Jämställdhet och föräldraledighet

[em-pirre]

Jag blir så uppgiven men samtidigt vill jag inte trampa runt i gravidtrådarna.

Alltså hur kan det vara möjligt att det fortfarande finns mammor som går och väntar på föräldraledigheten för då ska de äntligen vara hemma minst ett år och ha det mysigt och slippa jobba. Sen kanske pappan är hemma också då barnet är lite större.

Hur tänker man? Vilka är dom här papporna som inte strider med näbbar och klor för att få vara hemma med sitt barn, och vilka är kvinnorna som bildar familj med dehär männen?

 

[Kilauea]

Om man kommer överens om att kvinnan ska helamma, av olika anledningar, så är det svårt för pappan att ta första tiden. Tror många fäder finner sig i det och därmed är ledig senare.

 

[em-pirre]

Om man kommer överens om att kvinnan ska helamma, av olika anledningar, så är det svårt för pappan att ta första tiden. Tror många fäder finner sig i det och därmed är ledig senare.

Men varför finner de sig i det? Skulle du finna dig i att din man bestämde att han ska vara hemma första 1,5 året?

Och som alla vet så är inte amning nåt som hindrar pappan från att vara föräldraledig under det första året så det argumentet tycker jag vi kan släppa direkt.

 

[Schleten]

Jag blir så uppgiven men samtidigt vill jag inte trampa runt i gravidtrådarna.

Alltså hur kan det vara möjligt att det fortfarande finns mammor som går och väntar på föräldraledigheten för då ska de äntligen vara hemma minst ett år och ha det mysigt och slippa jobba. Sen kanske pappan är hemma också då barnet är lite större.

Hur tänker man? Vilka är dom här papporna som inte strider med näbbar och klor för att få vara hemma med sitt barn, och vilka är kvinnorna som bildar familj med dehär männen?

Jag förstår att du skapar en ny tråd, och jag förstår verkligen, verkligen din frustration, men jag har svårt att se hur vi ska få en konstruktiv diskussion med en så dömande trådstart.

Själv hoppas jag att vi ska kunna dela så jämnt som möjligt, men är som du kanske såg i tråden som jag tror gjorde dig upprörd ännu inte så påläst om detaljer kring att spara dagar etc. utan känner mig mest som ett stort frågetecken inför det där strategiska.

 

[Lazy Lady]

Jag tror inte man kan se det svart eller vitt. Har mannen eller kvinnan eget företag kan det vara jäkligt lurigt att vara ifrån marknaden en längre tid och då är det ju bättre att ta ledigt i olika perioder och kanske inte halvårs/årsvis då det kan sabba ekonomin fullständigt. Helamning är också en aspekt att ta hänsyn till, funkar den och mamman trivs med den så är den ju en otroligt bra.

 

[Kilauea]

Men varför finner de sig i det? Skulle du finna dig i att din man bestämde att han ska vara hemma första 1,5 året?

Och som alla vet så är inte amning nåt som hindrar pappan från att vara föräldraledig under det första året så det argumentet tycker jag vi kan släppa direkt.

Men man får väl inte ta dubbeldagar hur mycket som helst?
Jag utgår från att varje familj tillsammans gör det som känns bäst för dom. 50/50 passar inte alla av olika anledningar. Ekonomi är nog en stor del.
En kollega till mig fick ta ut i stort sett allt redan första året för att få ekonomin att gå ihop. Hur de har sin ekonomi vet jag dock inte, det är inget jag har med att göra.

 

[em-pirre]

Jag förstår att du skapar en ny tråd, och jag förstår verkligen, verkligen din frustration, men jag har svårt att se hur vi ska få en konstruktiv diskussion med en så dömande trådstart.

Själv hoppas jag att vi ska kunna dela så jämnt som möjligt, men är som du kanske såg i tråden som jag tror gjorde dig upprörd ännu inte så påläst om detaljer kring att spara dagar etc. utan känner mig mest som ett stort frågetecken inför det där strategiska.

Det är inte du. (jag vet inte vilken tråd du skriver i), utan det är år efter år av trådar med blivande mammor som skriver.

