Kan inte somna

[Hollis]

Vilken sort/märke använder du?

Helhetshälsa och Healthwell

 

[MayGrace]

Jag har alltid haft sömnproblem och de var nog värre när jag var barn faktiskt. Som bebis fick Pappa köra mig i bilen tills jag somnade Annars när hav blev äldre läste han för mig tills jag somnade och låg kvar i sängen. Jag var ett oroligt barn, antagligen pga av massa saker. Men mycket av mina sömnproblem beror nog på mina diagnoser och sjukdomsbild. De som fungerar bäst är att ha rutiner ( lättare sagt en gjort .. ) lyssnar oftast på ljudbok i trådlösa hörlurar efter jag släckt ned. Läser alltid fysisk bok minst 1 timme innan jag släcker. Se till att allt är fixat hemma, annars måste jag kliva upp och fixa de innan jag kan slappna av.

Duschar också på kvällen innan läggdags ännu en sådan där rutin.
När de var som värst i tonåren fick jag ta insomningstabletter för att orka med skolan. Fick jag inte sova så orkade jag ju inte plugga. Går upp lika tidigt på helger som vardagar men skillnaden är att jag faktiskt kan sova en stund på dagen på helger efter stallet.

En läkare sa åt mig att om jag behövde sova på eftermiddagen pga av för lite sömn på natten så fick de väl vara så. Alltså sova när jag blev trött. Kanske inte världens bästa tips men de är som får mig att orka igenom dagen när jag har mina sämsta perioder. Jag sover aldrig riktigt bra ens när jag har bra perioder, utan sover oroligt och vaknar med jämna mellanrum. Och sova borta, ja de fixar jag knappt nu som vuxen ( förutom hemma hos mamma då sover jag som en liten gris ) och som barn vägrade jag sova borta hos någon. De var väl i yttersta nödfall hos utvalda personer typ.

 

[Thaliaste]

Jag är på många vis morgonmänniska. Om jag ska göra något viktigt, "få något gjort", så är det timmarna innan lunch som är mina "bra" timmar . Jag tänker mest på den faktiska sömntiden. När jag stiger upp kl 5:45 är jag trött när jag lägger mig kl 22. När jag helt plötsligt sover ett par timmar längre på morgonen tycker jag inte att det är det minsta märkligt om jag ligger och vrider mig en stund innan jag somnar, om jag försöker lägga mig ungefär samma tid som vanligt. Helt logiskt borde jag ju inte vara lika trött kl 22, om jag har sovit ett par timmar längre på morgonen. Eller?

Med det sagt, är jag inte en person med problemfri sömn. Att somna, när jag jobbar, har jag inga problem med som regel. Däremot vaknar jag ett antal gånger/natt. Detta har blivit mycket bättre med tyngdtäcket dock. Men under 7-8 timmar i sängen vaknar jag 2-3 gånger. Det är helt normalt för mig numera. Utan tyngdtäcket vaknade jag kanske 4-6 gånger. DET var inte kul....

Funkar det för dig att förskjuta din sömn så att du går upp kl 8 varje dag och blir trött kl 24 istället, eller blir du fortfarande trött kl 22?

 

[bettysmatte]

Funkar det för dig att förskjuta din sömn så att du går upp kl 8 varje dag och blir trött kl 24 istället, eller blir du fortfarande trött kl 22?

Jag blir inte trött kl 22 om jag stiger upp två timmar senare. Jag lade mig vid kl 23 igår, och det funkade hyfsat.

 

[Thaliaste]

Jag blir inte trött kl 22 om jag stiger upp två timmar senare. Jag lade mig vid kl 23 igår, och det funkade hyfsat.

Jag tänkte mer om själva metoden att förskjuta sömnen fungerar åt båda håll för dig? Så att om du går upp 8 varje dag så är du pigg till 24 varje dag. Hört från många andra morgonmänniskor att de har motsatt problem mot mig, att de blir trötta kl X även om de går upp senare. Lite mindre trött förstås, men inte att de skulle kunna förskjuta dygnet så att de går upp senare och blir trötta senare. De vaknar typ 6.00 och kan inte somna om och blir sedan trötta 22.00, och verkar inte kunna styra om det mer än vad jag kan. Men det låter på dig som att du har en mer reglerbar sömnrutin och det ska du vara tacksam för!

