deras barn att smyga, dricka sig redlös och stjäla sprit.
Detta är ingen romantisering av alkohol. Man behöver inte ha nån "relaton" till den. Men jag tror uppriktigt at förbud, smussel och låsta skåp just skapar en relation till alkohol. Det blir så märkvärdigt. Och STORT.