Egentligen borde denhär inte ligga på barn kanske. Det här är nog mer politik.


De vanligaste sakerna man skyller på är pengar och amning. Jag tycker att det är struntprat.

 

[Kilauea]

Det är inte du. (jag vet inte vilken tråd du skriver i), utan det är år efter år av trådar med blivande mammor som skriver.

Egentligen borde denhär inte ligga på barn kanske. Det här är nog mer politik.


De vanligaste sakerna man skyller på är pengar och amning. Jag tycker att det är struntprat.

Män och kvinnor är inte fysiologiskt lika. Män kan inte amma. Eller vara gravida. Helt jämställda kan vi aldrig bli i allt.
Och hur skulle pengar bara vara struntprat? Man måste ju få vardagen att gå ihop.

 

[ginnies]

De vanligaste sakerna man skyller på är pengar och amning. Jag tycker att det är struntprat.[/QUOTE]

Det kanske inte är så roligt o jobba med brösten sprängfyllda, med risk för stockning, men du kanske tycker att man ska sitta på arbetstid o pumpa?

 

[BernT]

Men varför finner de sig i det? Skulle du finna dig i att din man bestämde att han ska vara hemma första 1,5 året?

Ja jag hade tyckt att det varit gött haha. Så himla roligt är det inte att vara föräldraledig. Jag började jobba tidigt + la stor del av fl på att gymma (dottern sov i vagnen på gymmet så hon led inte). Klart det är mysigt med sitt barn men det blir lätt långtråkigt.

 

[BernT]

De vanligaste sakerna man skyller på är pengar och amning. Jag tycker att det är struntprat.

Det kanske inte är så roligt o jobba med brösten sprängfyllda, med risk för stockning, men du kanske tycker att man ska sitta på arbetstid o pumpa?[/QUOTE]

Jag jobbade 05-14 när jag helammade (Jobbade inte heltid dock utan typ 50 jobb 50 fl). Pumpade ut lite på lunchrasten (eller ja tog av bh-n så sprutade de av sig själv haha). Gick bra och mjölken sinade inte.

 

[ginnies]

Ja vad gäller den saken är vi ju olika , alla har det inte så lätt.

 

[Carand]

Det är inte du. (jag vet inte vilken tråd du skriver i), utan det är år efter år av trådar med blivande mammor som skriver.

Egentligen borde denhär inte ligga på barn kanske. Det här är nog mer politik.


De vanligaste sakerna man skyller på är pengar och amning. Jag tycker att det är struntprat.

Nu kan inte alla pumpa och vissa barn ville amma mycket och ofta.

Jag som till exempel har ett jobb där jag sitter i telefon i ett stort kontorslandskap och inte kan ta rast närsomhelst, hade haft det lite kämpigt kan jag säga. Plus att jag har ca 2,5 mil till jobbet enkel väg. Om min man skulle kört 3-4 ggr fram och tillbaka för att lämna bebis till amning så hade vi nog gått under allihop..
Speciellt barn nummer två, skulle man ta med barn nummer ett på släptåg då oxå?

Allt e inte så svart eller vitt...

 

[falukorw]

I vårt fall där jag tagit i stort sett hela föräldrarledigheten har det främst berott på ekonomin. Min sambo tjänar så mycket mer än mig att vi skulle förlora minst 10000kr i månaden om han var hemma jämfört med att jag var det. Vi skulle knappt ha råd att bo kvar i huset då.
Jag hade inte heller något emot att vara hemma hela tiden. Speciellt nu i efterhand är jag jätteglad för de här sista månaderna eftersom det var väldigt mycket roligare att vara hemma med en 1 åring än en nyfödd.

 

[sassiball]

Jag var hemma mesta tiden med våra barn, men jag minns inte hur länge, kan vara att jag var hemma 12 månader kanske och mannen 2 ? sen sparade han en del föräldradagar och tog ut i samband med semester så det blev långledigt ifrån dagmamman för barnen på sommaren.