Jag har hört det där tipset om att man ska kunna styra sin insomningstid väldigt många gånger (haft sömnproblem hela mitt liv) och min erfarenhet är att det är mest från morgonmänniskor det kommer. Jag menar alltså inte att det är ett dåligt råd, men det verkar funka bäst för morgonmänniskor och inte lika bra för oss kvällsmänniskor. Jag har själv försökt många perioder under de senaste 15 åren (som sagt, hur länge ska det ta innan det funkar om det är det där som är knepet...) och resultatet blir att jag alla nätter i veckan får mindre sömn än jag behöver istället för att få åtminstone 2 nätter i veckan med 8 timmar. Och ackumulerad sömnbrist mår jag ju dåligt av på andra sätt, utöver att jag inte lyckas få insomningstiden att tidigareläggas, så efter några veckor med sömnbrist brukar jag ge upp den metoden.

 

[MiniLi]

Lite nyfiken på er (@MiniLi @bettysmatte, kanske var någon mer) som menar att man ska gå upp lika tidigt även de dagar man inte behöver, tror ni inte på att det finns morgon- och kvällsmänniskor (och allt däremellan)? Att det egentligen bara handlar om vanor, att man själv reglerar när man somnar och vaknar?

Om jag tolkar er rätt, så menar ni att man ska prioritera att gå upp samma tid på morgonen även om det innebär att man även de nätterna (innan helgdag för mig som har vanligt kontorsjobb) får mindre sömn än man behöver så som det blir på vardagsnätterna när jag tvingar mig upp för att gå till jobbet? Hur länge ska man göra det för att det ska funka, så att man plötsligt blir sömnig på kvällen i den tid man behöver för att få de timmars sömn man behöver?

Kroppen reglerar sömncyklerna utifrån när man går upp på morgonen. Har man sömnproblem behöver man ofta hålla i generellt, blir det färre timmar kommer man troligen få djupare sömn för att kompensera.

 

[escodobe]

Är ju lätt hänt att man sover lite längre de gånger man väl lyckas sova, men det ska man absolut inte göra om man har sämnproblem. Alltid alltid alltid gå upp samma tid VARJE dag ovsett när man somnade.

Sanning med modifikation. Jag är utredd på sömnlabb och jo, den extra sömnen jag får när jag får sova ut är viktigt i mitt fall

 

[Enya]

Jag tänkte mer om själva metoden att förskjuta sömnen fungerar åt båda håll för dig? Så att om du går upp 8 varje dag så är du pigg till 24 varje dag. Hört från många andra morgonmänniskor att de har motsatt problem mot mig, att de blir trötta kl X även om de går upp senare. Lite mindre trött förstås, men inte att de skulle kunna förskjuta dygnet så att de går upp senare och blir trötta senare. De vaknar typ 6.00 och kan inte somna om och blir sedan trötta 22.00, och verkar inte kunna styra om det mer än vad jag kan. Men det låter på dig som att du har en mer reglerbar sömnrutin och det ska du vara tacksam för!

Jag har hört det där tipset om att man ska kunna styra sin insomningstid väldigt många gånger (haft sömnproblem hela mitt liv) och min erfarenhet är att det är mest från morgonmänniskor det kommer. Jag menar alltså inte att det är ett dåligt råd, men det verkar funka bäst för morgonmänniskor och inte lika bra för oss kvällsmänniskor. Jag har själv försökt många perioder under de senaste 15 åren (som sagt, hur länge ska det ta innan det funkar om det är det där som är knepet...) och resultatet blir att jag alla nätter i veckan får mindre sömn än jag behöver istället för att få åtminstone 2 nätter i veckan med 8 timmar. Och ackumulerad sömnbrist mår jag ju dåligt av på andra sätt, utöver att jag inte lyckas få insomningstiden att tidigareläggas, så efter några veckor med sömnbrist brukar jag ge upp den metoden.

Jag har precis som du försökt den metoden. Känns som om jag har försökt precis allt eftersom mina sömnproblem är mångåriga. Jag är kvällsmänniska. Att lägga mig en viss tid och gå upp en viss tid och håll den tiden vareviga dag fungerar inte. Jag är så trött på alla tips och råd som om de fungerar på ALLA människor. Det gör de ju bevisligen inte. Hur länge ska jag klara mig på 1-2 timmars sömn totalt per dygn?

