Blev i lördags påkörd på min högra sida av en 95-årig farbror som körde ut från en utfart från en tomt utan att stanna. Det var god sikt och jag såg den bilen att den var på väg ner från huset. I min bok så är det väjningsplikt från utfarter, så jag litade på att den skulle stanna då jag sitter i en stor vit SUV som inte på något sätt är osynlig för honom. När jag är i höjd med utfarten så ser jag i blickfånget på höger sida att han stannar ju inte och då är det försent, han smäller rakt in i mitt högra bakdäck och jag snurrar ett halvt varv och kör rakt ner i ett dike.
Får reda på i efter hand att han är 95-år
Finns det någonting som kan göra att jag blir medskyldig till olyckan
Nej olyckan är helt hans fel. Och skönt att det ändå gick såpass bra för dig!
Men lita i fortsättningen aldrig på att någon ska stanna. På körskolan fick jag lära mig att byta pedal och lägga foten på bromsen när bilar närmar sig korsningar där jag har företräde och att aldrig lita på att folk stannar där de ska. Jag har undvikit många olyckor genom det körsättet. Även om det inte varit mitt fel om det smällt är det ju ändå jävligt jobbigt om det gör det.
(Ja jag känner själv att det blev ett präktigt inlägg men jaja, viktig poäng tycker jag.)