Jag var inte hemma vare sig på grund av amning (de två äldsta barnen har inte ammats) eller ekonomi, min ekonomi blev för övrigt ganska kass av att vara föräldraledig så det blev en ekonomisk förlust för mig då vi inte har gemensam ekonomi.
Jag är otroligt tacksam över att jag kunde vara hemma så lång tid och skulle absolut inte vilja dela 50/50. Min man var nöjd med den här uppdelningen vilket jag är glad över. Hade han velat vara hemma halva tiden så hade jag ju fått finna mig i det såklart.

 

[Sedna]

Det är inte du. (jag vet inte vilken tråd du skriver i), utan det är år efter år av trådar med blivande mammor som skriver.

Egentligen borde denhär inte ligga på barn kanske. Det här är nog mer politik.


De vanligaste sakerna man skyller på är pengar och amning. Jag tycker att det är struntprat.

När jag började arbeta sinade min mjölk helt på några dagar pga oregelbundna arbetstider och övernattning på annan ort. Jag ville egentligen fortsätta amma och försökte hålla igång produktionen men det gick inte. Eftersom barnet ändå var 10 månader var det verkligen ingen katastrof, men jag hade sörjt något enormt om bebisen varit yngre. Att sambon skulle resa land och rike runt för att jag skulle amma blir ju precis så absurt och omöjligt som det låter. Så det är ditt snack som är onödigt generaliserande struntprat.

 

[Ainon]

I vårt fall där jag tagit i stort sett hela föräldrarledigheten har det främst berott på ekonomin. Min sambo tjänar så mycket mer än mig att vi skulle förlora minst 10000kr i månaden om han var hemma jämfört med att jag var det.

Samma här, jätte dyrt om karln är hemma och vi kan då inte spara dagar. Han var dock hemma 3 månader samt så hade vi tur att han jobbar in fredagar så jag kunde börja jobba en dag i veckan när kroppen fysiskt orkade efter 2 månader.

 

[Evenstar]

Amningen är ofta mer komplex än så.
Om man ammar sitter bebisen gärna fast i bröstet de första månaderna, kanske till och med halvåret. Att blanda in flaska är alltid en risk, då barnet kan börja föredra flaskan som ofta ger snabbare mat, så är man rädd om amningen vill man inte alltid äventyra det. Alla kan inte heller pumpa, alla släpper inte till pump. Ju mer man är ifrån barnet, ju större risk att mjölkproduktionen minskar. Det är inte bara för att få igång mjölkproduktionen som det kan behövas stimulering och kroppskontakt med sin bebis, det kan även behövas i fortsättningen för att inte mjölken ska sina. Sen finns ju risken för mjölkstockning, vilket är sjukt obehagligt. Man brukar tala om ”food before one is just for fun”, att fram till att barnet är ungefär ett år är huvudfödan bröstmjölk (eller ersättning).

Läkare säger väl även att det tar över ett år för kroppen att återställa sig efter graviditet och förlossning, då kan jag också förstå om man inte börjar jobba efter 2-3 månader om man t ex har ett tungt jobb.

 

[Emtherlia]

jag tycker det är så himla tråkigt att alla kvinnor (utom kanske en) i min närhet har sån traditionell uppläggning av föräldraledigheten. Pappan är hemma högst 2 mån medan kvinnan tar ut så få dagar som möjligt för att vara hemma läääänge. Vissa pappor tar till och med fp på sommaren samtidigt som mamman är hemma....

Och jag tycker det är förbannat tråkigt att mer eller mindre alla blir förvånade när min man säger att vi delar lika. HUR kan det vara så 2018?

Om pappan tjänar så mycket bör det kanske gå att spara undan pengar innan barnet föds för att ha under föräldraledigheten?

Ironin när pappan undrar varför deras barn är så mammiga...

 

[Fille]

Vi har delat lika mer eller mindre än så länge, för oss en självklarhet och vi hade nog inte skaffat barn om vi var i en situation där pappan inte kunde vara hemma pga ekonomi. Jag har dock haft turen att plugga på distans så även varit hemma när pappa varit hemma. Tyvärr fick jag sluta amma när barnet var 10 månader pga VFU på annan ort, hade gärna ammat längre eftersom det funkade så bra!