Jag har semester nu och har vänt dygnet lite. Jag visste att det skulle hända och det stör mig inte och skrämmer mig inte längre (det gjorde förr eftersom alla tjatade om hur man SKA sova), för min sömnklocka är mellan ca 02/03 och 09/10. Om min kropp får välja är det då den sover som allra bäst. Några uppvaknande fram till ca 05 där jag går och kissar, sedan djup sömn fram till ca 08 och sedan lite lättväckt fram till 10. Gång på gång är det det här som fungerar.
Fast i samhället vi har fungerar det inte, barnen ska upp- ena sonen väcker jag tre dagar i veckan kl 05, de andra 6.30 och själv ska jag upp 06 för att åka till jobbet vid 07. Börjar jobba 08. Även om barnen gick upp själv (såååå lätt att försova sig när man är tonåring... ) så lär jag störas av dem och vakna och dessutom ska jag själv upp mitt i bästa sömnen. Att lägga mig tidigt och ändra så jag får mina timmar på natten som "normalt" folk fungerar inte. Det slutar alltid uteslutande med att jag somnar efter ca en halvtimme, sover en timme och är sedan vaken i flera timmar, sover en stund strax innan 05 och sedan är det ju morgon.... Lägger jag mig kl 00 kan jag, om jag har tur, skrapa ihop 3-4 timmars sömn. Med sömntablett kan jag få 5 timmar, ibland 6 till och med.

Så jag, när jag jobbar, lägger mig 00 och gör så gott jag kan för att sova. På eftermiddagen är jag trött och vilar/sover någon timme till. En vardag i veckan tar jag en sömntablett och så på helgerna sover jag längre och enligt min sömnklocka som kroppen bestämmer. Att INTE vila på eftermiddagen gör inte att jag sover bättre, tvärtom ger det bara ännu mer minus i sömnbanken. Jag har testat det med. Förutom motion, att äta, att inta äta, att inte dricka, att dricka, att läsa, att lyssna, att skriva ner tankar osv. Men det är inte pga oro jag inte kan sova, det är för att kroppen liksom inte är redo för det när samhället tycker att jag ska göra det.

 

[Thaliaste]

Kroppen reglerar sömncyklerna utifrån när man går upp på morgonen. Har man sömnproblem behöver man ofta hålla i generellt, blir det färre timmar kommer man troligen få djupare sömn för att kompensera.

Menar du att det inte finns något som kan kallas "morgonmänniskor" och "kvällsmänniskor"? Utan egentligen fungerar vi på samma sätt och om man bara ställer klockan en timme tidigare och håller i några år till så kommer man någon gång plötsligt börja somna tidigare? Och att jag under all tid med konstant trötthet hela dagarna och mer sjukdom, framförallt med småförkylningar, huvudvärk och dålig i magen, så borde jag inte ha kopplat det till sömnbrist? För egentligen hade jag inte sömnbrist, för egentligen sov jag djupare de färre sömntimmarna jag fick..jag bara märkte inte det.

 

[MiniLi]

Menar du att det inte finns något som kan kallas "morgonmänniskor" och "kvällsmänniskor"? Utan egentligen fungerar vi på samma sätt och om man bara ställer klockan en timme tidigare och håller i några år till så kommer man någon gång plötsligt börja somna tidigare? Och att jag under all tid med konstant trötthet hela dagarna och mer sjukdom, framförallt med småförkylningar, huvudvärk och dålig i magen, så borde jag inte ha kopplat det till sömnbrist? För egentligen hade jag inte sömnbrist, för egentligen sov jag djupare de färre sömntimmarna jag fick..jag bara märkte inte det.

Nej det har jag aldrig påstått! Men om man har sömnproblem så är samma uppstigningsrutin det mest basic som hjälper väldigt många.

 

[MiniLi]

Sanning med modifikation. Jag är utredd på sömnlabb och jo, den extra sömnen jag får när jag får sova ut är viktigt i mitt fall

Ja det finns såklart variation.

 

[Thaliaste]

Nej det har jag aldrig påstått! Men om man har sömnproblem så är samma uppstigningsrutin det mest basic som hjälper väldigt många.

Det kan hjälpa många ja, men det är viktigt tycker jag att framhålla att vi är olika också, inte bara individuella skillnader utan också på gruppnivå. Jag tolkar dig som rätt generaliserande i tråden men jag hoppas att du håller med om att det finns både morgonmänniskor och kvällsmänniskor (som variation på gruppnivå), och att det senare inte är en medicinsk avvikelse utan ett sätt att fungera som människa, och att metoder för att förbättra sin sömn behöver anpassas efter det.

 

[MiniLi]

Det kan hjälpa många ja, men det är viktigt tycker jag att framhålla att vi är olika också, inte bara individuella skillnader utan också på gruppnivå. Jag tolkar dig som rätt generaliserande i tråden men jag hoppas att du håller med om att det finns både morgonmänniskor och kvällsmänniskor (som variation på gruppnivå), och att det senare inte är en medicinsk avvikelse utan ett sätt att fungera som människa, och att metoder för att förbättra sin sömn behöver anpassas efter det.

Jag gav rådet till ts. Hon verkar inte ha testat fullt ut och det är liksom förstahandsåtgärd om man har sömnsvårigheter. Har aldrig menat att det gäller alla, men det är klokt att testa (över tid) innan man avfärdar det.

 

[nightcrawler]

En läkare sa åt mig att om jag behövde sova på eftermiddagen pga av för lite sömn på natten så fick de väl vara så. Alltså sova när jag blev trött. Kanske inte världens bästa tips men de är som får mig att orka igenom dagen när jag har mina sämsta perioder. Jag sover aldrig riktigt bra ens när jag har bra perioder, utan sover oroligt och vaknar med jämna mellanrum. Och sova borta, ja de fixar jag knappt nu som vuxen ( förutom hemma hos mamma då sover jag som en liten gris ) och som barn vägrade jag sova borta hos någon. De var väl i yttersta nödfall hos utvalda personer typ.

Jag har åxå haft sömnproblem sen jag var bebis. Inget av alla tips och råd har fungerat för mej. Har dock inte provat insomningstabletter. Är 100 på att jag skulle bli beroende.
Har 1-3 timmars insomningstid och vaknar 2-3 gånger/natt. Kan inte ligga still för jag får ont i kroppen och hjärnan går i 180 knyck jämt. Sover jag borta är det ännu värre.
Har åxå börjat med att sova på dagen om jag behöver. Det gör ingen som helst skillnad för min nattsömn

 

[MJLee]

Det finns lite olika vägar att gå. Ett är att vara benhård med att gå upp samma tid morgon och till sängs varje kväll, om man bryter det på helgerna hinner kropp och knopp aldrig vänja sig. Sedan det gamla vanliga, tyst, svalt, mörkt sovrum, kedjetäcke om det känns bra, bra kvalitetsmadrass, kudde osv. Öronproppar vid behov.

En annan är med hjälp av insomningstabletter, tex lergigan, theralen, melatonin, circadin, zolpidem mm. Men även då är det viktigt att kroppen vänjer sig vid en viss dygnsrytm (anpassat till om man är morgon eller kvällsmänniska). Något jag lärde mig under en utbildning om sömnstörningar är vikten av att hjärnan måste få tid att varva ner. Ingen dator, tv och ffa mobil de två sista, den sista timmen innan läggdags. Avslappnande musik, en pod, dämpat ljus, läs en bok - en sak inte alla på en gång Ät senast några timmar innan läggdags men gå inte och lägg dig hungrig.

För mig fungerar en kombination av allting, ibland fungerar det ena bättre, ibland det andra. Jag har en tendens att vända dygnet så just det att gå och lägga sig och upp igen nästa morgon är svårt och jag har inga problem med att vara uppe i 24 timmar+ och sedan sova i tio timmar+

 

[Sonic76]

Jag har ju kraschat otaliga gånger pga sömnbrist
Även haft problem med hjärtat.
För mig finns ingen kanonlösning, får jag sova 2-3 timmar i sträck och sen slumra i ett par timmar så är jag pigg.
Jag har provat att vara vaken tills jag blir så trött att jag somnar utan medicin.
Dåligt tips för mig. Det var så jag fick hjärtproblem efter att ha varit vaken nästan 3 dygn

 

[Thaliaste]

Jag gav rådet till ts. Hon verkar inte ha testat fullt ut och det är liksom förstahandsåtgärd om man har sömnsvårigheter. Har aldrig menat att det gäller alla, men det är klokt att testa (över tid) innan man avfärdar det.

Du svarar fortfarande inte på frågan om du anser att det finns en skillnad på gruppnivå i hur vi fungerar gällande sömn, vilket var min ursprungliga fråga. Rådet kanske funkar för TS, men jag undrade mer hur du tänker kring detta i stort eftersom jag som sagt dina råd är väldigt generaliserande.

Hur länge ska man testa innan det är ok att konstatera att det inte fungerar för en?

 

[MiniLi]

Du svarar fortfarande inte på frågan om du anser att det finns en skillnad på gruppnivå i hur vi fungerar gällande sömn, vilket var min ursprungliga fråga. Rådet kanske funkar för TS, men jag undrade mer hur du tänker kring detta i stort eftersom jag som sagt dina råd är väldigt generaliserande.

Hur länge ska man testa innan det är ok att konstatera att det inte fungerar för en?

Jag har inte sådan expertkunskap om sömn att jag kan uttala mig om det. Jag vet inte varför du reagerat så mkt på att råden är generaliserande. Det är ett råd som hjälper många och även om det inte funkar för alla så är det något som kommer rekommenderas till alla som söker behandling för sömnproblem.

Jag tänker att man kan behöva ge det några veckor iaf.

 

[Thaliaste]

Jag har inte sådan expertkunskap om sömn att jag kan uttala mig om det. Jag vet inte varför du reagerat så mkt på att råden är generaliserande. Det är ett råd som hjälper många och även om det inte funkar för alla så är det något som kommer rekommenderas till alla som söker behandling för sömnproblem.

Jag tänker att man kan behöva ge det några veckor iaf.

Jag (över)reagerar på det generella rådet att sömnproblem löses med sömnbrist även på helgen eftersom jag levt halva mitt liv med en stämpel att vara lat. Att jag är pigg och levererar stordåd på eftermiddag/kväll när normsamhället såsar ihop spelar ingen roll, för man "ska" gå upp tidigt, göra viktiga sysslor och möten på förmiddagen - det vet alla. Och är man trött på morgonen bemöts man 9 av 10 gånger av att man måste göra något fel, och det absolut vanligaste är att inte bli trodd i att det omnämnda rådet inte fungerar för en. Har ofta en känsla av att den andre tänker att man nog inte försöker tillräckligt mycket.

Kan bara spekulera om det men antar att det är ungefär samma känsla som en överviktig ständigt får frågan om man nog ändå måste småäta en massa onyttigheter som man inte erkänner, eller att någon med ADHD väl ändå borde kunna försöka sitta still lite mer.

Jag blir faktiskt lite förvånad över att du tycker att man behöver vara sömnexpert för att kunna konstatera att det finns mönster även i hur våra sömnbehov och dygnsform skiljer sig (det jag kallar "morgonmänniskor" och "kvällsmänniskor"). Men desto viktigare för mig att prata om det då, eftersom det tydligen inte är en självklar kunskap, och det jag önskar är att samhället (inte du specifik) ska se oss kvällsmänniskor som ett sätt att fungera snarare än avvikelser. Därmed inte sagt att man kan få allt anpassat efter hur just man själv fungerar, så är det ju oavsett vilken funktionsvariation man har, men att vi inte ska ses som lata eller bli misstrodda.

Jag gissar att det är svårt att förstå om man aldrig upplevt det själv men jag tror inte jag är ensam om att tycka att det mesta i samhället är uppbyggt kring att morgonstund ska ha guld i mun, och att det ses ner på att vara tröttare tidigt på dagen än senare på dagen.

Det absolut viktigaste jag gjort för min sömn var att sluta slåss mot mig själv, och istället byta jobb.

 

[MiniLi]

Jag (över)reagerar på det generella rådet att sömnproblem löses med sömnbrist även på helgen eftersom jag levt halva mitt liv med en stämpel att vara lat. Att jag är pigg och levererar stordåd på eftermiddag/kväll när normsamhället såsar ihop spelar ingen roll, för man "ska" gå upp tidigt, göra viktiga sysslor och möten på förmiddagen - det vet alla. Och är man trött på morgonen bemöts man 9 av 10 gånger av att man måste göra något fel, och det absolut vanligaste är att inte bli trodd i att det omnämnda rådet inte fungerar för en. Har ofta en känsla av att den andre tänker att man nog inte försöker tillräckligt mycket.

Kan bara spekulera om det men antar att det är ungefär samma känsla som en överviktig ständigt får frågan om man nog ändå måste småäta en massa onyttigheter som man inte erkänner, eller att någon med ADHD väl ändå borde kunna försöka sitta still lite mer.

Jag blir faktiskt lite förvånad över att du tycker att man behöver vara sömnexpert för att kunna konstatera att det finns mönster även i hur våra sömnbehov och dygnsform skiljer sig (det jag kallar "morgonmänniskor" och "kvällsmänniskor"). Men desto viktigare för mig att prata om det då, eftersom det tydligen inte är en självklar kunskap, och det jag önskar är att samhället (inte du specifik) ska se oss kvällsmänniskor som ett sätt att fungera snarare än avvikelser. Därmed inte sagt att man kan få allt anpassat efter hur just man själv fungerar, så är det ju oavsett vilken funktionsvariation man har, men att vi inte ska ses som lata eller bli misstrodda.

Jag gissar att det är svårt att förstå om man aldrig upplevt det själv men jag tror inte jag är ensam om att tycka att det mesta i samhället är uppbyggt kring att morgonstund ska ha guld i mun, och att det ses ner på att vara tröttare tidigt på dagen än senare på dagen.

Det absolut viktigaste jag gjort för min sömn var att sluta slåss mot mig själv, och istället byta jobb.

Du har tolkat in saker i mina inlägg som jag aldrig menat eller ens tänkt. Jag gav TS råd, inte dig eller någon annan.